Som man sår får man skörda

Gårdagens uppgörelse inom Eurogruppen innebär ytterligare ett räddningspaket till Grekland. Vad jag förstår av det som jag hittills tagit del av innebär uppgörelsen att Grekland ges mycket stora långa lån till kraftigt subventionerad ränta. Detta var säkert helt nödvändigt om Grekland inte skulle ha tvingats lämna Euron. Jag tycker dock att uppgörelsen är beklaglig. Grekland har kraftfullt misskött sin ekonomi och uppträtt bedrägligt mot de andra medlemmarna i eurozonen. Likaså visar de politiska oppositionen och befolkningen ringa probleminsikt.

En annan sak som oroar är att även IMF:s nye chef, Christine Lagarde, verkar ha gett klartecken för att även IMF ska gå med på villkoren. Jag hoppas att detta inte är av hänsyn till den franske presidenten eller franska banker.

Jag motsätter mig inte att EU och IMF ska komma till länders stöd när de kört i diket. Men för att räddningsaktionerna ska vara meningsfulla så krävs det att mottagarna av stödet har dragit lärdom om vad som orsakat dikeskörningen. Vidare krävs det en genuin vilja att komma tillrätta med missförhållandena. När det gäller Grekland så är vi enligt min uppfattning långt ifrån den situationen.

Jag är rädd för att undfallenheten mot Grekland inte bidrar till att öka trovärdigheten hos de gemensamma regelverken. Som man sår får man skörda.

SR SvT DN SvD Affärsvärlden