Idag är det lätt att vara både stolt och nöjd

Idag har min praktikant Yuliya Barsukova levererat ett riktigt praktfullt blogginlägg om rättgångarna mot de tre tjejerna i Pussy Riot. Jag hoppas att du går in på hennes blogg och läser inlägget och om du delar min uppfattning är det uppskattat om du delar inlägget på Facebook och Twitter. Ett sådant här inlägg förtjänar att få en rejäl spridning. Idag är handledaren både stolt och nöjd över sin adept.

Du finner Yuliya blogginlägg om du följer denna länk http://ybarsukova.wordpress.com/2012/07/31/how-pussy-riot-uncovered-a-crisis-of-russian-orthodox-church/

Du kan också följa henne på Twitter @yuliyabars

Salt- eller sötvatten

Idag skulle Milton Friedman ha fyllt 100 år om han levat. Det hade varit intressant att få höra hans analys av den pågående finanskrisen. Friedman var en av förra århundradets ledande ekonomer och han tilldelades också ekonomipriset till Nobels minne. Han var under lång tid verksam vid University of Chicago närmare bestämt vid Chicago School of Economics. Friedman var skeptisk till keyensianismen och tillhörde det som kom att kallas Freshwater school. Idag är det en annan ekonomiprisvinnare som är en ledande röst i debatten, Paul Krugman. Krugman är verksam vid Princeton och får väl räknas till att ha tillhört Saltwater school. Krugman är idag en stark förespråkare för att dra igång sedelpressarna.

Var befinner sig då svensk ekonomisk politik i förhållande till dessa två skolor. Är det inte lite grann som med Stockholm. Det är varken salt- eller sötvatten det är bräckt.

SvD Timbro

Moms en av de minst skadliga skatterna

Skattepolitik borde handla om att på minst skadligt sett ta in de resurser som det offentliga förbrukar. Tyvärr är det i verkligheten så att många av de minst skadliga skatterna också är de som är mest illa ansedda. Fastighetsskatten är kanske det bästa exemplet på en mindre skadlig skatt som är väldigt illa ansedd bland skattebetalarna. En annan skattebas som inte är så skadlig för ekonomins funktionssätt är momsen. Här råder det dock ett stort politiskt intresse för att reducera momsen för en det en det andra särintresset. Socialdemokraterna genomdrev tillsammans med Centern en sänkning av matmomsen och momsen på böcker är radikalt lägre än på andra varor. I dagens SvD drar nu Mathias Sundin (FP) en lans för att utvidga användandet av den lägre momssatsen för böcker. I denna fråga anser jag att Mathias Sundin har helt fel. Vi borde istället verka för en mer enhetlig momssats. Personligen anser jag att momsen på mat borde vara 25 %. Barnfamiljerna skulle kunna kompenseras med höjt barnbidrag, pensionärerna med sänkt skatt och den arbetsföra befolkningen genom höjt jobbskatteavdrag. SvD

Peter, Paul and Mario?

DN:s Peter Wolodarski driver sedan en tid linjen att den finansiella krisen inte beror på oansvarig finanspolitik. Hans slutsats blir att lösningen på krisen inte är att strama upp finanspolitiken utan i god keynesiansk anda istället spendera sig ur krisen. Jag tycker att han gör det lite lätt för sig och i sin redogörelse kastar bort de observationer som talar emot hans övertygelse. I dagens DN redovisar han vad han anser sig vara sex myter om krisens orsaker. Läs artikeln och därefter återkom till det här blogginlägget och ta del av mina kommentarer. PW: Myt - Krisen beror på budgetslarv GP: Det är förvisso korrekt att krisen inte enbart beror på budgetslarv. Men många euroländers budgetar har inte varit långsiktigt hållbara. De svaga statsfinanserna har medfört att staterna inte har haft resurser att hantera en kris i finanssektorn utan att denna direkt fått avsevärd påverkan på statens upplåning. I fallen Spanien och Irland är det inte i första hand budgeten som varit problemet utan finanspolitiken som helhet. Man har låtit fastighetsbranschen att växa på spekulation och därigenom har det skapats makroekonomiska obalanser. PW: Myt – Grekland fortsätter att spendera GP: Både rätt och fel. Grekland har minskat sitt underliggande budgetunderskott men om man tar hänsyn till skulderna så är det fortsatt lång väg att gå innan Grekland har hållbara statsfinanser. Man har dessutom varit långsam i att ta tag i frågorna som gäller konkurrenskraften. Grekisk ekonomi präglas fortsatt av en skråliknande verksamhet inom flera näringssektorer. Effektiviteten inom statsapparaten är också låg på grund av att denna ofta används som en plats att placera individer som ska ”belönas”. PW: Myt – Låg arbetsmoral ligger bakom krisen GP: Kanske arbetsmoral inte är rätt uttryck men ett avgörande skäl till krisen i flera länder är att man anpassat sig till en levnadsnivå som inte motsvaras av vad man producerar. Grekerna har kostat på sig en höjning av levnadsstandarden trots att man sedan eurointrädet stadigt tappat i konkurrenskraft gentemot Tyskland. Krisen i Sverige på 90-talet hade många likheter. Vi kostade på oss en högre levnadsstandard än vad vi förtjänade. Detta korrigerades genom sänkt valutakurs, höjda skatter och minskade offentliga utgifter. PW: Myt – Skuldkriser kan inte lösas med nya skulder GP: Det är inte skulden utan de strukturella problemen som är huvudproblemet. Men om man inte tar tag i de strukturella problemen och den bristande konkurrenskraften så kastar man bra pengar efter dåliga. PW: Myt – En intervention från ECB skapar inflation GP: Risken för inflation i det korta perspektivet är liten. Om man ändrar ECB:s uppdrag och släpper fokus på bevarandet av penningvärdet så riskerar vi att på sikt hamna i stagflation det vill säga hög inflation och arbetslöshet samtidigt. Återigen problemet är strukturfrågorna och konkurrenskraften. PW: Myt – Norra Europa har gjort tillräckligt för Södra GP: Nej man gjorde Grekland en otjänst när man lät dem gå in i euron innan de reformerat sin ekonomi. Dessutom var det ödesdigert att Tyskland tilläts bryta mot stabilitets- och tillväxtpakten utan sanktion. Peter Wolodarski är på intet sätt ensam i sin starka tro på att ytterligare expansiv finanspolitik löser krisen. Princetonprofessorn Paul Krugman för en mycket aktiv kampanj längs samma linjer. Chefen för ECB Mario Draghi verkar emellanåt också luta åt att lösningen ligger i att trycka mera pengar. Kanhända kan dessa protestsångare bilda en trio, Peter, Paul and Mario.

När tyckte du vad?

Jag fick i dag en tankväckande fråga. Vi diskuterade vad som skulle ha gjorts annorlunda under eurokrisen. Jag pläderade för att man tidigt skulle satt hårt mot hårt när det gällde Grekland. På det sättet skulle signalen till de andra länderna blivit tydlig och de skulle antingen ha behövt ta tag i sina problem eller behövt utstå konsekvenserna. Jag möttes då av den tankeväckande frågan, "och hur länge har du tyckt det?" Här visar sig fördelarna med en blogg. Blogginläggen finns där som en påminnelse om hur man tänkt och uttryckt sig. Här är en länk till alla mina inlägg om Grekland. Det har hunnit bli ett antal under dessa krisår. Länk till inlägg om Grekland

Vinstintresset driver utvecklingen

Widar Andersson skriver idag klokt på DN Debatt om betydelsen av vinster i välfärdssektorn. Jag bidrar till debatten genom att infoga mitt inlägg i riksdagsdebatten rörande den kommunala verksamheten. Mitt inlägg börjar efter 43:35. Mitt inlägg börjar efter 43:35 I vintras gästade Widar Andersson Den politiska talradion och utvecklade där sin syn på vinstens inverkan på verksamheten. Du kan lyssna på programmet om du följer denna länk.

Bättre förslag än amorteringskrav

Ökningstakten av hushållens skuldsättning har minskat men fortfarande ökar skuldsättningen fortare än ekonomin växer. Detta är inte långsiktigt hållbart. Finansinspektionens bolånetak har troligen bidragit till att minska ökningstakten. Denna åtgärd är dock inte utan biverkningar. Bolånetaket bidrar till att ytterligare försvåra för unga personer utan förmögenhet att komma in på bostadsmarknaden i Stockholm och bidrar därigenom till trögheter på arbetsmarknaden. Nu önskar Swedbank ytterligare regleringar genom att förorda amorteringskrav. Förvisso bidrar amorteringskrav inte på samma sätt som bolånetak till minskad rörlighet men är det verkligen ett realistiskt alternativ. Vad skulle hindra låntagaren att ta nya lån för att täcka amorteringen? Den bästa lösningen vore att minska skattesubventionen för lånefinansiering. Avdragsrätten borde ses över. En skatteväxling där avdragsrätten begränsades och beskattningen av förvärvsinkomster mildrades vore långsiktigt bra för ekonomin. Om detta har jag ropat i öknen i flera år. Men vem vet en dag blir jag kanske bönhörd. Hoppas att det då inte redan är försent. Ekot SvD DN