söndag 26 februari 2012

Är Fridolin Juholts arvtagare?

Det har blivit mycket jämnare i väljaropinionen sedan Löfven ersatt Juholt som ledare för Socialdemokraterna. Gissningsvis beror det på ett antal olika faktorer. En period av interna slitningar och ledningskaos har fått ett slut och detta kan ha fått många tidigare S-väljare att återkomma från en kort exil hos V och MP. Jag hoppas dock att Socialdemokraternas uppgång till stor del beror på de, om än få, politiska signaler som kommit från Stefan Löfven. Jag uppskattar att det största oppositionspartiet fått en ledare som på ett sakligt sätt kan debattera samhällsutmaningarna. Borta är Håkan Juholts vulgära hårddragningar av allt ifrån SCB:s statistik till utrikespolitiska underrättelserapporter. Istället har det kommit signaler om såväl en mer realistisk syn på såväl skattepolitiken som näringspolitikens förutsättningar. Om Stefan Löfven fortsätter på den linjen så kommer kampen om de arbetande väljarna att hårdna. Jag tycker det är bra. Sverige vinner på att de stora partierna konkurrerar om att ha bäst politik för tillväxt och välstånd och inte om vem som bäst kan hetsa mot marknadsekonomin. Vart ska då de besvikna Juholtanhängarna ta vägen? Jag tycker att det finns tecken som tyder på att Miljöpartiet är beredda att erbjuda politisk asyl. På den senaste tiden har det kommit flera signaler på att Miljöpartiet är på väg att söka sig tillbaka till sina rötter. Färden mot att bli ett på många sätt liberalt mittenparti verkar ha avbrutits. Istället har tonläget skruvats upp mot vinster och organisationsfrihet inom välfärdssektorn. Är måhända Gustav Fridolin den nye Håkan Juholt. Nog finns det likheter i den överdrivna och publikfriande retoriken. Jag har under snart fem år producerat ett podradioprogram som jag kallar Den politiska talradion. I nästa vecka gästas programmet av två spännande Socialdemokrater nämligen Jan Nygren och Widar Andersson. Det ska bli intressant att höra deras analys av det inrikespolitiska läget. Här kan du också höra PJ Anders Linders syn på det inrikespolitiska läget och Mikaela Valterssons kommentarer om debatten om vinst inom välfärdssektorn. Expressen Ekot SvD SvD

söndag 19 februari 2012

Valresultatet står sig

Trots att svensk politik varit tämligen rörig under det senaste året med flera partiledarbyten så är väljaropinionen tämligen stabil. Förvisso svänger det i siffrorna för enskilda partierna men om man tittar på resultaten för Alliansen vs Den totala oppositionen är det tämligen stabilt. Vid valet fick Alliansen 49,3 % av rösterna i dagens Sifo får man 48,3 %. De övriga fyra riksdagspartiet fick i vid valet 49,3 % och i dagen Sifo 51,1 %. Inom Alliansen har Moderaterna några procentenheter högre resultat än vid valet och de övriga pariterna tillsammans några procentenheter lägre resultat. Men om man beaktar den ganska omfattande stödröstning på Centern och Kristdemokraterna från moderata sympatisörer så är dagens Sifo för Alliansens partier närmast en exakt kopia av valresultatet 2010. När vi nu går in i slutspurten av mandatperiodens första halvlek är det läge att fundera på vad som vi i Alliansen bör göra för att förtjäna ett nytt mandat vid valet 2014. I förra veckan hade jag nöjet att diskutera detta med Svenska Dagbladets politiske chefredaktör PJ Anders Linder. Du kan lyssna på samtalet om du följer denna länk. SvD PJ Anders Linder DN Ekot

Biståndspolitikens logik

De senaste veckorna har biståndspolitiken fått ökad uppmärksamhet. Biståndsminister Gunilla Carlsson bidrog till debatten genom att deklarera att Sverige borde överge de direkta bidragen till mottagarländernas budgetar. Skälet till denna ändrade inriktning sades vara de mycket tveksamma resultaten denna form av bistånd haft. Biståndspolitiskdebatt handlar tyvärr sällan om resultatet av biståndet utan mer om resursförbrukningen. Om resursförbrukningen blir målet leder det lätt till en missriktad kultur. Hanne Kjöller ger i dagens DN några exempel på dålig kultur. Förra året intervjuade jag författaren och debattören Fredrik Segerfeldt om bland annat bistånd. Du kan lyssna på samtalet på Den politiska talradion. SvD SvD

fredag 17 februari 2012

Energipolitikens bedrägerier

Jag har länge retat mig på många politikers populistiska utfall mot marknadsekonomin. Mest osakliga har nog utfallen varit när det gällt elpriserna. De höga elpriserna har ofta skyllts på den så kallade marknaden. Saken är dock den att marknadskrafterna inte tillåtits verka fullt ut på just elmarknaden. Politiken har förhindrat att ökad efterfrågan möts med ökat utbud. Genom lagstiftning så har nyproduktion av elkraft förhidrats. Dessutom har genom systemet med elcertifikat ytterligare avgifter tillförts. Det riktigt bedrägliga med just elcertifikaten är att detta som i allt väsentligt är en skatt inte redovisas som en sådan. På detta sätt syns inte denna skatt i beräkningarna av det totala skattetrycket. I sin bok "Dubbelspelet – Så höjde politikerna elpriset, skyllde på marknaden och lät dig betala" skriver Maria Eriksson om hur olika typer av skatter svarar för en avgörande del av de prisökningar vi sett på el. Jag delar i allt väsentligt hennes slutsatser. Det innebär dock inte att jag anser att punktskatterna borde sänkas. Jag anser att det är bra om samhällets skatter i så hög utsträckning som är politiskt möjligt tas ut genom punktskatter på konsumtion och fastigheter för att därigenom möjliggöra relativt lägre skatter på arbete och kapital. Maria Erikssons bok anfbefalles till läsning till alla utspelshungriga politiker. SvD

onsdag 15 februari 2012

Det är aldrig för sent att ge upp

Jag har sedan länge argumenterat för att Grekland ska tvingas lämna eurozonen. Jag har inte ansett att det funnits realistiska förutsättningar för att genomföra den "interna devalvering" som är nödvändig för att återställa konkurrenskraften hos den grekiska ekonomin. Därutöver har det politiska systemet och institutionerna visat på sådana brister att det är mycket tveksamt att skicka bra pengar efter dåliga. EU och eurozonen har dock valt en annan linje och mycket tid och kraft har förlorats för att försöka rädda Grekland kvar i eurozonen. Man kan utgå från att detta blivit ett prestigeprojekt. Nu kommer dock alltfler tecken på att ett antal länders regeringar är på väg att tänka om. Det är aldrig för sent att ge upp. Expressen DN SvD Ekot Den politiska talradion om eurokrisen Med Rolf Gustavsson Göran Pettersson om eurokrisen Med Fredrik Erixon Göran Pettersson om eurokrisen (september)

måndag 13 februari 2012

Vanligare att tro på spöken än att byta bank

Statistik är alltid vanskligt och det är lätt att det sätts drastiska rubriker när resultat redovisas. Men visst är det lite slående att det är dubbelt så vanligt att en person tror på "spöken" än att man byter bank. I båda fallen är det vissa könsmässiga skillnader. Det är markant högre andel kvinnor än män som tror på spöken å andra sidan är kvinnor mindre benägna att byta bank. SvD DN Expressen

Otillräckligt

I natt röstade det grekiska parlamentet ja till stödpaketet. 199 av de 300 ledamöterna la sin röst för förslaget. För egen del tror jag att detta var ett prov av ringa värde. Greklands politiker har sedan länge förbrukat sitt förtroende både hos sina väljare och långivare. Att man nu innan stödpengarna är utbetalda dyrt och heligt att genomföra nödvändiga reformer borde lugna långivarna. Men genom att tidigare avstått från att genomföra utlovade reformer så är förtroendet förbrukat. Politikerna har ingen lätt uppgift. Man har misslyckats med den pedagogiska uppgiften att förklara krisens bakgrund för väljarna. Istället har man lagt energi på att hetsa mot de länder som kommit till undsättning. Jag har länge förordat att Grekland ska tvingas lämna eurosamarbetet och kanske även EU. Att fortsätta detta utdragna schackrande förlamar EU och hindrar därigenom utvecklingen. SvD DN Expressen Ekot SvT Ekot

söndag 12 februari 2012

Med distans till skolpolitiken

I förra veckan samtalade jag med Miljöpartiets tidigare gruppledare i riksdagen Mikaela Valtersson. Samtalet kretsade runt skolan och debatten om vinster inom välfärdssektorn. Mikaela har tidigare också varit Miljöpartiets talesperson i utbildningsfrågor och till yrket är hon lärare. Idag är hon vice VD för Kunskapsskolan. Du kan lyssna på samtalet genom att klicka på denna länk. SvD Tidigare avsnitt av Den politiska talradion finner du om du följer denna länk.

fredag 10 februari 2012

"The proof of the pudding is in the eating."

Den grekiska statsfinansiella krisen har nu pågått i ett par år. Vi har sett ett återkommande mönster av krav, löften och uteblivna leveranser. Nu har den grekiska regeringen ånyo gått med på långivarnas krav och förväntar sig nya utbetalningar. Denna gång går det dock att skönja en liten förändring i agerandet från långivarna. Är det möjligen så att långivarna har lärt sig att löften från den grekiska regeringen inte är samma sak som att åtgärderna kommer att utföras när pengarna väl är levererade till den grekiska staten? "The proof of the pudding is in the eating." Jag är fortsatt mycket skeptisk till försöken att rädda Grekland kvar i eurozonen. För att en räddningsinsats som denna ska vara meningsfull krävs att mottagaren helhjärtat ställer upp och är villig att ändra sitt destruktiva beteende. Jag tycker att den viljan verkar att saknas hos såväl politiker som medborgare i Grekland. Aftonbladet Expressen SvD DN SR SvT

torsdag 9 februari 2012

I Turkiet på demokratiuppdrag

Denna vecka är riksdagen plenifri. Det innebär att det inte är vare sig utskottsmöten, kammardebatter eller voteringar. De plenifria veckorna ger möjligheter att utföra andra uppdrag. För egen del tillbringar jag några dagar i Turkiet på uppdrag av Jarl Hjalmarson stiftelsen. Turkiet är enligt min uppfattning ett synnerligen betydelsefullt land. Det utgör såväl geografiskt som kulturellt en brygga mellan Europa och Mellanöstern och i förlängningen Nordafrika. Tyvärr har flera EU-länder försämrat möjligheterna att knyta det strategiskt viktiga Turkiet närmare EU. Idag ska vi samtala med parlamentariker, statsvetare och journalister om Turkiets arbete med att förändra sin konstitution. Det är viktigt att utvecklingen i Turkiet fortsätter mot demokrati med respekt för de mänskliga rättigheterna. I Den politiska talradion har jag uppmärksammat utvecklingen i Turkiet i tre program. Du kan lyssna på dem genom att följa nedanstående länkar. EU behöver Turkiet Thomas Gür om det turkiska valet Svensk-Turkiska Riksförbundets ordf. om tillväxt, AKP och EU

måndag 6 februari 2012

Hildebrandt om soldatkraven

I förra veckan kritiserade jag den upprörda debatten om Försvarsmaktens översyn av de formella kraven för att bli soldat. För egen del är jag av uppfattningen att man ska vara mycket återhållsam med att ställa formella krav. Dessa formella krav är ofta lätt mätbara men bidrar ofta endast till att begränsa urvalet av kandidater. Jag lyfte i mitt blogginlägg att det inte finns några formella utbildningskrav på vare sig riksdagsledamöter eller ministrar. Sedan dess har debatten gått vidare. Försvarsmaktens personaldirektör och försvarsdebattören och författaren Johanne Hildebrandt har i tankeväckande inlägg påtalat bristerna med att begränsa urvalet.

lördag 4 februari 2012

Utvecklingen i Ryssland

Aftonbladets ledarsida har idag en ledare om det kommande presidentvalet. Här nedan kan du se youtubefilmen som det refereras till i ledaren. Det kommer nu signaler från flera källor om läget i Ryssland. Slutsatserna skiftar. Vissa tror att Putins dagar är räknade och inte särskilt många andra tror å andra sidan att Putin kommer att reda ut stormen och dominera rysk politik under lång tid. Den utrikespolitiska tankesmedjan Fri Värld har på ett förtjänstfullt uppmärksammat utvecklingen i Ryssland. I samband med ett av deras möten fick jag chansen att intervjua regimkritikern Boris Nemtsov. Du kan höra den intervjun på Den politiska talradions hemsida. Aftonbladet

torsdag 2 februari 2012

Skärpta generaler

Jag tillbringade gårdagskvällen tillsammans med några av mina favoriter bland Flygvapengeneraler och överstar. Med distans och erfarenhet la de ut texten om alltifrån insatsen i Libyen till Försvarsmaktens fortsatta utveckling. De bjöd även på några personliga berättelser rörande operativ ledning under kalla kriget. Det finns alla anledning att lyssna på vad en del erfarna personer med distans har att säga. Fotnot:Alla tre är födda på 30-talet och ledamöter av Kungliga Krigsvetenskapsakademien