Uppdatering 210725
Läser med glädje PJ Anders Linders utlovade "moralkaka" i dagens SvD. Frågan är hur väl dagens politiska system klarar av den pedagogiska uppgiften att förklara varför systemet med belöning på kredit är långsiktigt skadlig. Jag är huvudman i en fristående sparbank och den delar fortfarande ut Lyckoslanten, med en moderniserad Spara och Slösa, till barn.
***
Kreditvärderingsföretaget UC redovisar att 12 % av samtliga bolånetagare under förra året höjde sina lån trots att de bodde kvar. Det är uppenbart att en del av dessa lån har gott till konsumtion. Beaktande det låga ränteläget och att skattesystemet genom avdragsrätten gynnar lånande så är det inte särskilt förvånande. I dagsläget är realräntan om man beaktar skatteeffekterna till och med negativ. Jag anser att detta är av ondo. Det har på senare tid varit mycket fokus på statsskulden, jag tycker att det är bra att den nu är på väg ned till en låg och förhoppningsvis långsiktig nivå. Däremot är det oroande att hushållens skuldsättning vuxit både snabbt och uthålligt. Jag anser att det finns behov att se över skattesystemet när det gäller kapitalbeskattningen. Är det verkligen rimligt med dagens nivå på ränteavdrag. Förra året gjorde jag ett litet youtubeinslag i den frågan, jag har inte ändrat uppfattning i frågan sedan dess.
Idag meddelade Riksbanken att man höjer reporäntan med 0,25 % till 1,75 %. Detta innebär att räntan fortfarande är mycket låg men att färden mot en mer normal ränta fortsätter. Men trots Riksbankens räntehöjning så är inflationen fortsatt högre än räntan efter skatteavdraget, det vill säga realräntan är negativ.
SvD DI Expressen Aftonbladet DN DN SvT
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
12 kommentarer:
Du får nog berätta vad som kan vara en "normal" ränta.
På 60-talet snackade vi om 15%.
Det var intre bättre förr.
Med normal ränta avser jag en ränta som är ett par procentenheter högre än inflationen. Riksbanken har idag ett inflationsmål på 2 % det skulle innebära att räntan i normalfallet borde ligga runt 4 %.
Hej Göran,
Jag undrar hur många jobb som kan tänkas försvinna med en ränteökning på 2 %? Jag kollade här http://www.e24.se/pengar24/din-ekonomi/hushallen-fortsatter-belana-sig-kraftigt_2521621.e24 och det stod att skulderna är på totalt 2 000 miljarder i Sverige rörande bostäder, jag antar att merparten utav dessa är i Stockholm. En ränteökning på 2 % innebär alltså 40 miljarder i mer ränta. Hur många jobb motsvarar det i och med den förväntade minskande konsumtionen på motsvarande belopp? Eller kan man inte tänka så? Tack för en intressant blogg!!
Till Fredrik Lundberg:
När räntan går upp så sker en åtstramning av ekonomin. Detta i sin tur leder till, allt annat lika, en lägre sysselsättning och en lägre förväntad inflation. Det är just detta samspel som utgör grunden för penningpolitiken. En konstant låg ränta skulle medföra överhettning och en högre förväntad inflation. Detta i sin tur skulle leda till både högre arbetslöshet och högre inflation.
Du kan läsa mer om penningpolitik på Riksbankens hemsida.
För att översätta det du säger, lägre sysselsättning = högre arbetslöshet.
Du vill med andra ord ha en högre arbetslöshet.
Och lägre skatter... Det glömde jag, förlåt.
Tycker du har en läsvärd blogg dock =)
Till Anonym:
Jag tror att du missförstått min kommentar. Jag är givetvis för en långsiktigt hållbar låg arbetslöshet. Men detta åstadkoms inte genom en låg ränta. Tillfälligt blir arbetslösheten lägre om räntan är lägre men det är ingen bestående effekt. För att långsiktigt få en låg arbetslöshet krävs reformer som gör att ekonomin växer. Exempel på dylika reformer är ekonomiska incitament för att arbeta, hög konkurrenskraft genom framstående forskning och utveckling, ansvarsfull lönebildning och en god rörlighet på arbetsmarknad.
"realräntan är negativ"
Det är väl ytterst få människor/företag i Sverige som kan låna till reporäntan på 1,75%. 3 månaders bolån låg på ca: 3,8% (tex. Nordea) FÖRE dagens höjning så visst ligger vi redan runt eller över 4%.
Höjda räntor leder förutom minskad konsumtion/efterfrågan hos befolkningen till att det blir mindre lönsamt för företag att göra nyinvesteringar och anställa folk, eftersom brytpunkten där lönsamhet i produktion jämfört med alternativet "pengarna på banken" höjs. Detta är givetvis inte positivt för någon tillväxten.
Om jobben uteblir så kan man ju i och för sig diskutera om det är ännu starkare incitament för de arbetslösa/sjuka som behövs eller om det rent av är utbudssidan som behöver öka.
God rörlighet på arbetsmarknaden motverkas bäst med en hög evig flyttskatt eller...?
Du har rätt att lånefinansierad konsumtion som nu accelererat ett tag är av ondo i längden.
Det kommer vi att se nu, när massor av hårt belånade hushåll tvingas tvärstoppa sin konsumtion och därmed Sverige kommer att gå mot en underliggande negativ inflation.
Den ökning av BNP vi ser är ett resultat av ett extremt kraftigt fall i denna pga finanskrisen och att då vrålhöja räntan i ett känsligt tlilväxtläge är lika fel som när Ingves & Co 2008 vrålhöjde räntan och förvärrade krisen som skulle komma.
Man har också förbisett vinterns höga energipriser som bidragit till inflationen och som enbart är en tillfällig effekt.
Tack vare denna blindhet för verkligheten riskerar verkligen Sverige AB att tappa det ekonomiska försprång vi nu har i Europa.
Långsiktigt ska räntorna upp - visst, men nu är det lämpligare att höja kraven på säkerhet för lån, så att risken för överbelåning minskas och därigenom bromsar den lånefinansierade konsumtionen.
Just nu finns det bara en grupp vinnare på räntehöjningarna:
Bankerna.
Mvh
ColdFacts
Som du har skrivit tidigare så är en minskning av ränteavdraget i kombination med ett "fribelopp" för kapitalinkomster ett steg i rätt riktning för att få folk att spara mer och låna mindre.
Dessutom måste hyresmarknaden göras mer flexibel med marknadshyror för att skapa rimliga valmöjligheter mellan att hyra och äga sitt boende. Många tvingas idag ta stora lån som en direkt konsekvens av den havererade hyresmarknaden.
Till Anonym:
En bättre fungerande bostadsmarknad har en viktig funktion. Detta gäller både när det gäller bostadspriserna som rörligheten på arbetsmarknaden.
Vi behöver större inslag av marknadshyror. Sänkt skatt på uthyrning i andra hand är en annan viktig reform.
Är det någon av er som har verkliga möjligheter, som vågar ta reda på hur stor del av stockholmsområdets ekonomi som är lånedriven och vågar presentera resultatet utan att ta några politiska hänsyn?
ingen ska inbilla min att inte en skenande skuldsättning kombinerad med rot och rut avdrag inte påverkar hantverkarnas känsla över hur mycket betalt dom kan ta
Skicka en kommentar