Imorgon reser jag till Vietnam, jag är tillsammans med en
expert från Internationella Valutafonden (IMF) inbjuden av det vietnamesiska
finansutskottet att föreläsa för dem inför deras arbete med att ta fram en ny
budgetprocess. Jag har träffat huvuddelen av ledamöterna tidigare då de besökte
Sverige men också vid möten vid Internationella Valutafonden i Washington. Vietnam
som fortfarande formellt är et kommunistiskt land har sedan mitten av 80-talet
slagit in på en marknadsekonomisk väg vilket lett till en mycket snabb
ekonomisk utveckling. Denna lilla avstickare är bara ännu ett exempel på hur
vår ekonomi blir allt mer globaliserad. Det är därför nödvändigt vilket SEB:
chefsekonom Robert Bergqvist sa senast jg träffade honom att politikerna också
blir mer globaliserade. Jag får säkert anledning att återkomma med mina intryck
från mötet med det vietnamesiska finansutskottet.
fredag 20 september 2013
lördag 14 september 2013
Utbildning bästa biståndet
Dagens pusselbit i det som på onsdag redovisas som den kompletta statsbudgeten är en150 miljoner kronors bit för stipendier för studenter från fattiga länder företrädesvis i Afrika. Detta är ett riktigt vinna-vinna projekt. Vi ger bistånd på det bästa sättet genom kunskap och kompetens samtidigt får vi toppelever till våra universitet som senare kan bidra till utvecklingen i sina hemländer och dä även vara goda ambassadörer för Sverige.
Ekot
Ekot
söndag 18 augusti 2013
Vad heter "jobbskatteavdrag" på engelska?
Så här års brukar många riksdagsledamöter åka på språkkurser
till England respektive Frankrike. För egen del har jag denna likt förra
sommaren förkovrat mig i engelska genom att ta emot engelskspråkiga
praktikanter. Men praktikantprogrammets bidrag till riksdagsledamöternas
språkförkovran har inte inskränkt sig bara till min person. Jag har låtit dem
genomföra två podradiointervjuer intervjuer med två riksdagskollegor. Resultatet
finner du här nedan. Emellanåt framförs det kritik mot riksdagsledamöternas
kunskaper i engelska. Därför är det glädjande att vi i Moderaterna har så
dugliga representanter som Karl Sigfrid och Henrik von Sydow som klarar av att
föra en diskussion på engelska i så pass komplicerade ämnen som
konstitutionella frågor respektive skattepolitik. Rannsaka gärna dig själv!
Visste du vad ”jobbskatteavdrag” heter på engelska.
Du kan lyssna på programmet där praktikanterna David Will
och Laura Slater samtalar med Karl Sigfrid om konstitutionsutskottets arbete,
genom att klicka på denna länk
Du kan lyssna på programmet där praktikanterna Eu Na Noh och
Tanner Smith frågar ut skatteutskottets ordförande Henrik von Sydow om svensk
skattepolitik i allmänhet och moderat skattepolitik i synnerhet. Du startar
programmet genom att klicka på denna länk
onsdag 14 augusti 2013
Försvars- och säkerhetspolitisk folkbildning
Som den försvarsintresserade riksdagsledamot jag är förfäras
jag ofta över den brist helhetssyn sakkunskap som präglar den svenska försvars-
och säkerhetspolitiska debatten. Troligen i försök att vinna politiska poäng
präglas debatten många gånger av drastiska överdrifter. I ett försök att bidra
till en mer initierad och saklig försvars- och säkerhetspolitisk debatt har jag
i sommar låtit specialstudera den svenska försvars- och säkerhetspolitiska
debatten. Resultatet redovisar jag nu i form av fyra podradioprogram. Intresset
verkar att vara relativt stort. Redan efter en vecka på nätet har de fyra
programmen haft över 600 nedladdningar. Du kan lyssna på programmen i en extern
spelare genom att klicka på länkarna här nedanför. Du finner fler
podradioprogram om försvars-och säkerhetspolitik på Försvarsradions hemsida
Avsnitt 1 (introduktion till programserien med Göran
Pettersson och Laura Slater)
Avsnitt 2 ( Laura Slater intervjuar USA:s förre
försvarsattaché i Stockholm, Bruce Acker om den ryska flygövningen i påskas)
Avsnitt 3 ( Laura Slater intervjuar Bruce Acker om ”enveckas”
försvaret och Nato:s bevekelsegrunder för en insats i östersjöområdet)
söndag 11 augusti 2013
Nytt bränsle till Nato-debatten
fredag 9 augusti 2013
Svensk försvars- och säkerhetspolitisk debatt granskad
Jag har under sommaren låtit en av mina praktikanter, Laura
Slater, specialstudera den svenska försvars- och säkerhetspolitiska debatten. I
sitt arbete har hon intervjuat ett antal såväl svenska som internationella
experter inom det försvars- och säkerhetspolitiska området. På Försvarsradion kan du lyssna på hennes tre intervjuer
med den tidigare amerikanske försvarsattachén Bruce Acker. Om du klickar på denna länk kan du lyssna till
en podcast där jag och Laura introducerar intervjuerna samt att jag redovisar
ett antal egna reflektioner rörande den försvars- och säkerhetspolitiska
debatten.
torsdag 1 augusti 2013
Rysk flygövning "baktände"
En av mina fem sommarpraktikanter från Princetonuniversitetet, Laura Slater, har idag en debattartikel publicerad i Norrtelje Tidning. På måndag genomför hon tillsammans med mig en workshop i riksdagen om svensk försvars-och säkerhetspolitisk debatt. Workshopen utgör en form av examensarbete för Lauras praktiktjänstgöring hos mig. Jag räknar med att Laura Slater under augusti kommer att återkomma med ytterligare artiklar rörande svensk försvars-och säkerhetspolitisk debatt. Vid Princeton studerar Laura political science. Hon har bland annat gjort fördjupningsarbeten om beslutsprocesser och då detaljstuderat Jimmy Carters beslut att försöka frita den amerikanska gisslan på amerikanska ambassaden I Teheran, operation Eagle claw. http://sv.wikipedia.org/wiki/Operation_Eagle_Claw
Laura Slater är dessutom en undergraduate fellow av James Madison programmet vid Princeton.
Här följer texten till Lauras artikel som idag är pulicerad i Norrtelje Tidning:
Rysk flygövning”baktände”
Rysslands flygövning i Finska viken och Östersjön den 29 mars skapade en intensiv försvarsdebatt i Sverige. Som ny betraktare av den svenska försvarsdebatten har jag förvånats över den stora uppmärksamheten ytliga snabbanalyser från vissa försvarsdebattörer erhållit. Ju mer jag har studerat händelsen, desto tydligare har det blivit att debatten som följt av den ryska flygövningen har grundats på överdrifter och bristande analys av helheten.
Enligt den informationen jag har funnit gick förloppet till enligt följande: Två ryska bombplan och fyra jaktplan lyfte från baser nära Sankt Petersburg. De flög över Finska viken i internationellt luftrum; bildligt sett med ena vingspetsen i Finlands luftrum och den andra vingspetsen i Natolandet Estlands dito. Jag har inte funnit någon indikation på att Finland reagerade med att skicka upp flygplan.
Två danska Natoplan lyfte från sin bas i Litauen. De skickades inte upp för att möta de ryska planen, utan bara för att observera planen. Nato hade troligen information om de ryska flygplansrörelserna redan när hjulen lämnade asfalten. Det är talande att de trots detta valde att inte möta de ryska planen. De ryska planen flög heller aldrig in i svenskt luftrum.
Den här artikeln är baserad på information från öppna källor, samt samtal med svensk och internationell expertis med djup sakkunskap. Jag har inte funnit några uppgifter på att Försvarsmakten haft i sin instruktion att ha flygplan i ständig incidentberedskap. Det finns för övrigt anledning att anta att detta även gällde under det kalla kriget.
Vilka Rysslands intentioner med flygövningen var kan vi bara spekulera i. Den långsiktiga effekten kan dock mycket väl bli ett svenskt närmande till ett Natomedlemskap. Jag har svårt att tro att det var Rysslands strategiska idé med flygövningen.
Laura Slater
Princeton University
Laura Slater är dessutom en undergraduate fellow av James Madison programmet vid Princeton.
Här följer texten till Lauras artikel som idag är pulicerad i Norrtelje Tidning:
Rysk flygövning”baktände”
Rysslands flygövning i Finska viken och Östersjön den 29 mars skapade en intensiv försvarsdebatt i Sverige. Som ny betraktare av den svenska försvarsdebatten har jag förvånats över den stora uppmärksamheten ytliga snabbanalyser från vissa försvarsdebattörer erhållit. Ju mer jag har studerat händelsen, desto tydligare har det blivit att debatten som följt av den ryska flygövningen har grundats på överdrifter och bristande analys av helheten.
Enligt den informationen jag har funnit gick förloppet till enligt följande: Två ryska bombplan och fyra jaktplan lyfte från baser nära Sankt Petersburg. De flög över Finska viken i internationellt luftrum; bildligt sett med ena vingspetsen i Finlands luftrum och den andra vingspetsen i Natolandet Estlands dito. Jag har inte funnit någon indikation på att Finland reagerade med att skicka upp flygplan.
Två danska Natoplan lyfte från sin bas i Litauen. De skickades inte upp för att möta de ryska planen, utan bara för att observera planen. Nato hade troligen information om de ryska flygplansrörelserna redan när hjulen lämnade asfalten. Det är talande att de trots detta valde att inte möta de ryska planen. De ryska planen flög heller aldrig in i svenskt luftrum.
Den här artikeln är baserad på information från öppna källor, samt samtal med svensk och internationell expertis med djup sakkunskap. Jag har inte funnit några uppgifter på att Försvarsmakten haft i sin instruktion att ha flygplan i ständig incidentberedskap. Det finns för övrigt anledning att anta att detta även gällde under det kalla kriget.
Vilka Rysslands intentioner med flygövningen var kan vi bara spekulera i. Den långsiktiga effekten kan dock mycket väl bli ett svenskt närmande till ett Natomedlemskap. Jag har svårt att tro att det var Rysslands strategiska idé med flygövningen.
Laura Slater
Princeton University
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)