Konjunkturläget är annorlunda än det som förutsågs när valmanifest respektive vårpropositionen fastställdes. Det är alltid bra att anpassa sig efter verkligheten. Samtidigt ska man vara medveten om att läget förändras och att tiden från beslut till att politiken får effekt kan vara rätt lång. Reformerna bör därför vara strukturellt långsiktiga. I lågkonjunktur är fokus ofta mer inriktat på tillgångsreformer än på utbudsreformer. Jobbskatteavdraget har den egenheten att det fungerar både som på tillgångs och utbudssidan. Den yrkesverksamme får ökat konsumtionsutrymme samtidigt som inicatmenten att gå från bidrags- till arbetsförsörjning stärks.
I dagsläget är det många som talar för att senarelägga det femte jobbskatteavdraget. Jag tycker att det finns goda motiv för att genomföra det. Givetvis ska inga reformer riskera den finanspolitiska stabiliteten.
DN SvD Affärsvärlden VA SR
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
2 kommentarer:
På vilket sätt lönar sig a-kassa på max 9000 kr efter skatt kontra en normal lön med 15-25000 efter skatt? Var tror du folk tjänar som går på a-kassa egentligen.
Jobbskatteavdraget är en utmärkt idé fram till en viss nivå.
Men den skapar inga fler arbetstillfällen om marknaden är i nedan. Försöker man trigga folk till att inte sluta jobba genom högre jobbskatteavdrag. Sällan den som har ett jobb försöker behålla det och få en bra löneutveckling. Inge klok person avstår att arbeta
om jobbskatteavdraget inte ökar.
Finten är ju baserad på värnskattespöket- ju högre jobbskatteavdraget blir får ju även de värnskattetyngda en slant.
Det kanske kan modereras via värnskatten för höginkomsttagarna? Det behövs inga blå dunster i nuläget.
Skicka en kommentar