lördag 17 december 2011

Kristdemokratiskt vägval

Trots Socialdemokraternas vänstersväng under ledning av Håkan Juholt så börjar det bli trångt i mitten i svensk politik. Moderaternas breddning har på sätt och vis lett till en överetablering. Kristdemokraterna är ett av partierna som har fått känna av konkurrensen. Samtidigt innebär Moderaternas breddning att det skapas möjligheter för ett parti som Kristdemokraterna. Den möjligheten verkar dock inte majoriteten inom KD vilja nyttja. Istället går valberedningen nu ganska hårdhänt fram med strävan att skapa enighet inom partiet genom att föreslå en partistyrelse fri från kritiker av partiordförande Göran Hägglund. Reaktionen är förstålig men samtidigt har KD ett dilemma när några av deras främsta framtidspolitiker på detta sätt väljs bort. Gissningsvis blir det en sista kraftmätning på partiets riksting. Jag får säkert anledning att återkomma med kommentarer runt både debatten och utfallet av omröstningen.

För mig är det dock obegripligt att Kristdemokraterna inte bättre nyttjar en person som Ebba Busch. Jag har i Den politiska talradion intervjuat många politiker. Enligt min uppfattning tillhör Ebba Busch en av de skärptare. Du kan själv skapa dig en uppfattning om saken genom att lyssna på avsnittet med Ebba Busch genom att följa denna länk.

DN Expressen SvD SvT SR

1 kommentar:

Magnus Redin sa...

Jag håller på att Nya Moderaterna har lämnat efter sig ett tomrum inom ideologiska resonemang och konservatism med betoning på vårdande av samhällets alla olika institutioner. Det vore bra för alliansens ideologiska klarsyn och politikens långsiktiga riktning om det tomrummet fylldes av ett etablerat parti.

Nu har vi extremliberaler som leker partibildning vartannat år men som inte kan komma överens, SD:are som försöker fejka seriositet och förhoppningsvis inte lyckas och ideologiska människor inom alla allianspartier som var och en sitter ganska ensamma då det är ganska ute att tänka och resonera om svåra men viktiga saker.