Man får det man mäter

PJ Anders Linder skriver idag tankeväckande om McKinsey & Co Sverigestudie. I rapporten lyfts den bristande utvecklingen inom den offentliga sektorn fram. Jag anser att en stor del av skulden till att den offentliga sektorn inte har utvecklats i samma takt som exportsektorn är sättet vi mäter. Tyvärr har såväl fackföreningar och politiker fallit offer för vår egen retorik. Kvalitet inom offentlig sektor mäts inte sällan i form av resursförbrukningen. Detta gäller såväl bistånd, militär utgifter som personaltäthet. Detta sätt att mäta leder till att högre reell kvalitet till lägre pris uppfattas som en kvalitetssänkning. Däremot uppfattas ineffektiva arbetssätt som högkvalitativa då de förbrukar mycket resurser. För fackförbunden och kanske framförallt deras medlemmar leder fokusering på personaltäthet till att löneutvecklingen släpar efter sektorer där produktivitetshöjningar bejakas. Ett bistånd som kostar 10 % mindre men ger 10 % större fattigdomsbekämpning. Ett försvar som kostar 10 % mindre men som ger 10 % större försvarsförmåga. En skola med 10 % färre lärare men som når bättre studieresultat. I den resursförbrukningsfokuserade debatten skulle alla dessa tre exempel presenteras som neddragningar och kvalitetsförsämringar. SvD

Alliansen segrar mot splittrad opposition

I riksdagens gäller att Alliansen endast kan besgras om samtliga oppositionspartier gör gemensam sak. Detsamma verkar gälla inom fotbollen. Idag vann Alliansen den årliga fotbollsmatchen mellan landets riksdagsledamöter. Oppositionen misslyckades med att forma ett gemsamt lag och det rödgröna laget blev en enkel match för Alliansens lagmaskin. För egen del spelade jag högerback och kunde belåtet konstatera att inga baklängesmål tillkom från den kanten och dessutom verkar jag inte ha drabbats av kramp. Slutresultatet blev 5-2 och det var ett resultat som var i underkant.

DN

Försvarsmaktssatir

En tradition på många regementen är att fira Lillejul. Vid denna tillställning är det de yngre officerarna som tillåts driva med sina chefer. I spexets form levereras ett antal sanningar. Lillejul tjänar ofta som en viktig ventil. Lillejul är oftast en lättsam tillställning med inte sällan en allvarlig underton. Idag blev jag uppmärksammad på en liten youtube-film som har stora likheter med ett lillejulspex. Filmen är riktigt bra och om det finns denna typ av träffsäkra och kreativa anställda i Försvarsmakten, likt dem som gjort filmen, så är läget inte hopplöst. Ett antal repliker är fantastiska. Särkilt gillade jag kommentaren om Johanne Hildebrandts inval i Kungliga krigsvetenskapsakademien (ett inval jag jublade över). Här finner du filmen.

Eftergiftspolitiken leder oss inte ur krisen

Fler och fler röster höjs nu för att eurokrisen kan lösas genom tillväxt. På denna punkt håller jag med. Det bästa sättet att ta sig ur den höga skuldsättningen och det låga marknadsförtroendet är genom tillväxt. Men vad skulle det då vara som åstadkommer denna tillväxt. I grund och botten så kommer tillväxten till genom att den europeiska ekonomin blir mer konkurrenskraftig. Vägen dit går genom strukturella reformer. Dessa reformer är sällan populära bland dem som idag skyddas av olika typer av konkurrenshinder. Enligt min mening är det enfaldigt att tro att oreformerade ekonomier kan bli konkurrenskraftiga genom att deras illa fungerande och korrumperade statsapparater tillåts skriva av sina skulder och förses med nya billiga lån. Likaså anser jag att det är förkastligt att inlåta sig i den typ av eftergiftspolitik som nu efterfrågas. Grekland har redan tillåtits att genomföra en statskonkurs. Privata långivare som lånat ut pengar till den grekiska staten har under närmast utpressningsliknande förhållanden tvingats avstå från sina fordringar. Som en del i den uppgörelsen åtog sig den grekiska staten att följa ett program. Nu när skulderna är nedskrivna så och stödet utbetalt så kommer det nya signaler från Grekland. Nu vill man inte följa den uppgörelse som låg till grund för skuldnedskrivningarna. Vad är det som talar för att Grekland kommer att leva upp till kommande uppgörelser? Grekland kommer snart att hålla ett nytt nyval och det finns i dagsläget inget som tyder på att väljarna efterfrågar ett alternativ som tar ansvar och återställer Greklands trovärdighet. Ska ett sådant beteende belönas? Vad skickar det för signal till andra länder med ekonomiska problem? Jag är positiv till att ge via IMF och EU ge stöd till länder som hamnat i ekonomiska svårigheter. Men förutsättningen för att stöd ska ge är att det finns ett folkligt och institutionellt stöd för att genomföra de reformer som krävs för att göra landets ekonomi långsiktigt hållbar. Ett sådant stöd finns inte i Grekland. DN (Peter Wolodarski) SvD (Rolf Gustavsson)

Kunskapsbaserad politik

När jag talar om politik brukar jag beskriva den om en kombination av vetenskap och konst. Genom att ta del av forskning och erfarenheter så vet man ganska väl vad som borde göras. Därefter tillkommer dock ytterligare ett par faktorer. Stämmer forskningen med mina värderingar och går det att skapa majoritet för politiken. Det är här konsten kommer in i bilden. En skicklig politiker både följer och leder det vill säga både beaktar opinionen och driver densamma. Finansminister Anders Borg och Anna Kinberg Batra beskriver i en debattartikel i SvD detta fenomen och riktar samtidigt kritik mot Socialdemokraternas brist på att ta till sig forskningsresultaten när de inte stämmer in med deras förutbestämda retorik. I en internationell jämförelse så är svensk politik mycket rationell och bygger till stor del på opolitiska expertråd. Jag tycker att det är mycket bra och något som vi ska slå vakt om. Den finansiella krisen som nu sveper över Europa och USA består till mycket stor del på att politiken inte lyssnat på expertråd. Därför känns det extra bra när två av Moderaternas tyngsta företrädare så tydligt tar ställning för en kunskapsbaserad politik. Lite tråkigare men mycket bättre! SvD

Grexit?

Europa dras djupare och djupare in i en allvarlig kris såväl ekonomiskt som politiskt. Jag har under lång tid argumenterat mot den eftergiftspolitik som förts mot Grekland. Solidaritet mellan Europas stater är bra men den kräver att den mottagande parten har en uppriktig vilja att göra rätt för sig. I fallet Grekland har jag länge haft en känsla av att de hela tiden har både velat äta kakan och att ha den kvar. Grekland har under flera år levt på för stor fot. Nu försöker man klara sig undan utan att behöva betala räkningen. Redan nu har man fått avsevärda skuldnedskrivningar. Nu är man tillbaks för att få ytterligare eftergifter. Hur det kommer att gå? Jag vet inte men jag har en obehaglig känsla av att grekerna kommer att lyckas vilseleda EU-ledarna ännu en gång. DN SvD Ekot Rapport

Inga fler särregler tack!

Jag tillhör en liten politikergrupp som gillar enhetliga skatteregler. Om jag fick bestämma så skulle vi t.ex. ha en gemensam momssats för alla varor. Tyvärr är den politiska verkligheten annorlunda. Dagens ”sanning” är att det är kraftfull politik att göra undantag för än det ena än det andra behjärtansvärda skälet. Nu verkar denna politik kunna ta ytterligare steg då Centerpartiet slår ett slag för att den statliga skatten ska vara olika i olika kommuner. Risken för politiskt godtycke är betydande men det är kanske just det som är avsikten. Nej istället för politisk detaljstyrning borde vi arbeta hårdare på att åstadkomma ett generellt bättre näringslivsklimat. SvD SvD DN Ekot