Sverige nämns regelbundet som ett fördöme när det gäller "Inclusive growth"- "Inkluderande tillväxt

Det är tragiskt att följa debatten runt OECD:s rapport om inkomstfördelning. Ett antal vänsterdebattörer vantolkar undersökningen och svartmålar situationen i Sverige. Jag har under de senaste tre åren deltagit vid ett flertal seminarier med OECD. Jag deltog dessutom på en personlig inbjuda från generalsekreteraren vid OECD:s och Ford Foundations gemensamma workshop om inkluderande tillväxt. I alla sammanhang har Sverige lyfts fram som det ledande exemplet på hur man med bra ekonomiska reformer kan åstadkomma inkluderande tillväxt. När jag besökte OECD:s center i Washington uttalade centrets chef det mycket klart och tydligt. Ni är bäst i klassen oavsett hur man mäter.

 

Här följer ett antal kommentarer till den svenska debatten:

·      Inkomstskillnaderna har ökat gradvis sedan början av 1990-talet. Det ser vi även internationellt. För svensk del förklaras detta av att de som tjänar allra mest har dragit ifrån, men också att utanförskapet växte och befästes.

·      Den stora ökningen skedde under socialdemokratiska regeringar fram till 2006. [86% av de ökade inkomstskillnaderna 1995–2010 uppstod under socialdemokratiska regeringar, dvs. fram till 2006]

·      Jämfört med de flesta andra länder har Sverige en mycket jämn inkomstfördelning. Detta blir ännu tydligare om man även omfattar offentligt finansierade välfärdstjänster (vård, skola och omsorg). Med det utvidgade inkomstmåttet hade Sverige i den senaste internationella jämförelsen (obs! 2007) den lägsta inkomstspridningen i OECD-området.

·      Regeringens främsta mål har från dag ett hösten 2006 varit att få fler i arbete. Flera reformer som förbättrar arbetsmarknadens funktionssätt och stärker incitamenten till arbete har genomförts. På sikt kan denna politik framförallt förväntas gynna dem som i dag har låga inkomster och står utanför arbetsmarknaden. Sedan dess har sysselsättningen ökat med 200~000 och utanförskapet minskat med 200 000. Denna utveckling leder i förlängningen till minskade skillnader och ökad sammanhållning.

 

Vad borde prioriteras? Ytterligare jobbskatteavdrag som på ett bra sätt kombinerar tillväxt och ökade incitament till försörjning via förvärvsarbete. Dessutom satsningar på utbildning som jämnar ut förutsättningarna för en ekonomisk karriär.

SvT

 

 

Sänkt inkomstskatt kan bidra till att hejda skuldtillväxten

 

Ytterligare jobbskatteavdrag och höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt torde kunna bidra till att hejda ökningen av skuldsättningen. Jag har i tidigare blogginlägg påpekat att utformningen av skattereduktionen för ränteavdrag har en inbyggd automatisk stabilisator i form av den lägre avdragsrätten(21%) över 100000. En annan sällan uppmärksammad automatisk stabilisator är att avdraget är just en skattereduktion det krävs följaktligen att man har andra skatter (kommunal, statlig inkomstskatt eller fastighetsavgift) att kvitta emot. Detta innebär att en inkomsttagare med medianinkomst (22971 kr/mån) slår i avdragstaket vid ett avdrag på 63024 kr vilket motsvarar en ränta på212 700/år vilket vid 3% ränta motsvaras av ett lån på lite drygt 7 miljoner. Många banker räknar idag på att de potentiella kunderna ska klara en ränta på 6% och då skulle lånetaket i detta fall vara 3,5 miljoner.
 För en inkomsttagare med en inkomst vid brytpunkten för statlig skatt (35520:-/mån) är avdragstaket 111456 kr.

Dessa automatiska stabilisatorer innebär att ökningen av hushållens skuldsättning snart kommer att hejdas utan nya politiska beslut. Dock skulle ett ytterligare jobbskatteavdrag samt en höjning av brytpunkten för statlig skatt ge många hushåll ekonomiska incitament för lägre skuldsättning och amortering.

Jag hoppas att bankernas rådgivare är uppmärksamma på dessa egenskaper i skattesystemet.

 

Utan att beakta dynamiska effekter torde ett ytterligare jobbskatteavdrag och höjd brytpunkt för statlig skatt delvis finansieras genom att skatteavdragen för räntor blir mindre. De dynamiska effekterna skulle dessutom kunna ge en lägre skuldsättning, vilket skulle skapa förutsättningar för en mer expansiv penningpolitik med lägre räntor och därigenom i det korta perspektivet lägre skatteavdrag som följd.

Expressen Affärsvärlden

 

 

 

 

Euron i enlighet med "Mastrich-fördraget"

EU-komissionens ordförande Barroso påtalade i ett tal att Sverige inte har något formellt undantag mot att införa Euron som valuta. Han har förvisso formellt rätt men det avsåg Euron i enlighet med Mastrich-fördraget. Sedan dess har Eurozonen brutit mot i stort sett alla bärande delar i uppgörelsen rörande Euron, (stabilitets-och tillväxtpakten och no-bail ou klausulen). Därför är frågan inte aktuell intill eurozonens länder fått ordning på den gemensamma valutan. Därefter följer en svensk process som inkluderar vinnandet av brett parlamentariskt och folkligt stöd för ett införande.
Aftonbladet

Låt oss alla vara människor

Vilken hade reaktionen blivit om Anna Hedenmo inlett partiledardebatten med att påpeka att ingen av partiledarna var färgad? Jag tycker att man ska kunna kräva av programledare i SvT att de betraktar partiledarna i en partiledardebatt som företrädare för sina partier och åsikter inte företrädare för sin DNA. Kvoteringstänkande är begränsande och leder till stam- och klanmentalitet. Kan vi inte alla få vara människor kort och gott.
DN SvT Aftonbladet

Han hade i alla fall tur med vädret

Första maj bjöd på ett strålande vårväder. Det var nog det med dagen som gladde Socialemokraternas ledare mest. I övrigt bjöd dagen på en upseendeväckande spricka inom den socialdemokratiska familjen. LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson slog i sitt tal an en ny finanspolitisk ton. Till publikens jubel argumenterade han emot det finanspolitiskaramverket med samma argument som brukar framföras av Vänsterpartiet. Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt skickade i sitt tal förföriskainbjudningar till Socialdemokraternas vänsterfalang. Löfven kan knappast ha varit nöjd med hur dagen utvecklade sig politiskt. Men han hyade i alla fall tur med vädret!
DN SvD Ekot

Två imponerande politiker

Med Christine Lagarde vid IMF

Igår begravdes en av de enligt min uppfattning två mest imponerande under min livstid aktiva politikerna, samma dag hade jag förmånen att få träffa den andra av de två.

Utrymme för Riksbanken

Avdragstaket skapar utrymme för Riksbanken. Riksbanken är suverän när det gäller de penningpolitiska besluten och direktionen är i lag hindrad från att ta instruktioner. Här kommer dock en liten reflektion rörande skattesystemets inbyggda stabilisator som skulle kunna vara ett argument för att det finns utrymme för en räntesänkning. Det är endast de första 100000 i räntor som är avdragsgilla med 30% därutöver är avdragseffekten endast 21%. Vid dagens ränteläge på bostadslån(3,00% uppnår en räntebetalare avdragsgränsen vid en lånesumma på 3,33 miljoner.Mäklarstatistiken visar att genomsnittsvillan i stor-Stockholm genomsnittsbostadsrätten i centrala Stockholm har passerat den gränsen. Detta innebär en kraftig höjning av de faktiska lånekostnaderna vilket borde ha en åtstramande effekt på skulduppbyggnanden och ge utrymme för Riksbanken att sänka räntan. SvD DN