söndag 27 oktober 2013

Bankernas skatter finansierar statens reformer


Bankernas vinster har slagits upp stort i media och troligen bidragit till allmänhetens sjunkande förtroende för bankerna. Flera politiker har varit snabba att stämma in i klagosången. Lite sifferanalys ger dock vid handen att en att en stor del av bankernas vinster hamnar i statskassan i form av skatter. De fyra storbankerna bedöms under 2013 göra en samlad vinst på drygt 60 miljarder. Bolagsskatten till staten blir då drygt 13 miljarder. Det är troligt att bankerna delar ut runt 25 miljarder till aktieägarna vilket skulle ge upp till 7,5 miljarder i utdelningsskatt (beroende på var ägandet ligger). Om sedan bankernas vinster resulterar i högre löner och bonusar till ledande befattningshavare så torde det leda till ytterligare skatter till staten. Vid vinstrelaterade lönepåslag på 1 miljard så kommer 500 miljoner tillbaka till staten i form av skatt. Bankernas skatter finansierar följaktligen med god marginal Alliansens föreslagna sänkningar av inkomstskatten i form av ytterligare jobbskatteavdrag och höjd brytpunkt för statlig skatt.
 
Lite förenklat kan man säga att bankerna är en transmissionsmekanism för en skatteväxling som gör det mindre ekonomiskt fördelaktigt att låna och mer fördelaktigt att arbeta.
 

fredag 18 oktober 2013

Mycket glädjande att utbildning/skola ges en central plats på vår partistämma

Att ordna tillgång till en bra utbildning är enligt min uppfattning  samhällets viktigaste jämlikhetsåtgärd. Därför tycker jag att det är upplyftande att utbildning och skola spelar en så central roll på Moderaternas partistämma. För egen del bidrar jag till debatten med nedanstående konferensbidrag som jag presenterade vid en konferens vid OECD i Paris.


Importance of Education in Enhancing Social Mobility: The Need for Continuing to Improve Access to Education and Adopting Good Pedagogy

Social Mobility as Key Driving Force for Inclusive Growth

Social mobility based on meritocracy increases competiveness and promotes long-term growth. The prime engine for social mobility is education.

Focus on education and trust the market forces, and you will achieve both growth and inclusiveness. Searching for equality through redistribution of wealth tends to hamper growth and fails to create long-term inclusiveness. In this contribution to the workshop on inclusive growth, I discuss a number of factors in the field of education that are important to promoting social mobility and long-term growth.

 

In this paper for OECD workshop on inclusive growth, I would like to share my thoughts on social mobility and argue that education is the prime engine for enhancing upward mobility. Social mobility, the individuals’ ability to move from one socioeconomic class to another, reflects the society’s justice, fairness and openness, and is the key to inclusive and balanced growth. In modern societies, education has become an increasingly crucial factor in determining which jobs people enter and in deciding their socioeconomic position. Therefore, quality education can serve as a springboard for individuals from disadvantaged backgrounds to leap into an upper social stratum and contribute to greater social mobility. Expanding and improving public education system has been vital to promoting social mobility thus far. In the second half of the 20th century, most OECD nations witnessed high absolute rates of social mobility primarily due to relocation of jobs from manual labor to professional sectors. Such mobility was greatly facilitated by comprehensive educational reforms that expanded public school systems and endorsed the kind of education that would prepare individuals for professional careers. Although we do not expect a comparable shift in the occupational structure in terms of scale in the near future and a consequent radical increase in social mobility, I believe that we can continue to promote mobility through expansion of and improvement in the education systems, given that recruitment in the job market remains overall meritocratic.

Although providing educational opportunities for underprivileged youths through expansion of public education system has been instrumental in promoting social mobility, we must recognize that it is not a panacea to social inequalities. In the past, efforts to reduce the achievement gaps among students of different economic backgrounds have focused on building sound school systems, but not necessarily on improving the quality of education itself. Governments in many countries especially in Europe and North America have taken quite drastic interventionist approaches in reforming the school systems, but they have been usually hands-off when it came to pedagogy, leaving it to the teachers’ discretion. We must continue improving and expanding public school systems, but now it is also time for a different type of educational reform, one targeted at the quality of teaching. We should encourage teachers to adopt good methods of instruction that are most effective in helping low-achieving students from disadvantaged backgrounds. We must make more resources available to teachers that can be utilized in classroom initiatives directed at low-achieving students. We should also train teachers to help students understand the importance of education in breaking the cycle of intergenerational poverty and motivate them to pursue higher education.

Furthermore, in my opinion, a good pedagogy must also emphasize developing students’ emotional strength. Teachers should help students from disadvantaged backgrounds become more resilient in the face of failures and challenges. Many researches have reported that underprivileged students’ inability to deal with setbacks can be detrimental to social mobility. They find that youths from disadvantaged backgrounds tend to consider a minor failure, such as performing poorly on a test, as reflective of a bigger failure, and are more likely to give up on overcoming their failures than are those who are more economically privileged. Training teachers to help students develop emotional strength through experiences beyond the classroom, such as volunteering and sports, would be crucial in teaching them not to fear challenges and move forward in their lives.

Lastly, I want to emphasize that we must also examine and attempt to solve inequalities within the educational system itself. It is true that in some aspects, educational systems ironically end up reinforcing social inequalities rather than reducing them. Education qualifications often times serve as means through which many upper-middle class families pass on their socioeconomic advantages. In many countries with developed public school system, it is not uncommon for wealthy families to deliberately relocate to areas that are reputed for having good schools, drive up house prices, and consequently exclude poorer families from access to quality schools. Furthermore, even in higher education, competitive universities are dominated by children of those in the highest economic quintile, who themselves had received elite education. Some critics condemn this paradox of formation of a hereditary meritocratic class, and even take the pessimistic view that all education hinders social mobility. These inequalities within the education system itself are indeed pressing problems that must be tackled, yet they should not discredit the value of education in increasing social fluidity. They are problems to be solved, not excuses for hampering the efforts to increase underprivileged youths’ access to educational opportunities and improve their school experience. We should recognize the importance of education in aiding disadvantaged youths realize their potential and catapult themselves up the socioeconomic spectrum, and continue investing in the future of our society through education.

Pengarna avgör inte svenska val


Amerikanska politiker och politiskt intresserade fokuserar ofta på de svenska partiernas finanser i tron att det finns ett starkt samband mellan valfondernas storlek och framgången vid valet. Genom valsystemets utformning som inte ger polariserande persondueller och TV-reklamens begränsade inverkan så avgörs valrörelserna av andra faktorer. Vid folkomröstningen om införandet av euron hade jasidan ett förkrossande övertag då det gällde ekonomiska resurser trots det lyckades man inte ens få sympatisörerna till de partier som stod på jasidan att gå och rösta ja.
 
Dettta sagt så innebär inte det att större resurser är att föredra.
 

 

onsdag 16 oktober 2013

En ny valarbetare gör sin stämma hörd

Löfvens gamle parhäst Karl-Petter Thorwaldsson utvecklar sig alltmer till att vara en av Alliansens bästa valarbetare, otippat.
Expressen

Spänningen ökar


Riksmötet har fått en flygande start och det känns i luften att valdagen rycker närmare. Budgetbataljen har tvingat såväl S som MP att bekänna färg. Dagens partiledardebatt  ger ytterligare en möjlighet för Alliansens partiledare att argumentera för fördelarna för Sverige med en Allianregering med egen majoritet i riksdagen efter valet 2014.
Tillbringar dagen i riksdagens plenisal med datorn på bänken.

tisdag 15 oktober 2013

Föredömligt kort intern nomineringsprocess


I USA är det politiska systemet delvis paralyserat. En faktor som starkt bidragit till låsningarna är nomineringsprocesserna inom de två stora partierna. De interna processerna är i stort kontinuerligt pågående och leder till att moderata pragmatiker slås ut av testuggande populister som utfärdar ultimativa utfästelser.

I Stockholms län genomför Moderaterna nu sin interna nomineringsprocess inför nästa år riksdagsval. Under perioden 15 oktober ges medlemmarna möjlighet att ge sina preferenser i en rådgivande omröstning en s.k. försöksnominering. Därefter utarbetar en nomineringskommitté ett förslag till valsedel som den 13 januari underställs en nomineringsstämma för fastställande. Efter denna föredömligt korta process lägger vi all kraft på  att vinna väljare så att vi efter valdagen ånyo i Alliansen kan forma en majoritetsregering.

måndag 14 oktober 2013

Pristagaretillkännagivande i krisens skugga


Minns ni Lars Ekborgs sketch om byn där alla kvinnorna var så fula att när alla ställde upp i byns skönhetstävling var det ingen som vann. Lite får man samma känsla inför dagens tillkännagivande av vinnaren av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne det så kallade Nobelpriset i ekonomi.  Men trots de senaste årens kaos inom världsekonomin torde priskommittén funnit någon förtjänt forskare som med modeller och teorier kunnat beskriva och förklara några ekonomiska fenomen.
 

söndag 13 oktober 2013

Pjäserna formerade för ett klassiskt parti


Med tio månader kvar till valet ser vi nu hur pjäsernas formerats till vad som ser ut att bli ett klassiskt parti.

 

Det vore bra för Sverige om Alliansen efter valet 2014 kan forma en majoritetsregering. För att göra det krävs att M, FP, C och KD under de närmaste tio månaderna vinner över 11,2%-enheter från oppositionen och från soffan. Det innebär att 772000 väljare måste vinnas över från de rödgröna, Sverigedemokraterna och soffan. En rejäl, men inte omöjlig uppgift. De senaste veckorna har visat att vi kommer att få hjälp av de rödgröna. I stort sett dagligen görs utspel som visar att Löfven inte har ett samlat regeringsalternativ utan om Alliansen inte får majoritet så kommer Sverige kastas in i en parlamentarisk situation som riskerar den ekonomiska stabilitet som Alliansregeringen skapat.

 

Med tio månader kvar till valdagen krävs det för att vi ska kunna fortsätta utveckla Sverige att vi varje månad vinner 77000 väljare i en riktig långspurt. Förra veckans partiledardebatt med en samlad Allians  med en taggad Fredrik Reinfeldt var ett bra avstamp mot ett förnyat och förstårkt mandat från väljarna.

 

lördag 5 oktober 2013

Ekonomiska politiken gisslan på båda sidor av Atlanten


Hur man formulerar en fråga påverkar starkt vilket svar man får. Expressen har genomfört en opinionsundersökning där man frågat ”Vad tycker du om ett femte jobbskatteavdrag?” och givit svarsalternativen ”bra åtgärd”, ”dålig åtgärd”, ”vet ej”. Resultatet de fick var 47, 35 respektive 18% d.v.s. närmast identiskt väljaropinionen för de partier som  stödjer de olika förslagen. Jag skulle tro att man skulle fått ett liknande resultat om man ställt samma fråga om det fjärde jobbskatteavdraget då det förslaget var under behandling i riksdagen. Om man istället idag skulle ställa frågan ”är du för att fjärde jobbskatteavdraget slopas?” Tror jag att det skulle bli runt 60% nej och endast runt 20% ja och samma 18% vet ej.

Jag tror att det är det dessa välkända fenomen som gör att de rödgröna så intensivt bekämpar regeringens skattesänkningsförslag. De vill undvika att behöva gå till val på att ta bort två då populära och accepterade skattesänkningar. Socialdemokraterna har på nära håll studerat amerikanska kampanjmetoder. Deras agerande mot skattesänkningarna påminner dock mer om republikanernas än demokraternas taktiserande runt den ekonomiska politiken. Lyckligtvis kommer nog denna taktik att slå tillbaka på Socialdemokraterna snabbare än de anat. Att riskera det finansiella ramverkets styrka och hålla budgetprocessen gisslan för att vinna opinionspoäng kommer inte belönas av väljarna som är intelligentare än många politiker tror. Det innebär att om ett år riskerar Socialdemokraterna finna att opinionsvinsten från skattesänkningsmotståndet varit lättflyktig emedan försöket att kringgå ramverket tillsammans med V, SD och MP långsiktigt skadat deras trovärdighet.
Expressen