Mänskligheten, Sverige (och dess invånare), partiet, sig själv i den ordningen är det önskvärt att en partiledare prioriterar när han eller hon ställs inför svåra prioriteringar. Jag tror också att våra hittillsvarande statsministrar i allt väsentligt haft den prioriteringsordningen i sitt undermedvetna när de utövat sitt ämbete. Givetvis har det inte varit hundra procentig uppfyllnad av det ena målet innan något gjorts åt ett lägre prioriterat mål.
När det gäller Socialdemokraternas nye partiledare så har det kommit in något nytt i svensk politik. Jag upplever det som att vi Socialdemokraterna har fått en partiledare som har en annan prioriteringsordning än tidigare ledare. Juholts agerande tyder på att han prioriterar sig själv först, partiet som nummer två och Sverige som nummer tre. Låt mig ge några exempel.
När Håkan Juholt valde att undanhålla informationen om sin särbos/kulbos bedrägeridom för valberedningen förbättrade han sina egna chanser att bli partiledare. Om informationen kommit ut innan han föreslagits av valberedningen hade det troligen skadat hans chanser att bli partiledare men däremot skyddat hans särbo/kulbo och partiet.
När Håkan Juholt i sitt installationstal skapade osäkerhet rörande pensionsöverenskommelsen så bidrog han till skada vår gemensamma ekonomi. Juholt som är en känd taktiker inser säkert att hans parti kan vinna kortsiktiga vinster på att förespegla förändringar av pensionssystemet. Men den långsiktiga kostnaden för Sverige skulle vara mycket stor.
När Håkan Juholt tvingar igenom svenska begränsningar rörande den svenska Libyeninsatsen så vinner han säkert poäng inom vänsterkretsar i Sverige. Däremot skadas både Sveriges anseende och på sikt vår egen säkerhet. Vår säkerhet bygger idag på en ömsesidig solidaritet, när Sverige ställer sig vid sidan om när vår medverkan är efterfrågad minskar andra staters benägenhet att komma till vår hjälp när det behövs.
Jag har i svensk politik inte stött på någon politiker som likt Håkan Juholt verkat så genuint road och eggad av att få bestämma. Ledare likt Ingvar Carlsson tog sitt uppdrag på stort ansvar och verkade snarast tyngda av att vara den som bestämde. Människor som sporras av makten bör man hålla ögonen på och göra sitt bästa för att de inte bereds tillfället att få något större inflytande. Av den anledningen tänker jag fortsätta med att hålla ett öga på Håkan Juholt och arbeta aktivt för att han inte ges mer inflytande.
Synovate redovisar idag att läget i opinionen är tämligen stabilt. Expressen kommenterar det med att vi inte har sett någon Juholteffekt ännu. Vi får se om det blir någon och i sådana fall vilken den blir. Kan Håkan Juholt måhända vinna tillbaka lite väljare som gått från Socialdemokraterna till Sverigesdemokraterna?
SvD DN Expressen DN
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Intressant iaktagelse om juholt och makten och jag gjorde samma sak fast för över 30 år sedan när ynglet Juholt gick i skolan. En farlig person som du säger.
Gäsp! Juholt måste verkligen skrämma högern. Så mycket personangrepp och "skitsnack" blev inte en Mona utsatt för från borglig media, borgliga bloggare och Allianspolitiker! En kul grej hände på jobbet igår. En jobbarkompis, som lät sig förblindas av Reinfeldt locktoner med jobbskatteavdraget vid förra valet, sade till mig att nu med Juholt så kan man börja rösta på Socialdemokraterna igen (han gillade inte Mona)! Han inser ju nu också att "det nya arbetarpartiet" inte är så "nytt" utan de gamla vanliga Moderaterna. Han har nu börjat att förstå att ni är raka motsatsen till arbetarparti! han har också börjat uppmärksamma de försämringar som drabbat just arbetare, försämringar i arbetslagstiftningen, höjda avgifter etc. som jobbskatteavdraget inte längre kan "dölja"!
Ha en bra Valborg!
Jag avskyr mycket av den politik som Juholt står för.
Men jag avskyr lika mycket att överhuvudtaget behöva läsa om hans tjejs vandel. Dessutom lär hon ha sonat brottet.
Hursomhelst har det inget med Juholts politiska (o)gärning att göra.
Skicka en kommentar