söndag 20 maj 2012
Eftergiftspolitiken leder oss inte ur krisen
Fler och fler röster höjs nu för att eurokrisen kan lösas genom tillväxt. På denna punkt håller jag med. Det bästa sättet att ta sig ur den höga skuldsättningen och det låga marknadsförtroendet är genom tillväxt. Men vad skulle det då vara som åstadkommer denna tillväxt. I grund och botten så kommer tillväxten till genom att den europeiska ekonomin blir mer konkurrenskraftig. Vägen dit går genom strukturella reformer. Dessa reformer är sällan populära bland dem som idag skyddas av olika typer av konkurrenshinder. Enligt min mening är det enfaldigt att tro att oreformerade ekonomier kan bli konkurrenskraftiga genom att deras illa fungerande och korrumperade statsapparater tillåts skriva av sina skulder och förses med nya billiga lån. Likaså anser jag att det är förkastligt att inlåta sig i den typ av eftergiftspolitik som nu efterfrågas. Grekland har redan tillåtits att genomföra en statskonkurs. Privata långivare som lånat ut pengar till den grekiska staten har under närmast utpressningsliknande förhållanden tvingats avstå från sina fordringar. Som en del i den uppgörelsen åtog sig den grekiska staten att följa ett program. Nu när skulderna är nedskrivna så och stödet utbetalt så kommer det nya signaler från Grekland. Nu vill man inte följa den uppgörelse som låg till grund för skuldnedskrivningarna. Vad är det som talar för att Grekland kommer att leva upp till kommande uppgörelser? Grekland kommer snart att hålla ett nytt nyval och det finns i dagsläget inget som tyder på att väljarna efterfrågar ett alternativ som tar ansvar och återställer Greklands trovärdighet. Ska ett sådant beteende belönas? Vad skickar det för signal till andra länder med ekonomiska problem? Jag är positiv till att ge via IMF och EU ge stöd till länder som hamnat i ekonomiska svårigheter. Men förutsättningen för att stöd ska ge är att det finns ett folkligt och institutionellt stöd för att genomföra de reformer som krävs för att göra landets ekonomi långsiktigt hållbar. Ett sådant stöd finns inte i Grekland.
DN (Peter Wolodarski) SvD (Rolf Gustavsson)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Problemet är att världen står inför en ordning där länder som vi förut skrattade åt men som nu konkurrerar ut oss på ALLA områden. Det finns ett gigantiskt arbetskraftsöverskott i världen vilket färdtjänsts lokalisering till Afrika väl bevisar. Så läget är inte enkelt att det bara går att få ökad tillväxt. Hur ska det gå till? Det första grekerna borde göra är att se till att de betalar skatt som vi nordeuropeer gör. Men att tro att de ska kunna bli konkurrenskraftiga i en närtid..... knappast. Även vi har en alldeles för hög lånekonsumption vilket kommer att komma tillbaka till oss i form av negativ tillväxt.
Reinfeldts IMF lån på 100 miljarder, som tidigare hade en ränta på 0.1% flyger nu sin väg, det är bara att avskriva hela lånet.
Vi är alla en del av problemet. Om Grekland handlat oansvarigt genom att ta lån, så har långivare handlat oansvarigt genom att ge lån. Andra länders politiker har handlat oansvarigt genom att inte ta de jobbiga konflikterna och begära högre transparens i ekonomier som man vet är korrupta. I stället pratade de om solidaritet och gemenskap med hjälp av euron, och se vad det har lett oss. Tyvärr pekar nu alla på Grekland, när de skulle titta närmare på de inkompetenta personer som rekommenderade Euron. Vänsterns kritik av euron var obefogad, och tyvärr skymde den den riktiga nationalekonomiska befogade kritiken.
Skicka en kommentar