Armémuseivänner

Ikväll har jag varit på årsmötet för Armémuseivänner. Jag har nog varit medlem i föreningen i 20 år men aldrig varit på något årsmöte. Det som drog var inte själva årsmötesförhandlingarna utan årsmötestalaren. Det var arméinspektören generalmajor Berndt Grundevik som skulle tala på ämnet värnplikt. Nu valde min gamle arbetskamrat att presentera Armén i allmänhet och endast ägna en mindre del av sitt tal åt värnpliktsfrågan. Som vanligt gjorde han ett sollit intryck och utstrålade verkligen en "can do" attityd. Skillnaden mot ställföreträdande skolchefen på Försvarshögskolan som höll motsvarande genomgång vid Kungliga Krigsvetenskapsakademiens vintersymposium var slående. För mig är det en gåta att någon som inte tror på sin förmåga att lösa sin uppgift tillåts att fortsätta tjänstgöra i Försvarsmakten. Än underligare blir det när man placerar en defatist på en hög befattning på en skola som ska utbilda morgondagens militära ledare.