Jag har tidigare här på bloggen kritiserat pressens standardbeteende när svenska medborgare häktas utomlands. Grundinställningen som pressen brukar inta är att anklagelserna är falska och att de häktade är fläckfria och endast utsatta för rättsövergrepp. Förhoppningsvis innebär de aktuella händelserna i Köpenhamn att svensk press kommer att bli mindre generaliserande rörande svenska medborgare som häktas utomlands.
Just generalisering är farligt och fördummande. Jag har länge retat mig på generaliseringar och därutur konstruerade beskyllningar. Man önskar ibland att de som gör dem skulle behöva genomföra logikdelen på högskoleprovet. ”En kvinna cyklar utan cykelhjälm, du är kvinna, betyder det att du cyklar utan cykelhjälm?”
Det är viktigt att staten skyddar det öppna samhället. Den senaste tidens terroristattentat visar att det finns behov för såväl underrättelsetjänst som insatsförmåga. Samtidigt måste de som vill använda attentaten för att ställa grupp mot grupp bemötas med en rak och hållbar argumentation. Kollektivt skuldbeläggande är lika fel när det riktas mot kvinnor eller män som när det riktas mot muslimer.
SvD SvD (Gudmundson) DN Expressen
fredag 31 december 2010
tisdag 28 december 2010
Tänkvärt från Joschka Fischer
Säga vad man vill om Tysklands förre utrikesminister, Joschka Fischer från de Gröna, han är nästan alltid läsvärd. Idag skriver i DN om möjliga utvecklingsvägar för eurosamarbetet. Jag tycker att han på ett bra sätt analyserar dilemmat för EU. För att säkerställa ett fungerande eurosamarbete krävs troligen en starkare integration av den ekonomiska politiken, samtidigt kräver detta fördragsändringar. Dessa fördragsändringar torde ha små förutsättningar att överleva folkomröstningar och parlamentsbehandlingar i medlemsstaterna. Joschka Fischer efterlyser europeiska statsmän som inte bara ser till nästa nationella val. Jag befarar att han kommer att få fortsätta att söka. Skälet till min skeptisim är att det inte finns någon viktig politisk arena för europapolitiker. Politiken i Europa är fortfarande nationell.
DN
DN
måndag 27 december 2010
Stödröstarna har vänt åter
Dagens opinionsundersökning från SKOP visar att på ganska små förändringar från valdagen. Avståndet mellan Alliansen och de rödgröna ligger i stort sett på samma nivå som på valdagen. Alliansen får dock inte över 50 % utan Sverigedemokraterna och de rödgröna får större väljarstöd än Alliansen. För några partier är dock resultatet dramatiskt. Kristdemokraterna hamnar klart under 4 %-gränsen. Detta är dock nära valresultatet om man bortser från den kraftiga stödröstning som förekom på valdagen. Även Centerpartiet registreras under 4 %, även här förekom det nog rätt mycket stödröstning på valdagen. Inom det rödgröna blocket har väljarflödet från Socialdemokraterna till Miljöpartiet fortsatt.
Men som vanligt gäller att opinionsundersökningar inte är valresultat. Det som dock är lite annorlunda denna mandatperiod är att man inte kan utesluta att det under mandatperioden kommer att bli ett extraval.
Expressen DN
Men som vanligt gäller att opinionsundersökningar inte är valresultat. Det som dock är lite annorlunda denna mandatperiod är att man inte kan utesluta att det under mandatperioden kommer att bli ett extraval.
Expressen DN
Kan en ny ledare sluta leden?
Processen att utse en ny partiledare för Socialdemokraterna går vidare. Jag undrar hur den nye ledaren kommer klara av att ena partiet efter den intena kampen som nu utkämpas. Det känns som om Socialdemokraterna kommer att vara i stort behov av yttre fiender när de blåst eldupphör för sitt inbördeskrig. Men mot vad ska de gå till kraftfullt angrepp? Förra mandatperioden var åtstramningen av bidragen och införandet av jobbskatteavdraget det röda skynket. Men såväl Mona Sahlin som Thomas Östros har efter valet distanserat sig från kritiken av Alliansregeringens ekonmiska politik.
Jag förvånas över den kraft med vilken kritiken mot partiledningen framförs på ett antal tunga socialdemokratiska bloggar. Jag undrar hur det kommer låta när den nye ledaren är vald. Kommer en del av de mest kritiska Socialdemokraterna att lämna partiet?
Inför valet 2014 kommer troligen Socialdemokraterna att få ta ställning till ett antal nya skattesänkningar. En naturlig utveckling av den förda skattepolitiken är att ytterligare belöna arbete. Det kommer innebära ytterligare jobbskatteavdrag och höjning av gränsen då man betalar statlig inkomstskatt. Det är två skattesänkningar som både är bra för den enskilde och ekonomins funktionssätt. När fler väljer att arbeta så ökar även den gemensamma kakan. Det ska bli spännande att höra Socialdemokraternas argument emot dylika skattesänkningar.
I förra veckan samtalade jag med skatteutskottets ordförande Henrik von Sydow om skattepolitiken. Du kan höra samtalet om du klickar på denna länk.
Peter Andersson Mitt i steget Gunnar Wetterberg Expressen Aftonbladet K-G Bergström Affärsvärlden
Jag förvånas över den kraft med vilken kritiken mot partiledningen framförs på ett antal tunga socialdemokratiska bloggar. Jag undrar hur det kommer låta när den nye ledaren är vald. Kommer en del av de mest kritiska Socialdemokraterna att lämna partiet?
Inför valet 2014 kommer troligen Socialdemokraterna att få ta ställning till ett antal nya skattesänkningar. En naturlig utveckling av den förda skattepolitiken är att ytterligare belöna arbete. Det kommer innebära ytterligare jobbskatteavdrag och höjning av gränsen då man betalar statlig inkomstskatt. Det är två skattesänkningar som både är bra för den enskilde och ekonomins funktionssätt. När fler väljer att arbeta så ökar även den gemensamma kakan. Det ska bli spännande att höra Socialdemokraternas argument emot dylika skattesänkningar.
I förra veckan samtalade jag med skatteutskottets ordförande Henrik von Sydow om skattepolitiken. Du kan höra samtalet om du klickar på denna länk.
Peter Andersson Mitt i steget Gunnar Wetterberg Expressen Aftonbladet K-G Bergström Affärsvärlden
Om Euron och jordbruksstöd
Riksdagen har juluppehåll och det ger möjlighet till att fundera över vad nästa år ska bjuda på för utmaningar. Det är väl en inte alltför vild gissning att påstå att mycket kommer att kretsa runt krisen i eurosamarbetet. Jag röstade ja i den svenska folkomröstningen om Euron 2003. Jag gjorde det utan någon större entusiasm. I grunden vara jag rätt skeptisk till konstruktion med en gemensam penningpolitik och nationell finanspolitik. Jag undrade hur EU skulle kunna agera mot ett land som inte följde kriterierna för finanspolitiken. 2006 fick vi svaret när Tyskland och Frankrike bröt mot kraven i stabilitets- och tillväxtpakten och därefter drev igenom att de inte skulle få någon bestraffning. Nu har krisen i Grekland och Irland visat att regelverket runt Euron varit otillräckligt och vi ser nu raska steg mot en mer samordnad finanspolitik inom euroområdet. Jag är en stark anhängare av EU men samtidigt är jag mycket kritisk till mycket av det EU gör. Att jag ändå tycker att det är bra att vi har EU är att alternativen vore mycket sämre. Under 1900-talet startades två världskrig i Europa, något sådant får inte ske igen. Genom en ökad integration mellan Europas länder kan riskerna för nya utbrott av krig och förtryck minimeras. Europrojektet är en viktig del i denna integration. Det var också det bärande skälet till att jag röstade ja 2003.
Arbetet med EU:s långtidsbudget är nu igång och det drar ihop sig till nya maktkamper. Den viktigaste frågan gäller avvägningen mellan jordbruksstöd och satsningar på forskning och utveckling. Jordbrukspolitiken svarar för cirka 40 % av EU:s budget och det är lätt att förvånas över denna prioritering. Det är dock viktigt att beakta att jordbrukspolitiken är ett av få områden som styrs från EU. Skälet för detta var att många av Europas stater kraftig subventionerade sitt jordbruk. För att komma till rätta med denna konkurrenssnedvridande subventionspolitik gjordes jordbrukspolitiken gemensam. Nu är utmaning att gradvis minska stöden till jordbruket och öppna upp EU för import. Detta skulle kunna innebära en möjlighet för länder i tredje världen att få exportinkomster. Tyvärr går processen långsamt och det finns nu tecken på att Frankrike ånyo tänker slå vakt om jordbruksstöden.
DN SvD SvD
Arbetet med EU:s långtidsbudget är nu igång och det drar ihop sig till nya maktkamper. Den viktigaste frågan gäller avvägningen mellan jordbruksstöd och satsningar på forskning och utveckling. Jordbrukspolitiken svarar för cirka 40 % av EU:s budget och det är lätt att förvånas över denna prioritering. Det är dock viktigt att beakta att jordbrukspolitiken är ett av få områden som styrs från EU. Skälet för detta var att många av Europas stater kraftig subventionerade sitt jordbruk. För att komma till rätta med denna konkurrenssnedvridande subventionspolitik gjordes jordbrukspolitiken gemensam. Nu är utmaning att gradvis minska stöden till jordbruket och öppna upp EU för import. Detta skulle kunna innebära en möjlighet för länder i tredje världen att få exportinkomster. Tyvärr går processen långsamt och det finns nu tecken på att Frankrike ånyo tänker slå vakt om jordbruksstöden.
DN SvD SvD
lördag 25 december 2010
fredag 24 december 2010
Pinsamt, men...
Givetvis är det pinsamt för Försvarsmakten att en av vakterna vid Högvakten blivit fråntagen sitt skarpladdade vapen. Av rapporterna som offentliggjorts verkar det som om förövarna dessutom varit obeväpnade. Vakterna vid slottet hamnar ofta i svåra situationer. Ett tidigt och resolut ingripande kan uppfattas som överdrivet och provocerande. Men denna historia visar att den vakt som släpper någon för nära inpå sig kan bli övermannad. Historien med tomtar som på julaftonens morgon övermannar en soldat på vakt innehåller allt som gör att den riskerar sprida ett löjes skimmer över den svenska Försvarsmakten. Men alternativet att slottsbacken färgades röd av blodet från en berusad person iklädd tomtedräkt som velat ge vakten en kram hade kanske varit sämre.
Aftonbladet DN Expressen SvD
Aftonbladet DN Expressen SvD
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)



