Därför är bankvinsterna bra

I den dagliga debatten hetsas det just nu rätt mycket mot bankerna. Mycket av missnöjesyttringarna har riktat sig mot marginalerna på utlåningen. Jag är en varm anhängare av konkurrens och tycker därför att det är bra om vi får kunniga och aktiva kunder. Jag är också en stark anhängare av marknadsekonomin och därför är jag mycket skeptisk till det överdrivna politiska intresset att ge sig in i prissättningen. De fyra stora svenska bankerna har nu redovisat sina resultat för det första kvartalet. Det har för alla bankerna varit ett bra kvartal med starka resultat. Man har förutom ett relativt gott räntenetto även haft kontroll på utgiftssidan. Det är bra. Det hade varit dåligt för Sverige om bankerna visat på dåliga resulat. Nu gäller det dock att bankerna rustar sig för framtiden. Finanskrisen är på inga sätt över. Det kan till och med vara så att det värsta ligger framför oss. Det är därför viktigt att de svenska storbankerna nu fyller på sina buffertar och inte delar ut vinstpengarna. Jag har en obehaglig känsla av att pengarna kan komma att behövas. SvD DN SR

Fortsatt triangulering

Den socialdemokratiska trianguleringen i retoriken fortsätter. I skriver Stefan Löfven och Magdalena Andersson på DN-debatt om individens skyldigheter. Jag tycker att det är bra. Som varm anhängare av konkurrens så uppskattar jag att Socialdemokraterna nu utsätter oss i Alliansen för en politisk grillning med marknadsekonomiska förtecken. Men frågan är vad den är värd när det gäller. För det första är det tveksamt om Stefan Löfven har det förändringsmandat att förändra sitt partis politik som Tony Blair respektive Fredrik Reinfeldt hade. För det andra medför det svenska proportionella valsystemet att det inte räcker med att bli största parti för att kunna regera landet. Socialdemokraternas tänkta koalitionspartners är inte lika inriktade på tillväxt. Det engelska uttrycket "The proof of the pudding is in the eating!" gäller nog även för den Socialdemokratiska politiken. Nästa års partikongress kommer att utgöra en viktig station. Vilka krav kommer vänsterfalangen att resa på återställare. Igår kommenterade jag Vårpropositionen i Den politiska talradion. Du kan lyssna på det programmet genom att klicka på denna länk. SvD Böhlmark

Tydlig signal från väljarna

Opinionsundersökningar är inte valresultat, men det sagt så anser jag ändå att undersökningarna spelar en viktig roll inom politiken. Genom undersökningarna skickar väljarna tydliga signaler till de politiska partierna. Vilka signaler skickar då väljarna i den senaste sifoundersökningen som idag presenteras i SvD och GP? Här kommer min mycket personliga tolkning av resultatet. Socialdemokraterna är den senaste tidens stora opinionsvinnare. Framgångarna beror säkert på flera samverkande faktorer. Till att börja med så var partiet under Juholts sista tid som partiledare nedtryckt i opinionen. Dagens opinionsresultat ligger mer i fas med ett medelvärde för de senaste åren. Stefan Löfven har också vunnit förtroende i breda väljarlager genom sitt balanserade språk och genom att sända ut mycket pragmatiska signaler bland annat vad gäller näringslivets förutsättningar. Utmaningarna för Socialdemokraterna inför valet 2014 är dock mycket stora. Till att börja med kommer det inför och under nästa partikongress bli tydligt att Socialdemokraterna inte är ett homogent parti och att Stefan Löfven inte likt Tony Blair eller Fredrik Reinfeldt har fått ett öppet mandat att reformera politiken. Stefan Löfvens uttalanden om allt från behovet av vinster inom näringsverksamhet till behovet av vapenexport kommer att testas av partiets vänsterfalang. De viktigaste frågorna att hålla uppsikt på tror jag blir synen på vinster inom välfärdssektorn, tillväxtvänlig skattepolitik och synen på incitamenten i transfereringssystemen. Redan nu så börjar vänsterfalangen rusta sig. Vid Göteborgs distriksårskongress har man uttalat sig för att vinster inom välfärdsföretag ska återinvesteras i verksamheten. Detta betyder i praktiken att det inte ska vara möjligt att bedriva vanlig vinstdrivande näringsverksamhet inom välfärdssektorn. Detta i sin tur sätter effektivt stopp för den utveckling som marknadsekonomin bidragit till inom andra delar av vårt samhälle. En annan stor utmaning för Stefan Löfven kommer att vara frågan om regeringsalternativ. När vi kommer närmare valdagen kommer allt fler ställa sig frågan med vilka Stefan Löfven ska genomföra sin politik. Socialdemokraternas framgångar den senaste tiden beror till stor del på att Löfven uttalat sig i tillväxtvänlig riktning. Hans två tilltänkta stödpartier MP och V representerar dock något helt annat. Jag har under senvintern samtalat med tre fritänkande socialdemokrater om just detta. Du kan lyssna på samtalen med Jan Nygren, Widar Andersson respektive Niklas Nordström genom att klicka på deras namn. Moderaternas resultat i väljaropinionen under de senaste månaderna är i många stycken en spegelbild av Socialdemokraternas. Från rekordhöga siffror är nu väljarstödet nere under valresultatet 2010. Om man dessutom beaktar att många moderater på valdagen stödröstade på KD och C så är väljaropinionen idag ytterligare svagare. Till stor del beror nedgången inte på egna tillkortakommanden utan på att motståndaren gått från kaos till förhoppning. Men samtidigt tycker jag att det är intressant att konstatera att det i vissa fall onyanserade gnällandet på näringslivet inte verkar ha belönats av väljarna. Förhoppningsvis tas den gamla sanningen till nåder den att väljarna tänker framåt och röstar på det parti som har de bästa förslagen för framtiden. Likaså tror jag att väljarna om två år kommer att vara innerligt trötta på det nuvarande parlamentariska läget och längta tillbaka till perioden 06-10. I sådana fall har Alliansen stora möjligheter på valdagen. SvD PJ:s blogg DN DN SvT SvD Kent Persson Tokmoderaten

Utvecklingen i Ukraina

I förra veckan gästades Stockholm av den ukrainske oppositionspolitikern Arsenij Jatsenjuk. Han försöker samla oppositionen inför höstens parlamentsval. Ukraina är ett strategiskt viktigt land på gränsen mellan Europa och Asien och mellan öst och väst. Utvecklingen i Ukraina borde därför stå högt på den svenska agendan. Svenska Dagbladet uppmärkasammar i dagens tidning Jatsenjuks besök. I samband med besöket hann han också med att gästa Den politiska talradion. Du finner vårt samtal om du följer denna länk. SvD

Kill ratio

I spåren av debatten runt den svenska vapenexporten kommer nu nya "avslöjanden". Denna gång rör det sig om marknadsföringen av de svenska vapensystemen. Bland annat har begreppet kill ratio skapat upprördhet. Man bör vara medveten om att militära vapen har ett mycket speciellt syfte. Med hjälp av vapnen påtvingar man någon annan sin vilja. I många fall har vapnen inte behövt användas då de genom sin blotta existens verkat avhållande på en angripare. När det gäller begreppet kill ratio så används de ofta i duellsammanhang, t.ex. flygstrider, som ett jämförelsetal mellan olika systems stridsprestanda. Visst kan begreppet låta brutalt. Men vad trodde man att vapnen skulle användas till? Flyguppvisningar? För övrigt finns det ju rätt brutala uttryck även inom journalistiken. Nästan varje dag arbetar journalister i en hård kamp mot en dödslinje. SvD SvT DN

Låg produktivitet = hög kvalitet?

Inom en del verksamheter mäts kvalitet i form av resursförbrukning i form av hur lång tid det tar att genomföra eller hur mycket arbetskraft som krävs. Inom andra verksamheter vet man sedan länge att sambandet mellan dessa två faktorer är mycket svagt. Industrin har länge arbetat med att höja kvaliteten genom att utveckla och effektivisera sina processer. Detta i sin tur lett till att man på samma tid producerar mera och med högre kvalitet. Belöningen för detta har blivit högre vinster och högre löner för de anställda. Inom skolvärlden råder det omvända förhållandet. Genom att mäta kvaliteten som antalet lärare per elev och hur lång tid utbildningen tar så har produktiviteten kunnat hållas konstant eller i värsta fall minska. Resultatet har blivit att de relativa lönerna för lärarna sjunkit. Det är tragiskt att de stora framstegen inom informationstekniken inte har förändrat skolan och bidragit till att höja effektiviteten. Möjligheterna att ta till sig nya arbetssätt motverkas också effektivt av en skråliknande arbetsmarknad och en politisk klåfingrighet som slår vakt om gamla arbetssätt och utvecklingshämmande kvalitetsmått. Inom den högre utbildningen råder ett annat men liknande problem. Den enskilde har haft en konkurrensfördel på arbetsmarknaden om han/hon har haft en längre utbildning. Detta har gjort det rationellt att studera längre. Detta har i sin tur bidragit till inflation i utbildningslängd. När min far tog studenten i slutet av 40-talet var det runt 5 % av årskullen som gjorde det. För dessa 5 % gick det ofta mycket bra senare i yrkeslivet och de tjänade mer än genomsnittssvensken. När gymnasiet senare gjordes i det närmaste obligatoriskt trodde kanske någon att detta skulle leda till att alla skulle tjäna mer än genomsnittet. Utvecklingen fortsatte sedan med att trycka in allt fler på högskolan med samma förhoppning. Detta tänkande har inte bara varit fel men även bidragit till att skada den högre utbildningen. Nu kommer signaler på att ofokuserade högskolestudier riskerar att ge ett dåligt ekonomiskt utbyte. Jag hoppas att denna kunskap sprider sig. PJ Anders Linder skriver tänkvärt om ämnet i dagens SvD. Boken Does education matter av Alison Wolf rekommenderas till läsning. SvD

Farligt förslag

Sveriges problem är inte, trots att man av den senaste debatten kan förledas att tro det, att det svenska hushållen lånar för lite pengar. Räntan har under en lång period varit på en historisk låg nivå och detta tillsammans med att skattesystemet stimulerar lånefinansiering har bidragit till att driva upp hushållens skuldsättning. Utvecklingen där skulderna växer snabbare än inkomsterna är inte långsiktigt hållbar. Detta är det långsiktiga problemet. Socialdemokraternas Jennie Nilsson vill nu bidra till att underblåsa denna skuldtillväxt ytterligare. Hon föreslår att SBAB med staten som ägargarant ska bidra till att ytterligare skuldsätta hushållen. SBAB bidrog under den Socialdemokratiska regeringen till den osunda skuldsättningen som vi med tiden kommer att få se konsekvenserna av. SBAB drev en mycket aggressiv utlåningspolitik där man lånade ut upp till husets taknock. Historien förskräcker. I USA bidrog staten via låneinstituten Freddie Mac och Fannie Mae till en av världshistoriens största lånebubblor. Jennie Nilsson verkar ha missat den finanspolitiska historien eller så är hon bara intresserad av att vinna kortsiktiga politiska poänger. Vad staten istället borde göra är att sälja SBAB. På det sättet ges det en möjlighet för en annan aktör att ta sig in på den svenska marknaden och bidra till ökad konkurrens. Tyvärr blockeras detta av den samlade oppositionen i riksdagen. Jag anser dock att mycket av diskussionen om att det saknas konkurrens på bankmarknaden i Sverige haltar. Den intresserade huslånekunden kan genom några enkla knapptryckningar på datorn få konkurrerande förslag från mer än tio olika låneinstitut. SvD SvD ledarsidan