Banérförare Borg

Det pågår nu en rätt livlig debatt om bankernas kapitaltäckningskrav. Regering och riksdag med Anders Borg som banérförare utkämpar ett tvåfrontskrig. På ena fronten är motståndaren EU-kommissionen som vill förhindra att Sverige inför strängare kapitaltäckningskrav. Det verkliga skälet för deras motstånd är möjligen inte redovisat men det kan anas att högre krav på svenska banker skulle kunna ställa svagare Europeiska banker i en dålig dager. På den andra fronten står striden mot de svenska bankerna och framförallt emot deras ledningar. Här framförs motiven att högre kapitaltäckningskrav skulle försämra bankernas konkurrenskraft och leda till högre utlåningskostnader.

Sverige har en relativt vår totala ekonomi stor banksektor. Finanskrisen visade att en stor banksektor när den får svårigheter riskerar att dra statsfinanserna med sig i fallet. Det är därför viktigt att staten ser till att det finns rejäla säkerhetsmarginaler i banksektorn. Kapitaltäckningskraven är ett viktigt instrument att skydda skattebetalarna. Förra veckan hade finansutskottet besök utav en expertgrupp från Internationella valutafonden (IMF). De var mycket tydliga med att vi skulle fortsätta att slåss för högre kapitaltäckningskrav.

I debatten om kapitaltäckningskraven företräds bankerna i första hand av bankledningarna. Det vore intressant att få höra vad ägarna anser. Är det måhända så att ledningarna är positiva till högre risktagning som belönas om det går bra och där det inte finns några egna pengar att förlora om det går dåligt? Ägarna däremot borde vara intresserad av att byta avkastning mot säkerhet. De hårdare kapitaltäckningskrav som det resoneras om skulle inte införas snabbare än att de skulle kunna uppnås genom en mindre aggressiv utdelnings- och återköpspolicy. För egen del, jag bankägare om än i synnerligen begränsad omfattning, anser jag att det är kortsiktigt att dela ut pengar idag för att senare behöva ta dem tillbaka i form av en nyemission.

DN SvD Affärsvärlden