Har opinionssiffrorna någon betydelse

Partiernas partisekreterare brukar kommentera undersökningar av partisympatierna med att det endast är valresultatet som räknas. Detta är förvisso helt korrekt men med dagens parlamentariska läge har opinionsundersökningarna fått ytterligare en funktion. Den 5 januari har det gått tre månader sedan riksdagen samlades efter valet. Därefter står det regeringen fritt att förorda om extra val till riksdagen. Under 1900-talet har denna möjlighet nyttjats endast en gång, valet till andra kammaren 1958. Ett av skälen till att extra val är så ovanliga är troligen att de inte ersätter ordinarie val. Den valda riksdagen väljs bara på den återstående tiden för den sittande riksdagen. Extra val ska hållas inom tre månader. Detta innebär att den sittande minoritetsregeringen kan gå till väljarna och försöka få en egen majoritet i riksdagen.

Den senaste veckans opinionsundersökningar har visat att ett extra val skulle kunna ha många förlorare. Givetvis skulle de passa Socialdemokraterna illa med ett extra val i april. Att genomföra en valrörelse direkt efter en uppslitande intern strid kan knappast önskvärt. De mindre allianspartierna kan även de vara skeptiska till att rulla tärningarna när de balanserar på fyraprocentsgränsen. Sverigedemokraterna ligger förvisso bra till i opinionsundersökningarna men skulle nog ändå oroas av att deras tid som riksdagsparti skulle bli en synnerligen kort parantes.

Hur påverkar då dessa förhållanden arbetet i riksdagen? Jag gissar att oppositionens vilja att gå emot regeringen i viktiga frågor kommer att vara begränsad så länge dagens opinionsläge består. Därför har opinionsundersökningarna under denna mandatperiod en viktigare roll än under den förra.
SvD Expressen SR