söndag 4 november 2012

David Will om amerikanska valen

Igår begick David Will sin debut som programledare för den politiska talradion. David ska vara praktikant hos mig irkisdagen i sommar. Du kan lyssna på programmet om du klickar på denna länk

onsdag 17 oktober 2012

Twitterduell med Monica Green

Göran PetterssonGöran Pettersson@Dinledamot
Reinfeldt talar om betydelsen av förändringsförmåga. Låter nästan som Schumpeter. Bravo!
 
ja Reinfeldt kanske låter som historia Schumpeter, född 8 februari 1883 i kejsardömet Österrike-Ungern, död 8 januari 1950
 
Ja Schumpeter är född fyra år senare än Albert Einstein. Bådas idéer lever än.

måndag 15 oktober 2012

Ekonomipriset till Grekland

Med motiveringen:
Genom en väl genomförd strategi där löften utställts som senare dragits tillbaka har Grekland lyckats hålla sig i den ekonomiska debattens centrum under flera år. Långivarna har dessutom förmåtts att skriva ned sina fordringar utan att avskräckas från att ge nya lån.

Uppdaterad 13:04
Jag var tydligen felaktigt underrättad. Tur var väl det!

Uppdaterad 16 oktober 7:47
Jag borde nog ha försett inlägget med en liten ;-)
Norrtelje Tidning återger idag mitt blogginlägg på sin ledarsida. Men kan aldrig vara nog försiktig när man försöker att skämta :-)

lördag 13 oktober 2012

Utrikes- och säkerhetspolitik

I veckan hade jag förmånen att samtala om utrikespolitik i allmänhet och säkerhetspolitik i synnerhet med ordföranden för utrikesutskottet Sofia Arkelsten. Det var ett samtal som för min del gav mersmak och jag hoppas att återkomma med nya program i ämnet. Svensk försvarspolitik har ofta en slagsida åt näringspolitik och ofta saknas en tydligt uttalad strategisk inriktning. Kan det måhända bli ändring på det? Här följer i alla fall lite helglyssning i ämnet.

Starta programmet i en extern spelare genom att klicka på denna länk.

onsdag 10 oktober 2012

Flera tankar i huvudet samtidigt

Stefan Hedlunds Brännpunktartikel om Ryssland får idag kritik från en annan rysslandskännare, Jan Leijonhielm. Leijonhielm lyfter i sin artikel upp de lite långsiktiga konsekvenserna av den ryska upprustningen och också osäkerheterna med att bedöma hot. Hoten utgör en kombination av förmåga och avsikt men medan förmågan är möjlig att bedöma så är avsikterna snabbt föränderliga. Det är därför enligt min uppfattning nödvändigt att hålla ett par tankar i huvudet samtidigt. Viktigast för säkerheten i vårt närområde är den inrikespolitiska utvecklingen i Ryssland. Om Ryssland fortsätter att utvecklas i en auktoritär riktning så ökar riskerna. Därför är det av största vikt att utvecklingen vänder och att fönstret mot Europas demokratier inte stängs. Samtidigt med denna öppenhet måste Europa undvika att skapa osäkerhet genom svaghet. Theodore Roosvelts uttryck "Speak softly and carry a big stick" är mycket giltigt även i denna situation.

Leijonhielms artikel
Hedlunds artikel
Min och Yuliya Barsukovas artikel
Försvarsradion från i somras om hur ryssarna tänker

söndag 7 oktober 2012

Hur hantera Putin

Rysslandskännaren Stefan Hedlund resonerar på dagensBrännpunkt runt utvecklingen i Ryssland. Han landar i att den militära upprustningen i Ryssland i första hand inte är driven av expansionistiska skäl utan till stor del är ägnad att stärka Putins ställning i Ryssland. I somras framförde jag och riksdagspraktikanten Yuliya Barsukova liknade tankar i en brännpunktartikel. Den svåra frågan är hur vi ska förhålla oss till utvecklingen i Ryssland. Jag anser att det är viktigt att vi på många fronter arbetar för att utvecklingen i Ryssland vänds och börjar gå i demokratisk riktning. Samtidigt måste vi och andra stater i Europa förhålla sig till den ryska militära upprustningen. Här kommer försvarsberedningen att ha en utmanande uppgift att lösa.

fredag 28 september 2012

Var snäll mot dina praktikanter...

Jag konstaterade att jag har varit lite dålig med att skriva på bloggen den senaste tiden. Här kommer dock ett litet sammanfattande inlägg om de senaste två veckorna.

Finansutskottet har genomfört två viktiga utfrågningar. I den första så var det EU-kommissionären Ollie Rehn som var på besök inom ramen för arbetet med den europeiska terminen. Syftet är att få en bättre kontroll på tillståndet i medlemsländernas statsfinanser. Utfrågningen ägnades dock till mindre del åt läget i de svenska statsfinanserna och mer åt Barrosos utspel om mer federalism och bankunion. Dagen efter var dags för en utav årets tre utfrågningar om penningpolitiken. Jag har sammanfattat båda utfrågningarna i ett radioprogram som du finner om du följer denna länk.

I den här veckan gästades vi av den svenske europaparlamentarikern Christofer Fjellner. Det blev ett samtal om utvecklingen inom EU med kraftsamling till frihandel. Det samtalet kan du lyssna på om du följer denna länk.

Senare i veckan så spelade vi in ett nytt avsnitt av Försvarsradion. Gäst var den hårdslående försvarsdebattören Bo Pellnäs. Det blev ett resonerande samtal om den försvars- och säkerhetspolitiska utvecklingen och debatten därom. Det programmet finner du om du följer denna länk.

Veckan avslutades med att mina två duktiga praktikanter Karolina och Rosa frågade ut mig om diverse politiska frågor. Det är ett gott råd att vara snäll mot sina praktikanter det hos dem man kommer att söka jobb i framtiden. Av de praktikanter som jag haft under mina år i riksdagen har flera fortsatt inom den politiska världen. Två har blivit lokala ordföranden för MUF och en tjänstgör idag som ombudsman inom MUF. Programmet med Karolina och Rosa når du om du följer följande länk.

lördag 15 september 2012

Därför fungerar det inte

EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso pläderar på dagens SvD Brännpunkt för ytterligare integrering och federalism inom EU. Det finns en klar logik i det som Barrosso framför men jag ställer mig mycket tveksam till om det kommer att lyckas. Regelverket runt euron var svagt men det som gjorde att projektet körde av vägen var inte regelverket i sig utan oförmågan att tillrättavisa regelöverträdare. Politiska hänsynstaganden gjorde att misskötseln kunde fortgå tills situationen blev ohållbar. Innan EU går vidare med mer integrering krävs en period av konsolidering och återgång till en tillväxtvänlig och marknadsekonomisk politik. EU måste också bygga upp ett folkligt förtroende för sina institutioner. Man behöver också våga välja ledare som kan leda, Barroso och van Rompuy stämmer inte in på den beskrivningen.

I veckan besökte en delegation från finansutskottet Portugal. Mina intryck från det besöket och utvecklingen inom EU kommenterar jag i veckans avsnitt av Den politiska talradion. Du kan lyssna på det programmet genom att klicka på denna länk.

SvD

fredag 14 september 2012

Dynamiska effekter

Förr var det vanligt att man i ekonomisk-politiska diskussioner hänvisade till dynamiska effekter. Om en skatt sänktes så räknade man med ändrade beteenden och dessa räknades tillgodo redan innan de verkligen observerats i verkliga livet. De dynamiska effekterna överdrevs ofta och bidrog till överbudspolitik. Idag har pendeln slagit långt ut åt andra hållet. Beräkningarna är numer snarare för statiska. När det gäller bolagsskatten är de dynamiska effekterna troligen betydande. Under de år Sveriges bolagsskatt blivit allt mindre konkurrenskraftig har många åtgärder vidtagits för att vinsten ska beskattas där det är förmåligare. En bibehållen skattesats hade därför troligen inneburit stadigt sjunkande skatteintäkter. Det är ju också intressant att konstatera att en inte obetydlig del av bolagsskatten betalas av helägda statliga bolag. Detta är ju närmast ett nollsummespel, bolagens skatt minskar och därmed ökar deras vinst efter skatt vilket i sin tur kan med större utdelning till staten.

Bolagsskattesänkningen är troligen inte självfinansierande men det torde finnas inte obetydliga dynamiska effekter.

DN

torsdag 13 september 2012

Mogna för mer makt?

EU-kommissionens ordförande Barosso höll igår ett linjetal inför EU-parlamentet. I talet argumenterade han för att EU måste bli mer federalt och att mer makt måste överföras från medlemsstaterna till gemensamma institutioner. Det finns en logik i det Barosso framförde men...

I grunden är jag positiv till mer samordning inom Europa. Men spåren efter tidigare reformer förskräcker. EU:s centrala institutioner har i många fall visat sig oförmögna att hantera den makt de redan fått. Om Barosso ska få se sina visioner förverkligade kommer det att krävas att han först lyckas återställa förtroendet för EU och dess centrala institutioner. Annars har jag mycket svårt att se att medlemsstaterna kommer gå med på att överföra mer makt.

DN Ekonomisten SvD SvD

tisdag 11 september 2012

Vad var det jag skrev?

I dagens SvD refererar PJ Anders Linder till ett blogginlägg jag gjorde för snart ett halvår sedan med anledning av kommentarerna i samband med Sten Tolgfors avgång från posten som försvarsminister. Det gav mig anledning för mig att leta upp inlägget för att se vad jag skrivit. Det är inte alltid som det man skrivit åldras med värdighet. Men rådet att uttrycka sig ödmjukt runt utmaningarna som väntar försvaret torde vara lika giltigt idag som för ett halvår sedan.

Jag hoppas att den försvars- och säkerhetspolitiska debatten i och med att försvarsberedningen börjar sitt arbete går en ny fas. Vi behöver mer av strategiska överväganden och mindre av förenklade ordväxlingar om vem som har helt rätt. Att mitt parti, Moderaterna, fått utstå så pass mycket kritik för försvarspolitiken tror jag till stor del beror på den ofta förenklade retoriken. Andra partier som velat satsa lika mycket eller mindre på försvaret har inte fått utstå samma kritik.

Nu gäller det för landets försvars- och säkerhetspolitiker att anta den svåra uppgiften att påverka opinionen till fördel för en logisk säkerhetspolitik. Förhoppningsvis tas ett par viktiga steg av försvarsberedningen.

måndag 10 september 2012

Avgörande vecka i Europa?

Hur många gånger har vi hört det nu, att vi står inför en avgörande vecka inom eurozonen. Jag utesluter dock inte att denna vecka kommer att innehålla ett par viktiga händelser. Dels verkar tålamodet med Grekland vara på väg att rinna ut dels kommer på onsdag ett viktigt utslag från den tyska författningsdomstolen. Huvudtipset är dock att det inte kommer att bli några tydliga utslag i något av fallen.

Jag är för egen del på plats i Portugal tillsammans med en delegation från riksdagens finansutskott. Vi har sedan krisen 2008 som princip att försöka besöka de länder för vilka vi deltar i stödprogrammen. Besöken syftar både till att följa upp reformarbetet och att ge stöd till våra parlamentarikerkollegor som har att ta de ofta svåra besluten. Vi kommer att ha möten med såväl premiärministerns statssekreterare, finansdepartementet, finansutskottet, finanspolitiska rådet, centralbankschefen, generalsekreteraren för fackföreningen UGT, chefen samt banken Banco BPI samt även med svenska näringslivsföreträdare. Portugal har så här långt hanterat krisen mycket väl och man har genomfört många reformer som långsiktigt kommer att göra ekonomin mer konkurrenskraftig. Dock påverkas man mycket av utvecklingen i grannlandet Spanien.

lördag 8 september 2012

Politiska aktivisters favoritförslag

Många klåfingriga politikers önskefråga är åter aktuell. Politisk reglering av könssammansättningen i börsbolag. Varför denna fråga är så frestande vet jag inte. Kan det måhända vara så att man tror att man själv på sikt ska komma ifråga för ett styrelseuppdrag. Det paradoxala är att denna fråga ofta drivs av samma personer som anser att vi ska försöka bli av med könsfokuserande lagstiftning. Personligen anser jag att det är ägarna som ska bestämma vem som de vill ska sitta i styrelsen.

Att EU-kommissionen nu lägger kraft på frågan om könskvotering i börsbolagsstyrelser visar på vilka allvarliga problem vi har inom EU. Man klarar inte av att hantera de stora, akuta och avgörande frågorna utan istället ägnar man sig åt frågor som denna.

SvD SvD

Skatteväxla rätt

Jag har i flera år pläderat för en skatteväxling. Minskat ränteavdrag borde bytas mot lägre skatt på arbete. Vid en låneränta på i genomsnitt 3 % och ett ränteavdrag på 30 % så är nettot för ränteavdragen för staten ungefär - 20 miljarder. För varje procentenhet räntan ökar så minskar skatteintäkterna pga avdragen med cirka 7 miljarder. Enligt min uppfattning vore det lämpligt att över tid gradvis minska ränteavdraget. Fördelningspolitiskt skulle reformen kunna göras i stort sett neutral om den kombinerades med ett ökat jobbskatteavdrag samt en höjning av brytpunkterna för statlig inkomstskatt. Vi skulle på detta sätt göra det mer förmånligt att arbeta och mindre fördelaktigt att låna. Det framförs ibland att en sänkning av avdragsrätten måste kombineras med en sänkning av kapitalskatten. Argumentet bygger på att det skulle vara någon form av symmetri. Jag tycker att det argumentet haltar. Redan idag har vi en begränsad avdragsrätt över 100 000, någon motsvarande symmetri har vi inte för kapitalinkomster.

Ett minskat ränteavdrag torde dessutom allt annat lika ha en återhållande effekt på räntorna.

SvD

söndag 2 september 2012

Försvarsdebatten

SvD:s PJ Anders Linder delar ut en bredsida mot den moderata försvarspolitiken. Det han dock inte lyfter fram i sin artikel vilket politiskt stöd det finns för en annan prioritering. Jag utvecklade i mitten av juli mina tankar i ämnet i ett radioprogram. Du kan lyssna på programmet genom att klicka på denna länk.

För dig som vill bredda dig ytterligare kan lyssna på ett annat radioprogram i vilket jag och sommarens riksdagspraktikant Yuliya Barsukova utvecklar våra tankar runt utvecklingen i Europa. Du kan lyssna på det programmet genom att klicka på denna länk.

TV-licenser och AP-fonder

Problematiken runt tv-licensen påminner om den om AP-fonderna. I båda fallen vill man att verksamheten inte ska detaljstyras av politiken utan istället oberoende styras mot de långsiktigt demokratiskt uppsatta målen. Men oberoende och ineffektivitet är inte synonymer. Det finns all anledning att se över hur systemen administreras. Det finns därför all anledning att avskaffa tv-licensen och ta in avgiften via skatteverket. Det är också helt rimligt att effektivisera förvaltningen av AP-fonderna. I båda fallen gäller det dock att skapa system där det finns rejäla hinder för regeringen ska politisera verksamheten för SR/SvT och AP-fonderna.

SvD Ekot SvT

fredag 31 augusti 2012

Vitaliserande debatt

Jag har läge hävdat att den försvars- och säkerhetspolitiska debatten haltar. Ofta diskuteras detaljöverväganden emedan de strategiska frågorna lämnas obesvarade. På dagens Brännpunkt gör Oscar Jonsson ett vällovligt försök att lyfta de strategiska frågorna. Jag hoppas att hans debattartikel bidrar till att vitalisera försvarsdebatten.

Jag har under sommaren spelat in två avsnitt av Försvarsradion om försvars- och säkerhetspolitik.

I det första så samtalar jag och min politiske sekreterare Erik Hagström om den svenska försvarsdebatten. Det programmet kan du lyssna på om du följer denna länk.

I det andra programmet samtalar jag och årets Princeton-praktikant, Yuliya Barsukova, om utvecklingen i Ryssland. Det programmet kan du lyssna på om du följer denna länk.

tisdag 28 augusti 2012

Försvarsmaktsutformning 2

Beslutet att gå vidare och utveckla JAS E/F har gett anledning till att fundera lite runt möjligheterna att bedriva långsiktig försvarsplanering. I en ideal värld så kan man rent analytiskt ta fram hur försvarsmakten ska se ut om tio år för att då var rätt avvägd för att möta de då gällande hoten. Om man sätter sig in i frågorna lite djupare inser man snart att antalet variabler är närmast obegränsat och att de inte alltid heller varierar helt förutsägbart. Dessutom styrs planeringen av ett mycket stort antal ramvillkor som bestämmer förutsättningarna. Jag skulle vilja påstå att JAS är ett sådant ramvillkor. När det första beslutet om utveckling togs så innebar det att vi för lång tid slog in på en väg där beslutet att utveckla E/F bara är ett naturligt och närmast givet steg. Om vi inte valt att utveckla E/F så skulle enligt min bedömning ändå stora resurser behövt avdelas för att vidmakthålla kompetens vid Saab för att hålla liv i C/D. Sverige har också åtaganden mot andra stater som valt JAS. E/F är också operativt nödvändigt då de tidigare versionerna inte har den utvecklingspotential för sensorer och vapen som krävs för att göra systemet operativt relevant i en inte alltför avlägsen framtid. 

Så till den stora frågan om antal. Vilket antal E/F kommer Sverige att behöva om 15 år? Jag kan ödmjukt konstatera att jag inte är förmögen att svara på den frågan. Jag har mycket svårt att tro att det finns ett exakt svar. Det har också mycket att göra med hur ett antal andra saker utvecklar sig. Hur utvecklas hoten, vad gör våra grannländer (NO, DK, SF), hur ser USA:s engagemang i Europa ut, vilken total försvarsbudget finns det folkligt stöd för etc. När man fattar utvecklingsbeslut finns det en tendens till att man bygger besluten på att ett stort antal flygplan ska införskaffas. Detta antagande gör att utvecklingskostnaden på enskilt flygplan blir rimlig och utvecklingsalternativet klarar jämförelsen med direktanskaffning. När det gäller utvecklingsbeslutet av E/F förefaller man inte ha gått i den fällan det tycker jag är bra. Om det om tio år skulle visa sig att vi borde ha fler flygplan så torde en ökad takt i produktionen vara möjlig att åstadkomma. 

Slutligen, ytterligare en försvårande faktor vid försvarsplaneringen. Sveriges säkerhetspolitik haltar. Det bidrar med ytterligare ett mycket svårhanterat ramvillkor. Ett natomedlemskap skulle innebära att vi kunde bygga planeringen runt vissa mer handfasta antaganden.

måndag 27 augusti 2012

Försvarsmaktsutformning

Det finns en övertro på att man kan analysera fram en "korrekt" försvarsmaktsutformning. Om man betänker att man dessutom arbetar i ett framtidsperspektiv på minst 10 år och att ett mycket stort antal parametrar är mycket osäkra så blir ekvationen mycket osäker. Att därför tvärsäkert säga vilket antal flygplan som är "rätt" om dryga tio år är därför tämligen ointressant. Vad som däremot är viktigt är att man tar fram system som är rimligt flexibla och balanserade. Att ha ett stort antal flygplan men utan bra sensorer, vapen och motmedel är inte särskilt smart. JAS E/F är nödvändigt för att få en plattform som medger att utrustas med radar, varpen och motmedel som ger den rimliga duellvärden mot de hot som kan förväntas om tio år. Det är dock viktigt att komma ihåg att utan radar, vapen och motmedel så är det bara en plattform utan stridseffekt.

Love, Peace and Understanding

I veckan hade jag och min praktikant, Yuliya Barsukova, en gemensam debattartikel publicerad på Svenska Dagbladets Brännpunkt. Artikeln som handlade om utvecklingen i Ryssland var en av den gångna veckans mest kommenterade. Jag har dessutom tagit emot ett antal e-postmeddelanden samt kommentarer på min blogg likväl som IRL. Den stora majoriteten av kommentarerna har varit negativa, vilket förvisso är normalfallet för debattartiklar. Igår kommenterade jag kommentarerna runt att Yuliya troligen var spion. Idag tänkte jag kommentera påståendena att vi är naiva och tror att ryssen kan bemötas med "Love, Peace and Understanding".

Svar
Utvecklingen i Ryssland är oroande och hur Europas stater och USA agerar kommer att påverka utgången. Det är viktigt att man klarar av att hålla ett par olika saker i huvudet samtidigt. Yuliyas och min tes är att en viktig faktor för fredlig samexistens mellan stater är att de är demokratier. Därför är det viktigt att agerandet från västsidan är genomtänkt så att det inte spelar de icke-demokratiska krafterna i händerna. Det är viktigt att skilja på den ryska regimen under ledning av Putin och det ryska folket. Öppenhet och handel bidrar till att vidga vyerna för många ryssar och gör dem mindre mottagliga för Putins retorik. Att göra hätska utfall mot allt ryskt gör situationen för oppositionen i Ryssland svårare. Ryssar rör sig idag över gränserna på ett helt annat sätt än på Sovjetunionens tid. Yuliya är själv ett bra exempel på detta. Hon studerar vid Princeton i USA inte för att regimen i Ryssland önskar det utan för att hon kvalificerat sig och fått finansiering från USA.

Samtidigt måste Europas stater ta ett större ansvar för sin yttre säkerhet. Efter flera år av avveckling av kalla krigets massarméer krävs nu nya resurser för att skapa modern effektiv militär förmåga. Ryssland är inte Sovjetunionen och det geopolitiska läget är radikalt annorlunda vilket ställer andra militära krav än kalla kriget gjorde. När det gäller Sverige och Finland anser jag att en tydligare säkerhetspolitik vore av godo. Ett svenskt och finskt Natomedlemskap nu när omvärldsläget är relativt avspänt skulle bidra till ett tydligare och därigenom säkrare läge i vår region. Ett medlemskap i Nato skulle också bidra till att försvarsmaktsutformningen kunde göras utgående från detta faktum och inte som nu behöva beakta alla eventualiteter.

Det kan nog vara läge att citera en av mina favoriter bland amerikanska presidenter nämligen Theodore Roosevelt. "Speak softly and carry a big stick."

 

söndag 26 augusti 2012

Har jag närt en spion vid min barm?

I veckan hade jag och min praktikant, Yuliya Barsukova, en gemensam debattartikel publicerad på Svenska Dagbladets Brännpunkt. Artikeln som handlade om utvecklingen i Ryssland var en av den gångna veckans mest kommenterade. Jag har dessutom tagit emot ett antal e-postmeddelanden samt kommentarer på min blogg likväl som IRL. Den stora majoriteten av kommentarerna har varit negativa, vilket förvisso är normalfallet för debattartiklar. Jag tänkte att här på bloggen fördelat på ett antal inlägg lämna mina kommentarer till kommentarerna.  

Kommentar 1

Några av kommentarerna kretsar runt det kloka att överhuvudtaget ha en rysk praktikant. Några tycks anse att det är högst troligt att hon är någon typ av spion och undrar vilka säkerhetsåtgärder jag vidtagit. 

Svar 1

Jag tycker att de här kommentarerna visar på just den skadliga attityd som gör att vi kan missa chansen att påverka utvecklingen i Ryssland i en demokratisk riktning. Att se alla ryssar som potentiella spioner stänger dörrar. Vi bör istället ge vårt stöd till unga ryssar som vill se en demokratisk utveckling i sitt hemland och inte smälla igen dörren i ansiktet på dem. Vi tenderar ofta att blanda ihop den ryska ledningen med det ryska folket. Ryssland är inte heller Sovjetunionen. Det innebär att ett mycket stort antal ryssar reser utomlands och som i Yuliyas fall även studerar utomlands. De är inte som förr utsända av den Sovjetiska staten. I Yuliyas fall har hon på egna meriter antagits som stipendiat vid Princeton University. Det är det amerikanska toppuniversitet som antagit henne inte den ryska staten och det är stiftelser vid Princeton som finansierar hennes studier och uppehälle. Yuliya har deltagit i demonstrationerna mot valfusket i samband med valet till Duman och har i sin blogg http://ybarsukova.wordpress.com och i tidningsartiklar i Sverige framfört kritik mot den ryska regimen. Kan Yuliya ändå vara en spion? Ja visst kan hon det! Princeton är ju för övrigt känt för att vara en rekryteringsbas för CIA. Men vem vet vi med säkerhet inte är spion? 

Under praktiktjänstgöringen i riksdagen så har Yuliya inte haft tillgång till något säkerhetsklassat. I övrigt har hon genomgått en process för att få visum till Sverige för att praktisera i riksdagen. 

Imorgon går jag vidare med kommenterandet av kommentarerna.

Teori och praktik

I en artikel på Svenska Dagbladets Brännpunkt argumenterar nationalekonomen Christian Westerlind Wigström logiskt för andra budgetregler. I teorin är hans förslag på ändringar helt rimliga. Men tyvärr den statliga finanspolitiken lyder inte under logikens lagar, politik är en konst och ingen vetenskap. Det finns en teori som kallas Public choice och som säger att politiker emellanåt kommer fatta beslut utgående från möjligheterna att bli omvalda. De kommer inte att se till landets bästa utan istället gynna viktiga väljargrupper. Därför fungerar inte Westerind Wigströms logik. Valår kan vi politiker lova mycket så kallade investeringar om bara kapitalkostnaderna behöver belasta budgeten.

Dagens sätt att redovisa investeringar i statsbudgeten kom om jag minns rätt inte till under 90-tals krisen utan infördes av Gunnar Sträng. Allt för att hindra att valfläsket riskerade statsfinanserna.

Fortsatt fokusering på plattformen JAS

Gårdagens stora besked om försvaret var att vi ska gå vidare och utveckla JAS E/F. Detta är ett mycket stort projekt som under lång tid kommer att styra försvarets utveckling och förutsättningar. Att ha en stor och avancerad försvarsindustri är ett tveeggat svärd. Å ena sidan bidrar försvarsindustrin både till försvarsförmågan och till utvecklingen av näringslivet å andra sidan blir Försvarsmakten styrd att utformas utgående från industrins behov av nya projekt. Många vittnar om alla goda effekter som teknologiutvecklingen inom försvarsindustrin har haft för samhället i övrigt. Men kan det vara så att om försvarsindustrin inte sugit upp tusentals civilingenjörer så kanske dessa varit med och skapat andra saker. Kanske hade vi haft ett svenskt Google eller Apple. 

Jag är av uppfattningen att vi är i behov av bra luftstridskrafter. Tyvärr blir det ofta allt för mycket fokusering på plattformarna det vill säga flygplanen. De ofta viktigare faktorerna vapen, sensorer och motmedel nämns väldigt sällan. En plattform som ger flexibilitet att förses med nya vapen, sensorer och motmedel är ofta bättre än en ”skräddarsydd” dito. Ett strålande exempel är amerikanska B-52 som fortfarande är i tjänst dock med radikalt andra vapen och uppgifter än de som var aktuella planet togs fram. 

Plattformen JAS C/D har uppenbarligen ett antal begränsningar som gör det omöjligt att förse den med den utrustning som behövs för att göra den operativt relevant mot nära förestående hot. Jag hoppas att man vid framtagandet av JAS E/F är tillräckligt framsynt så att den har flexibiliteten att möta hot som man idag möjligen inte förutsett. Tyvärr är väl incitamenten för industrin att göra så svaga. Affärsmodellen att alltid behöva ersätta de just levererade plattformarna är uppenbarligen rätt framgångsrik.
 

fredag 24 augusti 2012

Ett slut och en början

Årets praktikant från Princeton, Yuliya Barsukova, har idag gjort sin sista arbetsdag hos mig i riksdagen. Därmed övergår hon från att vara en praktikant till att vara detta praktikantprograms första alumna och ambassadör för programmet vid Priceton. Det har varit två intensiva och lärorika månader för oss båda och det har givit mersmak. Jag har idag sänt till Princeton programbeskrivningen för nästa års program och jag hoppas att då ha två praktikanter. Idag har vi dessutom spelat in ett radioprogram om praktikantprogrammet. Tanken är att programmet ska tjäna som en introduktion för poteniella praktikanter. I radioprogrammet går vi igenom vad vi gjort i år och vad en blivande praktikant kan förvänta sig. Du kan lyssna på programmet om du klickar på denna länk.

Rubrikens makt

Igår hade jag och Yuliya Barsukova en debattartikel om Ryssland publiserad i Svenska Dagbladets webbupplaga. Jag kan väl tycka att rubriken "Öppenhet enda sättet att möta rysk nationalism" ganska dåligt sammanfattade artikeln. Rubriksättning är en särskild konst och många läsare är inte medvetna om att det inte är artikelförfattaren som sätter rubriken. Hur som helst här är en länk till artikeln, läs den och kommentera gärna här på bloggen.

torsdag 23 augusti 2012

Fortfarande lika aktuellt

Här följer en favorit i repris. Jag spelade in nedanstående lilla film i december 2010. Tyvärr är den fortsatt lika aktuell. SvD

tisdag 21 augusti 2012

Rejält behörighetsavstånd krävs

Utredningen om AP-fondernas framtid överlämnades idag till finansdepartementet. Det har blivit mycket en diskussion om antalet fonder. Jag tycker att en annan fråga är mer väsentlig och det är hur vi säkerställer att fonderna inte används för att politisera näringslivet. Historien har visat att dragninskraften är oemotståndlig. Politiker av olika politisk färg har när de kommit i maktställning frestats att sträcka sina politiska fingrar ned i AP-fonderna. Därför hoppas jag att remissinstanserna trycker på denna fråga snarare än på antalsexercisen. Riktigt bra tycker jag att det är att utredningen förespråkar att 6.e AP-fonden ska avvecklas. Här har staten verkligen klivit över gränsen för vad som är dess uppgift.

SvD DN Ekot

fredag 17 augusti 2012

Tecken på upplösning?

Finlands utrikesminister väljer nu att säga det tämligen självklara att Finland förbereder sig för alla eventualiteter även ett uppbrott ifrån Euron. Samtidigt som det rent faktiskt inte är något uppseendeväckande i uttalandet så är det ändå en signal. Finland visar nu tydligt sitt missnöje med den förhärskande metoden inom eurogruppen, att man faller undan för utpressning från länder som mer eller mindre medvetet bryter mot regelverk och överenskommelser, inte accepteras. Även Österrikes utrikesminister bidrar till att höja temperaturen genom påtala behovet av en mekanism för att utesluta medlemmar från eurozonen om de bryter mot bestämmelserna. Hur dessa två uttalanden ska tolkas råder det nog vitt skilda åsikter om. Normalt sett i denna typ av frågor brukar det bara komma uttalanden likt vi står till 100 % bakom den nuvarande ordningen och den kommer aldrig att ändras! Jämför gärna med det svenska kronförsvaret i början av 90-talet.

DI AfV Ekot DN SvD The Daily Telegraph

torsdag 16 augusti 2012

Särintressenpolitik

Jag skrev när granskningen av Tillväxtverket drog igång ett blogginlägg om svensk "pork barrel" dvs politik som gynnar olika särintressen oftast geografiska. Jag påtalade då vikten av att inte fastna i granskningen av vidlyftig representation utan gå vidare och göra den mycket viktigare och svårare granskningen av verksamheten. Nu verkar jag att ha blivit bönhörd och dessa bidragsverks verksamheter börjar nu utsättas för belyning. Det är bra! Vi har mycket pork barrel även i Sverige och det är bra att denna särintressenpolitik får utstå den kritik den förtjänar.

SvD Brännpunkt

måndag 13 augusti 2012

Politiskt mod efterfrågas

Jag har länge argumenterat för att det är för billigt att låna och att det leder till en på sikt ohållbar skuldsättning. Jag kan inte påstå att responsen varit särskilt positiv. Nu har det dock dragit igång en debatt och i dag skriver Svenska Dagbladet Näringsliv bra om frågan. Här nedan är en liten filmsnutt som jag gjorde för över ett år sedan. SvD SvD

söndag 12 augusti 2012

Generella regler bäst

Många politiker känner en enorm dragning till att genom detaljerad reformer skapa framgångsrika företag. En det ena en det andra ska prioriteras och ges speciella förutsättningar. Huruvida dessa politiker i grunden tror att denna politik är bra eller inte vet jag inte säkert. Troligen hadlar man ibland mot bättre vetande för att gynna någon intressegrupp. Tyvärr gör dessa riktade insatser att regelverket blir ett oöverblickbart lapptäcke. Vad som är en värre är att det förstör marknadens normala funktionssätt. Istället för att företagarna gör det som är rationellt ur ett marknadsperspektiv anpassar de sin verksamhet efter politikernas senaste nycker. Johan Hedin uttrycker det mycket väl i en OP-ED i dagens Svenska Dagbladet. "Sedan kan man också fråga sig hur många företagare som hellre bygger sin affär på goda relationer med myndigheter än med sina kunder?"

fredag 10 augusti 2012

Bidragskulturen är EU:s svaghet

Finns det något samband mellan problemen vi ser i Grekland och kulturen som utvecklats på Tillväxtverket. Jag hävdar att så är fallet. I Grekland har samhället degenererat på grund av att ett system skapats för tjänster och gentjänster. Politikerna köper väljare genom att bjuda över varandra med skattefinansierade förmåner. Inom den statliga förvaltningen tjänstgör hundratusentals personer som egentligen inte behövs men vars anställningar är kringgärdade med mycket skyddande lagstiftning. Tillväxtverket, eller som SvD:s ledarsida förslog att det skull kallas Bidragsverket, fördelar den svenska delen av EU:s regionalstöd. Under täckmanteln av att detta skulle vara tillväxtbefrämjande och företagande delas olika stöd ut. Tyvärr som med all bidragsverksamhet leder systemet till att verksamheter anpassas efter bidragssytemets utformning. Istället för att agera rationellt marknadsmässigt blir den så kallade näringslivsverksamheten bidragsoptimerande. Allra värst tycker jag det är när bidragsproffs utger sig för att vara företagare. EU behöver inte mer av dessa regionalstöd utan mindre. Tyvärr är det allt för många politiker som gillar att få dela ut regionalbidrag.

Björndahl

måndag 6 augusti 2012

Never forget

Johan Hammerbys fotografi får förgylla kvällen.

Läsvärt från Johanne Hildebrandt

Idag har Johanne Hildebrandt en ny läsvärd krönika i SvD. Denna gång tar hon sig an det svårbegripliga ämnet, svensk säkerhetspolitik. Johanne är en viktig röst i svensk försvars- och säkerhetspolitik. Vi får se om hon lyckas få fart på en tyvärr alltför sömnig debatt.

Här finner du mitt senaste bidrag till debatten om försvars- och säkerhetspolitiken (länk).

Medel och motmedel

Jag läser i DN att det är ett stort problem med möss och råttor i Stockholm. Är det inte en klassisk fråga om medel och motmedel? För egen del är det länge sedan vi hade några problem med möss inne i huset i Lohärad, förutom de bytesdjur som våra ivriga jägare tar med sig in genom kattluckan.

lördag 4 augusti 2012

Har Clint Eastwood hittat hem

I halvtidsvilan under Super Bowl chockade Clint Eastwood många republikaner när han uppträdde i en reklamfilm för Chrysler. Reklamfilmen kunde tolkas som ett stöd för Obamas industristöd till fordonsindustrin. Nu verkar dock ordningen återställd och Clint Eastwood har officiellt gett sitt stöd för Mitt Romney (länk). Oavsett vad man anser om industristöd så var det en bra reklamfilm

fredag 3 augusti 2012

Princeton i riksdagen

I veckan fick vi besök i riksdagen av fyra Princeton-studenter som praktiserar vid The International Institute for Democracy and Electoral Assistance (IDEA). Det blev rundvandring och diskussion om skillnaderna mellan svensk och amerikansk politik. Jag passade också på att fråga ut dem om erfarenheter av praktiktjänstgöring allt i syfte att utveckla mitt eget praktikantprogram. Erfarenheterna från årets praktikanttjänstgöring är redan så pass positiva att jag påbörjat planeringen inför nästa år. Av råden från IDEA-praktikanterna att döma så håller det program Yuliya genomgår hög klass. Vi får se om det kommer att avspegla sig i att många söker nästa års praktikplats.

torsdag 2 augusti 2012

PJ Anders Linder och Yuliya Barsukova

I tisdags besökte jag och Yuliya Barsukova Svenska Dagbladet. Vi passade på att spela in ett radioprogram med tidningens politiske chefredaktör PJ Anders Linder. Yuliya ledde samtalet och tvingade oss verkligen att bekänna färg. Du kan lyssna på programmet i en extern spelare genom att klicka på denna länk.

Yuliyas kommentarer till besöket finner du på hennes blogg.

Politiserat IMF?

IMF har en viktig roll inom det internationella finansiella systemet. Ofta har man kritiserats för att man haft en alltför teknokratisk inställning till ekonomiska frågor och inte förstått sig på politikens realiteter. Jag tycker att det har varit bra att IMF inte fallit undan för politiska påtryckningar. Men nu kommer allt fler tecken på att IMF blivit ytterligare en politiserad organisation. I ett avskedsbrev skräder ekonomen Peter Doyle inte orden om organisationen han tjänat i 20 år. Jag har haft förmånen att träffa Peter Doyle vid ett antal tillfällen då han varit ansvarig för IMF:s uppföljning av Sverige. Är det ett utslag av denna politisering och favoriserande av kontinental Europa som man ska se IMF:s kritik av Sverige som nu framförs av IMF? Ja problemen för många länder inom EU beror nog inte på att man reformerat sina ekonomier och gjort dem mer konkurrenskraftiga.

SvD SvD Ekot

onsdag 1 augusti 2012

Svensk pork barrel

Tillväxtverket är nu utsatt för en mediagranskning när det gäller deras till synes frikostiga interna representation. Det är säkert bra och viktigt. Användandet av skattemedel granskas och för att bibehålla förtroendet för myndigheterna krävs de att dessa följer relgerna. Vad som vore ännu bättre är om hela det regionalpolitiska komplexet granskades mera ingående. Inom regionalpolitiken och EU-stöden ryms det enligt min uppfattning sämsta inom svensk politik. Kanske den gamal repliken från Alla presidentens män kan säkert tjäna som utredningsmetod. Follow the money!

SvD Ekot DN Aftonbladet SvD GP

tisdag 31 juli 2012

Idag är det lätt att vara både stolt och nöjd

Idag har min praktikant Yuliya Barsukova levererat ett riktigt praktfullt blogginlägg om rättgångarna mot de tre tjejerna i Pussy Riot. Jag hoppas att du går in på hennes blogg och läser inlägget och om du delar min uppfattning är det uppskattat om du delar inlägget på Facebook och Twitter. Ett sådant här inlägg förtjänar att få en rejäl spridning. Idag är handledaren både stolt och nöjd över sin adept.

Du finner Yuliya blogginlägg om du följer denna länk http://ybarsukova.wordpress.com/2012/07/31/how-pussy-riot-uncovered-a-crisis-of-russian-orthodox-church/

Du kan också följa henne på Twitter @yuliyabars

Salt- eller sötvatten

Idag skulle Milton Friedman ha fyllt 100 år om han levat. Det hade varit intressant att få höra hans analys av den pågående finanskrisen. Friedman var en av förra århundradets ledande ekonomer och han tilldelades också ekonomipriset till Nobels minne. Han var under lång tid verksam vid University of Chicago närmare bestämt vid Chicago School of Economics. Friedman var skeptisk till keyensianismen och tillhörde det som kom att kallas Freshwater school. Idag är det en annan ekonomiprisvinnare som är en ledande röst i debatten, Paul Krugman. Krugman är verksam vid Princeton och får väl räknas till att ha tillhört Saltwater school. Krugman är idag en stark förespråkare för att dra igång sedelpressarna.

Var befinner sig då svensk ekonomisk politik i förhållande till dessa två skolor. Är det inte lite grann som med Stockholm. Det är varken salt- eller sötvatten det är bräckt.

SvD Timbro

söndag 29 juli 2012

Moms en av de minst skadliga skatterna

Skattepolitik borde handla om att på minst skadligt sett ta in de resurser som det offentliga förbrukar. Tyvärr är det i verkligheten så att många av de minst skadliga skatterna också är de som är mest illa ansedda. Fastighetsskatten är kanske det bästa exemplet på en mindre skadlig skatt som är väldigt illa ansedd bland skattebetalarna. En annan skattebas som inte är så skadlig för ekonomins funktionssätt är momsen. Här råder det dock ett stort politiskt intresse för att reducera momsen för en det en det andra särintresset. Socialdemokraterna genomdrev tillsammans med Centern en sänkning av matmomsen och momsen på böcker är radikalt lägre än på andra varor. I dagens SvD drar nu Mathias Sundin (FP) en lans för att utvidga användandet av den lägre momssatsen för böcker. I denna fråga anser jag att Mathias Sundin har helt fel. Vi borde istället verka för en mer enhetlig momssats. Personligen anser jag att momsen på mat borde vara 25 %. Barnfamiljerna skulle kunna kompenseras med höjt barnbidrag, pensionärerna med sänkt skatt och den arbetsföra befolkningen genom höjt jobbskatteavdrag. SvD

Peter, Paul and Mario?

DN:s Peter Wolodarski driver sedan en tid linjen att den finansiella krisen inte beror på oansvarig finanspolitik. Hans slutsats blir att lösningen på krisen inte är att strama upp finanspolitiken utan i god keynesiansk anda istället spendera sig ur krisen. Jag tycker att han gör det lite lätt för sig och i sin redogörelse kastar bort de observationer som talar emot hans övertygelse. I dagens DN redovisar han vad han anser sig vara sex myter om krisens orsaker. Läs artikeln och därefter återkom till det här blogginlägget och ta del av mina kommentarer. PW: Myt - Krisen beror på budgetslarv GP: Det är förvisso korrekt att krisen inte enbart beror på budgetslarv. Men många euroländers budgetar har inte varit långsiktigt hållbara. De svaga statsfinanserna har medfört att staterna inte har haft resurser att hantera en kris i finanssektorn utan att denna direkt fått avsevärd påverkan på statens upplåning. I fallen Spanien och Irland är det inte i första hand budgeten som varit problemet utan finanspolitiken som helhet. Man har låtit fastighetsbranschen att växa på spekulation och därigenom har det skapats makroekonomiska obalanser. PW: Myt – Grekland fortsätter att spendera GP: Både rätt och fel. Grekland har minskat sitt underliggande budgetunderskott men om man tar hänsyn till skulderna så är det fortsatt lång väg att gå innan Grekland har hållbara statsfinanser. Man har dessutom varit långsam i att ta tag i frågorna som gäller konkurrenskraften. Grekisk ekonomi präglas fortsatt av en skråliknande verksamhet inom flera näringssektorer. Effektiviteten inom statsapparaten är också låg på grund av att denna ofta används som en plats att placera individer som ska ”belönas”. PW: Myt – Låg arbetsmoral ligger bakom krisen GP: Kanske arbetsmoral inte är rätt uttryck men ett avgörande skäl till krisen i flera länder är att man anpassat sig till en levnadsnivå som inte motsvaras av vad man producerar. Grekerna har kostat på sig en höjning av levnadsstandarden trots att man sedan eurointrädet stadigt tappat i konkurrenskraft gentemot Tyskland. Krisen i Sverige på 90-talet hade många likheter. Vi kostade på oss en högre levnadsstandard än vad vi förtjänade. Detta korrigerades genom sänkt valutakurs, höjda skatter och minskade offentliga utgifter. PW: Myt – Skuldkriser kan inte lösas med nya skulder GP: Det är inte skulden utan de strukturella problemen som är huvudproblemet. Men om man inte tar tag i de strukturella problemen och den bristande konkurrenskraften så kastar man bra pengar efter dåliga. PW: Myt – En intervention från ECB skapar inflation GP: Risken för inflation i det korta perspektivet är liten. Om man ändrar ECB:s uppdrag och släpper fokus på bevarandet av penningvärdet så riskerar vi att på sikt hamna i stagflation det vill säga hög inflation och arbetslöshet samtidigt. Återigen problemet är strukturfrågorna och konkurrenskraften. PW: Myt – Norra Europa har gjort tillräckligt för Södra GP: Nej man gjorde Grekland en otjänst när man lät dem gå in i euron innan de reformerat sin ekonomi. Dessutom var det ödesdigert att Tyskland tilläts bryta mot stabilitets- och tillväxtpakten utan sanktion. Peter Wolodarski är på intet sätt ensam i sin starka tro på att ytterligare expansiv finanspolitik löser krisen. Princetonprofessorn Paul Krugman för en mycket aktiv kampanj längs samma linjer. Chefen för ECB Mario Draghi verkar emellanåt också luta åt att lösningen ligger i att trycka mera pengar. Kanhända kan dessa protestsångare bilda en trio, Peter, Paul and Mario.

tisdag 24 juli 2012

När tyckte du vad?

Jag fick i dag en tankväckande fråga. Vi diskuterade vad som skulle ha gjorts annorlunda under eurokrisen. Jag pläderade för att man tidigt skulle satt hårt mot hårt när det gällde Grekland. På det sättet skulle signalen till de andra länderna blivit tydlig och de skulle antingen ha behövt ta tag i sina problem eller behövt utstå konsekvenserna. Jag möttes då av den tankeväckande frågan, "och hur länge har du tyckt det?" Här visar sig fördelarna med en blogg. Blogginläggen finns där som en påminnelse om hur man tänkt och uttryckt sig. Här är en länk till alla mina inlägg om Grekland. Det har hunnit bli ett antal under dessa krisår. Länk till inlägg om Grekland

Vinstintresset driver utvecklingen

Widar Andersson skriver idag klokt på DN Debatt om betydelsen av vinster i välfärdssektorn. Jag bidrar till debatten genom att infoga mitt inlägg i riksdagsdebatten rörande den kommunala verksamheten. Mitt inlägg börjar efter 43:35. Mitt inlägg börjar efter 43:35 I vintras gästade Widar Andersson Den politiska talradion och utvecklade där sin syn på vinstens inverkan på verksamheten. Du kan lyssna på programmet om du följer denna länk.

måndag 23 juli 2012

Bättre förslag än amorteringskrav

Ökningstakten av hushållens skuldsättning har minskat men fortfarande ökar skuldsättningen fortare än ekonomin växer. Detta är inte långsiktigt hållbart. Finansinspektionens bolånetak har troligen bidragit till att minska ökningstakten. Denna åtgärd är dock inte utan biverkningar. Bolånetaket bidrar till att ytterligare försvåra för unga personer utan förmögenhet att komma in på bostadsmarknaden i Stockholm och bidrar därigenom till trögheter på arbetsmarknaden. Nu önskar Swedbank ytterligare regleringar genom att förorda amorteringskrav. Förvisso bidrar amorteringskrav inte på samma sätt som bolånetak till minskad rörlighet men är det verkligen ett realistiskt alternativ. Vad skulle hindra låntagaren att ta nya lån för att täcka amorteringen? Den bästa lösningen vore att minska skattesubventionen för lånefinansiering. Avdragsrätten borde ses över. En skatteväxling där avdragsrätten begränsades och beskattningen av förvärvsinkomster mildrades vore långsiktigt bra för ekonomin. Om detta har jag ropat i öknen i flera år. Men vem vet en dag blir jag kanske bönhörd. Hoppas att det då inte redan är försent. Ekot SvD DN

söndag 22 juli 2012

Moderat riksdagsledamot resonerar om försvaret

I fredags spelade jag in ett avsnitt av Försvarsradion i vilket jag svarade på läsarnas frågor och kommentarer. Idag pläderar DN:s ledarsida för ett svenskt Natomedlemskap. Lyssna gärna på radioprogrammet och hör min syn på vad som borde göras. Du finner programmet om du följer denna länk. DN

lördag 21 juli 2012

Stort intresse för Försvarsradion

Igår sparkade jag igång Försvarsradion efter ett drygt halvårs uppehåll. Jag gjorde tillsammans med min politiske sekreterare Erik Hagström ett program i vilket jag kommenterade försvarsdebatten samt redovisade min syn på ett antal frågor. Att försvarsfrågan berör många personer är tydligt. Vi la ut programmet igår kväll och redan är det månadens mest nedladdade program. Det ger motivation till att hålla igång Försvarsradion. Fortsätt skicka frågor och kommentarer så återkommer jag med mina synpunkter i kommande avsnitt av Försvarsradion. Du kan lyssna på det aktuella avsnittet av Försvarsradion genom att klicka på denna länk.

torsdag 19 juli 2012

Inför morgondagens försvarsradio

I det här blogginlägget lämnar jag några kommentarer till den pågående försvarsdebatten. Imorgon avser jag spela in ett avsnitt av Försvarsradion i vilket jag tänkte uppehålla mig vid läsarnas frågor och kommentarer. Jag tycker att den svenska försvarspolitiska debatten är rätt sorglig. Trots att försvaret är en av statens kärnuppgifter ägnas debatten mest åt polemik där argumenten ofta bygger på hårt skruvad statistik. Ofta nöjer man sig inte med att blanda päron och äpplen utan jämförelserna dras ännu längre. Min analys av debatten är att den präglas av politik snarare än policy. Med det menar jag att de deltagande politikerna i första hand drivs av att vinna den politiska debatten snarare än av att ge en rättvisande bild av politikområdet och att utveckla detsamma. Vad anser då jag att debatten borde handla om? Låt mig börja med att redovisa ett antal utgångspunkter som jag har för mina ställningstaganden. Sovjetunionen och Warszawapakten existerar inte längre. Sveriges geopolitiska läge har förändrats. EU:s och Natos utvidgning österut har i skapat ett i grunden nytt läge. När Ryssland återuppbygger sin försvarsmakt så innebär inte det att man återskapar Sovjetunionen. Europas stater har under en längre tid underinvesterat i sina försvarsmakter och den statsfinansiella krisen kan komma att medföra att försvarsförmågan nedgår ytterligare. Den militära förmågan hos EU:s/Natos europeiska stater är nu en bråkdel av vad den var under kalla kriget. USA har försvagats militärt jämfört med tidigt 90-tal. Två utdragna krig har medfört att fokus varit på genomförande snarare än vidmakthållande och utveckling av nya förmågor. Den finansiella krisen kan mycket väl medföra att försvaret drabbas av stora neddragningar. USA har också en ny prioritering av sina försvarsansträngningar, Asien. Teknik- och kostnadsutvecklingen har medfört att kostnaderna för att anförskaffa och vidmakthålla en allsidig och modern försvarsförmåga som dessutom har uthållighet har rusat i höjden. Enligt min uppfattning så befinner sig Frankrike och Storbritannien troligen på gränsen eller strax under för storlek på försvarsbudget när det är möjligt att hålla en komplett försvarsmakt. Sverige har genom medlemskapet i EU lämnat neutralitetsoptionen dock utan att vi tagit steget fullt ut och sökt medlemskap i Nato. Ett antal reformer har genomförts för att anpassa försvaret till de nya förutsättningarna. Viktigast är förändringarna av personalförsörjningssystemet och materielförsörjningen. Dock borde båda förändringarna ha påbörjats mycket tidigare. Detta får räcka som bakgrund. Slutsatserna av ovanstående återkommer jag till i morgondagens radioprogram (tidig kväll).

onsdag 18 juli 2012

Olika syn på uppgiften

Jag fick för någon månad sedan tillsammans med ett antal andra politiker ett uppdrag av Folkbladets chefredaktör Widar Andersson. Uppgiften var att utveckla sina tankar runt om skillnaderna mellan partierna ökat eller minskat och om det i sådana fall var bra eller dåligt. Nu har politikernas alster börjat publiceras i Folkbladet. Av de hittills redovisade artiklarna verkar det som om jag är en dålig partipolitiker. De andra politikerna verkar ha analyserat uppgiften på ett annat sätt än vad jag gjort. Jag borde ha förstått att uppgiften var att beskriva varför mitt parti är bäst. Eller kan det vara så att väljarna är trötta på all partipropaganda och föredrar en lite mer problematiserande argumentation. Folkbladet

tisdag 17 juli 2012

Försvarsfrågor till riksdagsledamoten Göran Pettersson

Jag har tidigare utlovat att jag senare i veckan ska återkomma med ett blogginlägg om försvarsfrågorna. Jag tänkte också spela in ett avsnitt av Försvarsradion på fredag. Du får gärna bidra med frågor genom att skriva dem som kommentarer till det här inlägget eller mejla dem till mig på adressen goran.pettersson@riksdagen.se

Kloka ord från Assar Lindbeck

Jag har under de senaste åren flera gånger fått frågan hur jag skulle röstat om det vore folkomröstning om euron idag. Mitt svar har varit att det finns inget att ta ställning till och att det vi röstade om 2003 inte längre existerar. Ett antal beslut inom eurozonen har fört euroarbetet allt längre bort från det ursprungliga upplägget. Juryn är fortfarande ute men jag utesluter inte att många i efterhand kommer att ångra att man inte tidigt tog i med hårdhandskarna mot de länder som bröt mot överenskommelserna. Jag ser till min glädje att nestorn inom svensk nationalekonomi, Assar Lindbeck, är av samma uppfattning. DN

söndag 15 juli 2012

Putin drar åt tumskruvarna

Den ryska Duman röstar nu i snabb takt igenom lagar som hämmar oppositionen. Tanken verkar vara att skrämma vanligt folk till tystnad och passivitet. Kommer det att lyckas? Om detta är experterna oeniga. Vissa rysslandskännare hävdar att kritiken mot Putin nu nått en sådan nivå att dessa lagar endast kommer bidra till ökad kritik och ökat motstånd. Andra lyfter fram Putins list att utmåla oppositionen som utlandsbetalda lakejer och att nyttja rättsapparaten till att kväsa oppositionen. Det finns all anledning till att följa utvecklingen. Denna sommar har jag en rysk praktikant tjänstgörande hos mig i riksdagen. Jag räknar med att göra ett radioprogram med henne där hon får utveckla hur unga människor i dagens Ryssland resonerar. Du kan läsa mer om praktikanten på sidan http://dinledamot.blogspot.se/search?q=yuliya Läs också hennes egna politiska blogg Political Harangues SvD DN GP Aftonbladet Moscow Times

fredag 13 juli 2012

Ledande socialdemokrater vill göra gemensam sak med Grekland

De socialdemokratiska europaparlamentarikerna Göran Färm och Olle Ludvigsson uppmanar nu Sverige att göra Greklands sak till vår. De underkänner regeringens analys av läget och lyfter i berömmande ordalag i en artikel i Aftonbladet fram grekernas duglighet och arbetsmoral. Det ska bli mycket spännande att se om någon socialdemokratisk finanspolitiker väljer att kommentera detta utspel. Jag har personligen i lite annan syn på läget än Göran Färm och Olle Ludvigsson. Att fall undan för den grekiska utpressningen kommer inte att lösa Europas problem. Lyssna gärna på Den politiska talradion där vi i flera program diskuterat den europeiska statsfinansiella krisen. Aftonbladet

tisdag 10 juli 2012

Viktigt med förebilder

Det kommer nya oroande signaler från Ryssland om att Putinregimen fortsätter att försvåra för oppositionen. Detta bidra till att sommarens projekt med en rysk praktikant känns ännu viktigare. Vi måste ge de demokratiska krafterna i Ryssland goda förebilder. Idag var en mycket framgångsrik dag för det projektet. Min praktikant, Yuliya Barsukova, fick träffa och intervjua Walburga Habsburg Douglas. De två damerna fann verkligen varandra och resultatet kan avnjutas om du följer denna länk.
SvD

lördag 7 juli 2012

Presentation av sommarens tillskott från Princeton

Under juli och augusti kommer Yuliya Barsukova från Princeton University tjänstgöra hos mig i riksdagen. Här kan du lyssna på vilka förväntningar hon har på tiden i Sverige. Klicka här för att starta radioprogrammet.

torsdag 5 juli 2012

Morgonfys med Säpo

Sverige är ett öppet land. Idag inbjöd personskyddsenheten vid Säpo till en öppen morgonfys i Almedalen. Passet avslutades med en löptävling över dryga 1500 meter genom gränder och uppför trappor. Flåsande i god Emil Zatopek stil sluggade jag mig fram. De flesta löparna var före mig i mål men jag kunde trots det glädja mig åt att vara bästa riksdagsledamot och dessutom före rikspolischefen i mål. Säpo bjöd på en mycket positiv start på dagen. Nu väntar nya utmaningar, bland annat en debatt om hyresrättens betydels för den ekonomiska utvecklingen.

Som man frågar får man svar

Gårdagens politiska debatter präglades till stor del av undersökningen om att väljarna var motståndare till vinstutdelning i företag som bedriver välfärdstjänster. För mig känns den ståndpunkten väldigt ologisk. Varför ska det var tillåtet att bedriva vinstdrivande tillverkning av läkemedel och sjukhussängar men inte undervisning. Jag tror att vi här har att göra med frågeställningens makt över svaret. Anser du att det är rätt att tillverkaren av brandbilar har rätt att ta ut vinst när det innebär att räddningstjänsten utaramas på resurser och barn riskerar att dö vid bränder? Här kommer lite mer på ämnet frågeställningens makt över svaret. DN Debatt DN SR SvT

tisdag 3 juli 2012

Bloggande praktikant

Min praktikant Yuliya Barsukova har börjat blogga. Du kan läsa om hennes observationer och funderingar på sidan http://ybarsukova.wordpress.com/ Imorgon ska vi spela in ett radioprogram i vilket hon ska får presentera sig och där vi utvecklar tankarna med mitt praktikantprogram.

tisdag 26 juni 2012

The Paul Krugman blues

Jag delar väl inte alltid Paul Krugmans ordinationer när det gäller europeisk ekonomisk politik. Men jag håller med trubaduren om att han oftast är slagfärdig.

Historien om små grodorna

Varifrån kommer midsommaraftonens huvudnummer Små grodorna? Jag tror att Rolf K Nilsson gett mig en viktig ledtråd när han på Facebook la ut en länk till denna marsch. Det förklarar ju också varför sången kom att handla om just grodor.

torsdag 21 juni 2012

Paneldebatter i Almedalen

Almedalen närmar sig. Genom åren har det blivit rätt många paneldebatter i olika ämnen. I vissa fall har man efteråt undrat varit ställde jag upp på detta. Jag minns särskilt en debatt om diskriminering med Gudrun Schyman där publiken nästan enbart bestod av aktiva sympatisörer till FI. Schymans grundinställning var att vita medelålders heterosexuella män saknade rätt att tala om diskriminering. Ljusare är minnet från utfrågningen in domkyrkan där jag hoppade in som ersättare för Fredrik Reinfeldt. Måhända var utfrågarna lite besvikna över den kraftiga nedgradering så första frågan blev: "Vad är fint med Göran Pettersson?" Jag svarade: "Jag är Guds avbild." Därefter var prästerna på teologisk reträtt. I år har jag hittills tackat jag till att vara med i tre paneler. Alla tre verkar lovande. En panel handlar om svenska bankers förmåga eller oförmåga att ta till sig ny teknik, är det så att man ligger efter de afrikanska bankerna?! I en annan panel ska vi diskutera svensk exportkredit och dess betydelse för svensk industri. Den tredje panelen anordnas av Hyresgästföreningen och handlar om hyresrättens betydelse för tillväxten. Panelen innehåller bland andra VD för Stockholms börsen Jens Henriksson och Sigtunas starke man Anders Johansson. Du kan läsa mer om detta seminarium om du följer den här länken.

måndag 18 juni 2012

Valsystemet räddade uppgörelsen temporärt

Det mesta tyder nu på att det grekiska valet resulterade i en parlamentarisk majoritet för det stödpaket som den grekiska regeringen ingått med EU och IMF. Det är bra. Men för att en regering ska lyckas med en sådan här tuff reformering så krävs ett folkligt stöd och det saknas. En majoritet av väljarna har röstat för partier som motsatte sig uppgörelsen. Det var valsystemet som ger det största partiet 50 extra mandat som avgjorde majoritetsförhållandena. Dessutom var valdeltagandet lågt vilket ytterligare försvagar det folkliga mandatet. Tyvärr har de grekiska väljarna inte varit villiga att sluta upp bakom uppgörelsen. Man vill fortfarande äta kakan och ha den kvar. Detta gör att jag är mycket tveksam till att en ny grekisk regering kommer lyckas att genomföra reformerna. Hur mycket mer kraft ska läggas på att få pusselbiten Grekland att passa in i det europeiska pusslet? DN Ekot SvT

lördag 16 juni 2012

Två välkomna S-förslag

Jag har haft det lite svårt med den politiska motivationen på sistone. Det Stefan Löfven har sagt har legat ganska nära mina åsikter. Förvisso har uttalandena varit vaga men har välvilligt kunnat tolkas som att han förstått och stött grunderna för en marknadsekonomi. Till skillnad från många andra har han inte hetsat mot företagens vinster utan i många stycken uttalat stöd för kapitalismen. Men nu börjar förslagen dugga in som gör att det börjar kännas lättare att uppamma motivation att behålla Socialdemokraterna i opposition. Gissningsvis är detta bara början på eftergifter till vänsterfalangen inom det tidigare stora partiet. Här kommer några kommentarer till de senaste utspelen. S lovar heltid till alla inom offentlig sektor. Jag delar mycket av analysen som man gör att kommuner och landsting kommer att behöva arbeta för att lösa sina rekryteringsutmaningar. Det är mycket möjligt att ett medel för att lyckas är just att erbjuda heltidstjänster. Men perspektivet i förslaget är i grunden felaktigt. Målet är att på ett effektivt sätt leverera heltidstjänster. Om det kan göras effektivare och billigare genom deltidstjänster så ska man nyttja det. Kommunen och landstinget är inte till för de anställda utan för medborgarna. Personaltjänsten är ett medel för att uppnå målet, bra välfärdstjänster. De andra förslaget är många politikers favoritprojekt att könskvotera styrelserna i börsnoterade bolag. Varför denna synnerligen lilla fråga är så populär bland politiker av olika partifärg har jag svårt att förstå. Men trots frågan relativt lilla enskilda vikt är den principiellt viktig. Om man börjar politisera styrningen av börsbolag på detta sätt kan det mycket väl följas av nya pekpinnar. Styrelsen i ett bolag utses av ägarna, den som tror på marknadsekonomi och äganderätt inser att staten ska hålla sig borta från denna fråga. För övrigt är väl denna ständiga indelning i kön något vi skulle försöka komma bort ifrån. Jag hoppas nu inte att oroliga själar inom Alliansen kommer att göra utspel om att vi ska gå ännu längre än Socialdemokraterna och kräva kvotering även vad avser ålder, etnicitet och bostadsort (jag tror för övrigt att styrelserna är ännu mindre ett tvärsnitt av landet när det gäller de kriterierna). Kanske kommer man inte att nöja sig med S mål att det underrepresenterade könet ska inneha minst 40 % av platserna. Får vi kanske höra kravet att varje kön ska ha minst 60 % av styrelseposterna. Aftonbladet SvD DN

Omåkt av Mora-Nisse

En av Sveriges allra folkkäraste idrottmän, Mora-Nisse, har gått ur tiden 94 år gammal. Jag har faktiskt ett personligt idrottsminne av Mora-Nisse. Jag har blivit omåkt av honom i skidspåret mellan Sälen och Mora. För egen del hasade jag fram på laggarna då Mora-Nisse med lätthet spänstade förbi utropande att det går lätt idag. Vad kan man utläsa av denna information? Kanske såväl något om såväl min ålder som min förmåga som skidåkare. DN SR SvD

tisdag 12 juni 2012

Bra där kära kollegor

Folkpartisterna Olle Schmidt och Carl B Hamilton lyfter i en Brännpunktartikel fram en makroekonomisk obalans som jag har bekymrat mig över en längre tid, hushållens skuldsättning. Riksbankschefen, IMF, OECD och EU-kommissionen har kommit med återkommande varningar om att de svenska hushållens ökade skuldsättning inte är långsiktigt hållbar. Jag tycker att det är hög tid att ta tag i problemet. En lösning skulle kunna vara en skatteväxling. Reducera gradvis ränteavdragen och reducera samtidigt skatten på arbete genom ytterligare jobbskatteavdrag och flyttade brytpunkter för den statliga skatten. För de flesta hushållen skulle en sådan reform vara i stort sett neutral och den skulle bidrag till att göra lånefinansierad konsumtion dyrare. SvD

söndag 10 juni 2012

Inga universallösningar passar

Det pågår nu en internationell debatt om hur man bäst kommer ur den statsfinansiella krisen. I vissa fall agerar nog debattörerna med sin ideologiska reptilhjärna när de argumenterar för att ökad offentlig konsumtion respektive neddragningar alltid är rätt väg. Jag är av uppfattningen att läget skiljer sig åt i olika länder och att därför måste även ordinationen bli olika. När det gäller Grekland så är problemet strukturellt och inte konjunkturellt. Det saknas väsentliga delar för att staten ska fungera. Dessutom saknas folkligt stöd för att genomföra nödvändiga reformer. Utan att den grekiska befolkningen i grunden inser detta och tar tag i dessa problem är det meningslöst att skicka pengar. Jag har under lång tid ansett att det bästa vore att låta Grekland lämna så väl euron som EU om man inte på allvar tar tag i sina fundamentala problem. När det gäller Spanien är jag mycket mer optimistisk. Här är krisen av ett annat slag. En spekulationsbubbla inom fastighetssektorn, delvis beroende av det konstlat låga ränteläget genom euron, har försatt staten i en prekär situation. Spanien har med sin nya regering vid spakarna genomfört ett antal strukturellt sunda reformer. Jag anser att en offentlig intervention i den finansiella sektorn med hjälp av ekonomiskt stöd från eurozonen är en bra åtgärd. Den spanska staten har visat reformvilja men om den samtidigt ska hantera finanssektorn blir uppgiften övermäktig. Det är dock viktigt att pengarna används klokt och att de privata ägarna får ta första smällen. De som ropar på större offentliga utgifter för att få fart på ekonomin bortser från att det är just den politiken som har fört vissa länder in i krisen. Utan strukturellt fungerande ekonomier är det inte fruktbart att kasta in nya friska pengar. Skulduppbyggnaden idag kommer att behöva betalas av nästa generation. SvD DN SvD SR

lördag 9 juni 2012

Ryssommar!

Om elva dagar slår rikdagens talman klubban i bordet och önskar riksdagsledamöterna en trevlig sommar. Enligt planerna ska riksdagen inte samlas igen förrän till riksmötets öppnande 18 september. Riksdagen stänger dock inte igen i tre månader utan viss verksamhet fortgår. Det är högst troligt att EU-nämnden kommer kallas till möte för att delge regeringen riksdagens syn inför olika ministermöten inom EU. Om krisen inom eurozonen fördjupas kan det inte uteslutas att finansutskottet, där jag själv är ledamot sedan sex år tillbaka, återkallas. För egen del kommer jag under riksdagens sommaruppehåll ägna rätt stor del av min tid till frågor relaterade till Ryssland. För två månader sedan tackade jag ja till att under juli och augusti ha en praktikant. Praktikanten, Yuliya Barsukova, studerar europeisk politik vid Princeton Universitet i USA. Jag tycker att det är viktigt att vi riksdagsledamöter vidgar våra vyer och bygger internationella nätverk. Jag är dessutom en stark anhängare av goda transatlantiska relationer vilket gjorde valet enkelt när det kom en förfrågan från en student vid ett amerikanskt toppuniversitet. Men betydelsen av detta praktikantprogram kan visa sig att vara större än jag från början hade tänkt mig. Yuliya Barsukova är rysk medborgare. Utvecklingen i Ryssland har slagit in på fel väg. Det kommer många oroande tecken från Kreml. Putin har efter sitt återinträde som president vidtagit ett antal åtgärder för att begränsa oppositionens möjligheter. Det görs även uttalanden som kan tolkas att man närmast vill gå tillbaka till Sovjetunionens dagar. General Makarovs uttalande vid sitt besök i Finland är ytterligare ett exempel på att utvecklingen går i fel riktning. Därför kommer det för min del att bli en ryssommar såsom mentor för en praktikant. Genom att förse henne med goda exempel på hur ett demokratiskt samhälle kan organiseras hoppas jag kunna inspirera denna unga person till att ta aktiv del i utvecklingen av sitt hemland. Hennes två månader långa program kommer ha ett omfattande innehåll utgående från uppdraget som riksdagsledamot. Jag räknar med att vi förutom riksdagen kommer att besöka departement, myndigheter, organisationer och företag. Yuliya Barsukova kommer dessutom att få delta i Jarl Hjalmarson Stiftelsens sommarskola inriktad mot ungdomar från Östeuropa och Kaukasus. Jag hoppas att årets praktiktjänstgöring kan bli början på ett långvarigt praktikantsamarbete med studenter från Princeton Universitet. Vår säkerhet skapas inte enbart och kanske inte heller främst genom vapenmakt. Det är ett centralt svenskt säkerhetsintresse att våra grannländer är stabila demokratier. I sommar kommer jag därför att fortsätta mitt arbete för svensk säkerhet, denna gång dock utan uniform. DN SvD

söndag 3 juni 2012

Välkommen tillbaka Andreas Cervenka

SvD Näringslivs journalist Andreas Cervenka är tillbaka. Det gör att vi har att se fram emot nya tänkvärda och spetsigt formulerade artiklar om svåra ekonomiska frågor. I höstas gästade Andreas Cervenka Den politiska talradion och vi samtalade då om eurokrisen. Det finns kanske anledning att lyssna på programmet och se hur väl våra bedömningar stått sig. Du finner programmet om du följer den här länken. Det går också att lyssna på programmet genom att klicka här. SvD SvD blogg

söndag 27 maj 2012

Man får det man mäter

PJ Anders Linder skriver idag tankeväckande om McKinsey & Co Sverigestudie. I rapporten lyfts den bristande utvecklingen inom den offentliga sektorn fram. Jag anser att en stor del av skulden till att den offentliga sektorn inte har utvecklats i samma takt som exportsektorn är sättet vi mäter. Tyvärr har såväl fackföreningar och politiker fallit offer för vår egen retorik. Kvalitet inom offentlig sektor mäts inte sällan i form av resursförbrukningen. Detta gäller såväl bistånd, militär utgifter som personaltäthet. Detta sätt att mäta leder till att högre reell kvalitet till lägre pris uppfattas som en kvalitetssänkning. Däremot uppfattas ineffektiva arbetssätt som högkvalitativa då de förbrukar mycket resurser. För fackförbunden och kanske framförallt deras medlemmar leder fokusering på personaltäthet till att löneutvecklingen släpar efter sektorer där produktivitetshöjningar bejakas. Ett bistånd som kostar 10 % mindre men ger 10 % större fattigdomsbekämpning. Ett försvar som kostar 10 % mindre men som ger 10 % större försvarsförmåga. En skola med 10 % färre lärare men som når bättre studieresultat. I den resursförbrukningsfokuserade debatten skulle alla dessa tre exempel presenteras som neddragningar och kvalitetsförsämringar. SvD

tisdag 22 maj 2012

Alliansen segrar mot splittrad opposition

I riksdagens gäller att Alliansen endast kan besgras om samtliga oppositionspartier gör gemensam sak. Detsamma verkar gälla inom fotbollen. Idag vann Alliansen den årliga fotbollsmatchen mellan landets riksdagsledamöter. Oppositionen misslyckades med att forma ett gemsamt lag och det rödgröna laget blev en enkel match för Alliansens lagmaskin. För egen del spelade jag högerback och kunde belåtet konstatera att inga baklängesmål tillkom från den kanten och dessutom verkar jag inte ha drabbats av kramp. Slutresultatet blev 5-2 och det var ett resultat som var i underkant.
DN

söndag 20 maj 2012

Försvarsmaktssatir

En tradition på många regementen är att fira Lillejul. Vid denna tillställning är det de yngre officerarna som tillåts driva med sina chefer. I spexets form levereras ett antal sanningar. Lillejul tjänar ofta som en viktig ventil. Lillejul är oftast en lättsam tillställning med inte sällan en allvarlig underton. Idag blev jag uppmärksammad på en liten youtube-film som har stora likheter med ett lillejulspex. Filmen är riktigt bra och om det finns denna typ av träffsäkra och kreativa anställda i Försvarsmakten, likt dem som gjort filmen, så är läget inte hopplöst. Ett antal repliker är fantastiska. Särkilt gillade jag kommentaren om Johanne Hildebrandts inval i Kungliga krigsvetenskapsakademien (ett inval jag jublade över). Här finner du filmen.

Eftergiftspolitiken leder oss inte ur krisen

Fler och fler röster höjs nu för att eurokrisen kan lösas genom tillväxt. På denna punkt håller jag med. Det bästa sättet att ta sig ur den höga skuldsättningen och det låga marknadsförtroendet är genom tillväxt. Men vad skulle det då vara som åstadkommer denna tillväxt. I grund och botten så kommer tillväxten till genom att den europeiska ekonomin blir mer konkurrenskraftig. Vägen dit går genom strukturella reformer. Dessa reformer är sällan populära bland dem som idag skyddas av olika typer av konkurrenshinder. Enligt min mening är det enfaldigt att tro att oreformerade ekonomier kan bli konkurrenskraftiga genom att deras illa fungerande och korrumperade statsapparater tillåts skriva av sina skulder och förses med nya billiga lån. Likaså anser jag att det är förkastligt att inlåta sig i den typ av eftergiftspolitik som nu efterfrågas. Grekland har redan tillåtits att genomföra en statskonkurs. Privata långivare som lånat ut pengar till den grekiska staten har under närmast utpressningsliknande förhållanden tvingats avstå från sina fordringar. Som en del i den uppgörelsen åtog sig den grekiska staten att följa ett program. Nu när skulderna är nedskrivna så och stödet utbetalt så kommer det nya signaler från Grekland. Nu vill man inte följa den uppgörelse som låg till grund för skuldnedskrivningarna. Vad är det som talar för att Grekland kommer att leva upp till kommande uppgörelser? Grekland kommer snart att hålla ett nytt nyval och det finns i dagsläget inget som tyder på att väljarna efterfrågar ett alternativ som tar ansvar och återställer Greklands trovärdighet. Ska ett sådant beteende belönas? Vad skickar det för signal till andra länder med ekonomiska problem? Jag är positiv till att ge via IMF och EU ge stöd till länder som hamnat i ekonomiska svårigheter. Men förutsättningen för att stöd ska ge är att det finns ett folkligt och institutionellt stöd för att genomföra de reformer som krävs för att göra landets ekonomi långsiktigt hållbar. Ett sådant stöd finns inte i Grekland. DN (Peter Wolodarski) SvD (Rolf Gustavsson)