måndag 7 juni 2010

Vad är annorlunda i Sverige?

Idag redovisar Internationella valutafonden (IMF) sin årliga rapport om ekonomin i Sverige. Jag hade förra veckan tillsammans med några kollegor i finansutskottet förmånen att få tala med Peter Doyle som ledde delegationen från IMF. Det var intressant att ta del av IMF:s observationer och rekommendationer. På det stora hela var det mycket ros till hur den svenska regeringen och myndigheterna hanterat krisen. Vi resonerade också runt ett antal frågor bland annat riskerna för en fastighetsbubbla och tillvägagångssätten när en bank kommer på obestånd. En intressant observation som Peter Doyle gjort gällde det finansiella ramverket. Flera andra länder har också ramverk men det som han ansåg var bra med Sveriges var att man följde det. IMF:s fyrasidga rapport finner du här.
SvD DN

En lyckad omorientering

Flera skribenter tar idag upp frågan om Moderaternas ändrade fokus under Reinfeldt och Borg. Moderaterna har enligt min uppfattning gått ifrån att ha varit ett parti med tydliga profilfrågor till att vara ett brett parti med målsättningen att vara statsbärande. För egen del gillar jag förändringen. I vissa fall kan jag dock ha en annan uppfattning om vilken åsikt som borde vara den statsbärande och vilken åsikt som snarast representerar ett särintresse.

Här följer några frågor och hur jag resonerar i dessa.
LAS – Jag är av uppfattningen att vi ska slå vakt om den svenska modellen där stort ansvar läggs på arbetsmarknadens parter. Det är olyckligt när denna modell försvagas genom politisk intervention och lagstiftning. LAS är till delar ett avsteg från modellen där parterna gör upp genom avtal. Faran med att röra i LAS är att det i sin tur leder till en ytterligare politisering. Bäst vore om LAS moderniserades genom ett nytt huvudavtal. En stor svaghet med dagens turordningsregler är att de skapar inlåsningseffekter. Man stannar kvar på ett jobb där man egentligen inte passar p.g.a. den upplevda trygghet man har erhållit genom många anställningsår och därigenom plats på ”LAS-listan”. Förslagen om förlängda provtjänstgöringar är bra och sänker trösklarna för företag att anställa oprövade ungdomar.

Marginalskatten – Jag anser att vi i Sverige har för höga marginalskatter på arbete. I de lägre inkomsterna har de totala marginaleffekterna medfört att det inte lönat sig tillräckligt att gå från bidrag till försörjning genom förvärvsarbete. Detta har till stora delar rättats till genom framförallt jobbskatteavdraget. Men marginalskatterna för högre inkomster borde också sänkas. Ingen borde behöva betala mer än 50 % av en löneökning i skatt. Dock anser jag att den valda ordningsföljden är rätt. Att prioritera höjningen av nivån då man betalar statlig skatt framför borttagande av värnskatten anser jag vara riktig.

Styrningen av AP-fonderna – Här tycker jag att regeringen gått vilse. Det är mycket olyckligt att regeringen inte har kunnat hålla fingrarna borta ifrån AP-fonderna. Dessa ska inte vara instrument för staten att styra näringslivet. Tjafset runt AP-fondernas styrelser agerande rörande ersättningar till bolagens ledningar är mycket beklagligt. Jag trodde att riksdagen varit tillräckligt tydlig i sin kritik mot agerandet men tydligen behövs en förstärkning av skrivningarna för att budskapet ska gå fram. Om till och med en borgerlig regering faller för frestelsen så är antagligen frestelsen för stor. Det krävs ett ökat säkerhetsavstånd mellan regeringen och AP-fonderna.

Synen på statsfinanserna – Jag är en stark anhängare av den mer konservativa syn på statsfinanserna som numer präglar Moderaterna. Att vi har blivit de främsta beskyddarna av stabila statfinanser passar mig mycket bra.

Att Moderaterna har blivit det nya Arbetarpartiet och i praktisk politik visar detta genom att göra eget förvärvsarbete mer lönsamt tycker jag är mycket bra. Socialdemokraterna verkar ha gett upp rollen att vara de arbetandes parti, istället verkar man försöka bli ett parti för dem som tycker att någon annan ska arbeta och stå för notan. Frågan är hur denna omorientering går hem hos väljarna. Socialdemokraterna riskerar att i valet 19 september förlora väljare åt både vänster och höger. För dem som tycker att ersättning utan eget arbete är en bra modell erbjuder både Vänsterpartiet och Miljöpartiet slagkraftiga alternativ. För traditionella socialdemokrater som har prisat arbetslinjen torde firma Reinfeldt och Borg vara ett rejält alternativ. För riktigt inbitna Socialdemokrater som inte kan tänka sig att rösta för något annat parti torde soffan kunna bli ett alternativ om man önskar gå i ide fram till valet 2014.

SvD DN Norrtelje Tidning

söndag 6 juni 2010

Liknande syn på Euron

Jag röstade ja i folkomröstningen 2003 rörande införandet av Euron. Jag gjorde det utan någon större entusiasm och med delvis andra motiv än de som framfördes mest flitigt i debatten. Jag var skeptisk då och jag är det även idag till om det är möjligt att ha gemensam penningpolitik utan att ha gemensam finanspolitik. Samtidigt ansåg jag då som nu att ett integrerat Europa är viktigt inte minst av säkerhetspolitiska skäl. Likaså är argumentet att handeln inom Europa förenklas med en gemensam valuta. Finansminister Anders Borg har uttalat sig för TT att han fortsatt är positiv till att Sverige inför Euron. Han anför ett argument som jag inte tycker väger särskilt tungt nämligen att ett svenskt införande skulle medföra att Sverige fick större inflytande vid möten inom EU. Däremot håller jag med Anders Borg om att ett införande inte är aktuellt nu. Det kommer krävas att det finns såväl ett brett folkligt som parlamentariskt stöd för en förändring. För att detta ska uppnås kommer det framförallt att krävas att Euro-länderna får ordning på sina ekonomier och att man inför ett starkare finanspolitiskt ramverk.
DN SvD

lördag 5 juni 2010

Rekommenderat blogginlägg

Jag besöker regelbundet bloggaren KAS. Han och jag har kommit till olika politiska slutsatser men det är oftast intressant att ta del av hans funderingar. Dessutom har KAS en av de bästa analyserna av opinionsundersökningarna som kommer. Han gör statistisk analys på alla undersökningarna och redovisar trender. Men i sitt inlägg igår överraskade han mig totalt. På sin blogg redovisade han att han har ändrat uppfattning om vilket regeringsalternativ som är bäst för Sverige! Läs hans blogginlägg här.

torsdag 3 juni 2010

Gustav Blix om Gaza

Diskussion om den israeliska räden mot konvojen av hjälpfartyg fortsätter. Debattens vågor går på ett flertal platser höga. I israeliska parlamentet utbröt tom handgemäng mellan ledamöterna. I veckans avsnitt av Den politiska talradion samtalar jag och Jacob Birkeland med den moderate riksdagsledamoten Gustav Blix om ämnet. Gustav är ledamot av utrikesutskottet och har personligen träffat flera av de ledare som idag styr staten Israel. Du finner programmet på podradions hemsida http://dinledamot.wordpress.com
DN

onsdag 2 juni 2010

Varsamhet med orden

Jag har under en längre tid förvånats över hur ledande socialdemokrater inklusive Mona Sahlin har slängt sig med ordet stupstock när man beskrivit förändringarna inom socialförsäkringarna. Det verkar dessutom som om ordet funnits med i någon central socialdemokratisk språkregel för det har återkommit igen och igen. Det har använts av personer som i vanliga fall har ett balanserat och vårdat språk. Likaså har jag förvånats över att kritiken mot detta vulgärspråk har uteblivit. Idag skriver dock Hanne Kjöller en utomordentlig ledare runt ämnet stupstock. Läs den och återkom med kommentarer både här och på dn.se.

tisdag 1 juni 2010

Uppgivet om Mellanöstern

Det är lätt att drabbas av uppgivenhet när man betraktar tillståndet i Mellanöstern. Det är tragiskt att civilisationer som lämnat stora bidrag till mänsklighetens utveckling kan uppträda så ickekonstruktivt. På vilket sätt påverkar vi utomstående utvecklingen? Ibland får jag en känsla av att vi i vår välmening att lösa tvisten mellan broderfolken bidrar till att skapa låsningar. Parterna har utvecklat mycket avancerade metoder för att nyttja välmenande utomstående till att komma åt varandra. För att ytterligare komplicera situationen så innebär de stora olje- och gastillgångarna i Mellanöstern att världens stormakter inte kan hålla sig utanför konflikterna.