måndag 23 mars 2015

The German Marshall Fund

The German Marshall Fund bjuder nu via nätet in hela världen att följa deras ypperliga seminarier från deras evenemang Brussels Forum. För den som är intresserad av utrikespolitik i allmänhet och säkerhetspolitik i synnerhet så är seminarierna en guldgruva. Följ länken nedan så öppnas dörren till gruvan. http://brussels.gmfus.org/

lördag 21 mars 2015

"Where you stand depends on where you sit!

”Where you stand depends on where you sit!” är ett engelskt uttryck som träffsäkert beskriver hur en persons ställningstagande I en fråga påverkas av personens beroendeställning till det som frågan berör. På dagens DN Debatt presenterar de två fackföreningsmännen Robert Boije (Saco) och Ola Pettersson (LO) många bra förslag till reformering av det svenska skattesystemet, jag kommenterar de enskilda förslagen här nedan. Men tyvärr går de fel redan tidigt i sin analys. De hävdar att det totala skatteuttaget måste höjas för att finansiera de gemensamt betalda välfärden. Det är just här jag tror det engelska uttrycket i rubriken passar in. Då både Saco och LO har betydande antal medlemmar verksamma inom den offentliga sektorn är artikelförfattarna blinda för det andra tillvägagångssättet för att ge medborgarna den välfärd de efterfrågar, jag tänker då på produktivitetshöjningar inom den gemensamt finansierade välfärdssektorn. Därmed över till mina kommentarer till de enskilda förslagen. Jag delar deras principiella syn på att den maximala marginalskatten ska vara 50% och att brytpunkten för statlig skatt ska följa löneutvecklingen, samtidigt är det viktigt att beakta de totala marginaleffekterna ( inkomstskatt och reducerade ersättningar) som leder till skadliga marginaleffekter för personer som går från bidrag till försörjning via förvärvsarbete. Att kommunalskattehöjningar ska undvikas instämmer jag i även om artikelförfattarna undviker att beskriva hur detta ska åstadkommas. Jag delar helt artikelförfattarnas åsikt rörande konsumtionsskatter dessa bör både göras mer enhetliga genom en gemensam momssats samt stödja andra politiska mål som t.ex. miljö där detta kan genomföras utan att skada industrin och konkurrenskraften. Att behålla kapitalskatten på 30 % är enligt min uppfattning rimligt delvis p.g.a. det skäl som framförs att vi i finanskrisens kölvatten har fått ett stort antal informationsutbytesavtal vilket gör att vi går mot en ökad harmonisering av kapitalskatterna. När det gäller två centrala områden konstaterar författarna bara kort att fastighetskatten och ränteavdragen måste utredas vidare. Här finns mycket av lösningarna men samtidigt är dessa områden politiskt minerade. För egen del tycker jag att det vore intressant om man studerade möjligheterna att skifta den kommunal skattebasen från att vara inkomstskatten till att vara baserad på någon form av fastighetsskatt. Detta skulle ha ett antal effekter. Kommunerna skulle få en konjunkturoberoende skattebas som i mycket korrelerade med deras konjunkturoberoende utgifter. Dessutom skulle den politiskt känsliga frågan om fastighetsskattens storlek beslutas av de politiker som verkar på lokal nivå och därigenom är känsligast för väljarnas direkta påverkan vilket skulle motverka att fastighetsskatten tilläts löpa amok som inträffade med det tidigare fastighetsskattesystemet. När det gäller ränteavdragen har jag länge förespråkat att det borde genomföras en skatteväxling. En sänkning av avdragssrätten skulle kunna kombineras med en fördelningspolitisk neutral sänkning av inkomstskatten genom ytterligare jobbskatteavdrag och sänkning av den statliga inkomstskatten. Slutligen föreslår Boije och Pettersson att ett återinförande av arvs- och gåvoskatten prövas. De konstaterar dock klokt att systemet måste ges en sådan utformning att det inte omöjliggör ordnade generationsskiften i familjeföretag. Det är en god klassisk liberal tanke att skattesystemet ska befrämja social rörlighet där varje generation har möjlighet att skapa ett ekonomiskt välstånd för sig och sin familj genom arbete och företagsamhet. Som sagt flera tänkvärda förslag från Boije och Pettersson de missade dock den viktigaste faktorn säkerställandet av den gemensamt finansierade välfärdssektorn, produktivitetsökning i offentlig sektor. Det vore spännande om LO-folk från näringslivssektorer som genom att tillämpa marknadsekonomin grundprinciper skapat högproduktiva verksamheter som kombinerar välavlönade jobb med leverans av varor och tjänster av hög kvalitet till konkurrenskraftiga priser skulle ta sig an uppgiften att studera möjligheterna till produktivitetshöjningar inom den offentliga sektorn.