Mogna för mer makt?

EU-kommissionens ordförande Barosso höll igår ett linjetal inför EU-parlamentet. I talet argumenterade han för att EU måste bli mer federalt och att mer makt måste överföras från medlemsstaterna till gemensamma institutioner. Det finns en logik i det Barosso framförde men...

I grunden är jag positiv till mer samordning inom Europa. Men spåren efter tidigare reformer förskräcker. EU:s centrala institutioner har i många fall visat sig oförmögna att hantera den makt de redan fått. Om Barosso ska få se sina visioner förverkligade kommer det att krävas att han först lyckas återställa förtroendet för EU och dess centrala institutioner. Annars har jag mycket svårt att se att medlemsstaterna kommer gå med på att överföra mer makt.

DN Ekonomisten SvD SvD

Vad var det jag skrev?

I dagens SvD refererar PJ Anders Linder till ett blogginlägg jag gjorde för snart ett halvår sedan med anledning av kommentarerna i samband med Sten Tolgfors avgång från posten som försvarsminister. Det gav mig anledning för mig att leta upp inlägget för att se vad jag skrivit. Det är inte alltid som det man skrivit åldras med värdighet. Men rådet att uttrycka sig ödmjukt runt utmaningarna som väntar försvaret torde vara lika giltigt idag som för ett halvår sedan.

Jag hoppas att den försvars- och säkerhetspolitiska debatten i och med att försvarsberedningen börjar sitt arbete går en ny fas. Vi behöver mer av strategiska överväganden och mindre av förenklade ordväxlingar om vem som har helt rätt. Att mitt parti, Moderaterna, fått utstå så pass mycket kritik för försvarspolitiken tror jag till stor del beror på den ofta förenklade retoriken. Andra partier som velat satsa lika mycket eller mindre på försvaret har inte fått utstå samma kritik.

Nu gäller det för landets försvars- och säkerhetspolitiker att anta den svåra uppgiften att påverka opinionen till fördel för en logisk säkerhetspolitik. Förhoppningsvis tas ett par viktiga steg av försvarsberedningen.

Avgörande vecka i Europa?

Hur många gånger har vi hört det nu, att vi står inför en avgörande vecka inom eurozonen. Jag utesluter dock inte att denna vecka kommer att innehålla ett par viktiga händelser. Dels verkar tålamodet med Grekland vara på väg att rinna ut dels kommer på onsdag ett viktigt utslag från den tyska författningsdomstolen. Huvudtipset är dock att det inte kommer att bli några tydliga utslag i något av fallen.

Jag är för egen del på plats i Portugal tillsammans med en delegation från riksdagens finansutskott. Vi har sedan krisen 2008 som princip att försöka besöka de länder för vilka vi deltar i stödprogrammen. Besöken syftar både till att följa upp reformarbetet och att ge stöd till våra parlamentarikerkollegor som har att ta de ofta svåra besluten. Vi kommer att ha möten med såväl premiärministerns statssekreterare, finansdepartementet, finansutskottet, finanspolitiska rådet, centralbankschefen, generalsekreteraren för fackföreningen UGT, chefen samt banken Banco BPI samt även med svenska näringslivsföreträdare. Portugal har så här långt hanterat krisen mycket väl och man har genomfört många reformer som långsiktigt kommer att göra ekonomin mer konkurrenskraftig. Dock påverkas man mycket av utvecklingen i grannlandet Spanien.

Politiska aktivisters favoritförslag

Många klåfingriga politikers önskefråga är åter aktuell. Politisk reglering av könssammansättningen i börsbolag. Varför denna fråga är så frestande vet jag inte. Kan det måhända vara så att man tror att man själv på sikt ska komma ifråga för ett styrelseuppdrag. Det paradoxala är att denna fråga ofta drivs av samma personer som anser att vi ska försöka bli av med könsfokuserande lagstiftning. Personligen anser jag att det är ägarna som ska bestämma vem som de vill ska sitta i styrelsen.

Att EU-kommissionen nu lägger kraft på frågan om könskvotering i börsbolagsstyrelser visar på vilka allvarliga problem vi har inom EU. Man klarar inte av att hantera de stora, akuta och avgörande frågorna utan istället ägnar man sig åt frågor som denna.

SvD SvD

Skatteväxla rätt

Jag har i flera år pläderat för en skatteväxling. Minskat ränteavdrag borde bytas mot lägre skatt på arbete. Vid en låneränta på i genomsnitt 3 % och ett ränteavdrag på 30 % så är nettot för ränteavdragen för staten ungefär - 20 miljarder. För varje procentenhet räntan ökar så minskar skatteintäkterna pga avdragen med cirka 7 miljarder. Enligt min uppfattning vore det lämpligt att över tid gradvis minska ränteavdraget. Fördelningspolitiskt skulle reformen kunna göras i stort sett neutral om den kombinerades med ett ökat jobbskatteavdrag samt en höjning av brytpunkterna för statlig inkomstskatt. Vi skulle på detta sätt göra det mer förmånligt att arbeta och mindre fördelaktigt att låna. Det framförs ibland att en sänkning av avdragsrätten måste kombineras med en sänkning av kapitalskatten. Argumentet bygger på att det skulle vara någon form av symmetri. Jag tycker att det argumentet haltar. Redan idag har vi en begränsad avdragsrätt över 100 000, någon motsvarande symmetri har vi inte för kapitalinkomster.

Ett minskat ränteavdrag torde dessutom allt annat lika ha en återhållande effekt på räntorna.

SvD

Försvarsdebatten

SvD:s PJ Anders Linder delar ut en bredsida mot den moderata försvarspolitiken. Det han dock inte lyfter fram i sin artikel vilket politiskt stöd det finns för en annan prioritering. Jag utvecklade i mitten av juli mina tankar i ämnet i ett radioprogram. Du kan lyssna på programmet genom att klicka på denna länk.

För dig som vill bredda dig ytterligare kan lyssna på ett annat radioprogram i vilket jag och sommarens riksdagspraktikant Yuliya Barsukova utvecklar våra tankar runt utvecklingen i Europa. Du kan lyssna på det programmet genom att klicka på denna länk.

TV-licenser och AP-fonder

Problematiken runt tv-licensen påminner om den om AP-fonderna. I båda fallen vill man att verksamheten inte ska detaljstyras av politiken utan istället oberoende styras mot de långsiktigt demokratiskt uppsatta målen. Men oberoende och ineffektivitet är inte synonymer. Det finns all anledning att se över hur systemen administreras. Det finns därför all anledning att avskaffa tv-licensen och ta in avgiften via skatteverket. Det är också helt rimligt att effektivisera förvaltningen av AP-fonderna. I båda fallen gäller det dock att skapa system där det finns rejäla hinder för regeringen ska politisera verksamheten för SR/SvT och AP-fonderna.

SvD Ekot SvT