Jag tycker att det är tragiskt att kön blivit en så central del i svensk politik. Många förtroendevalda talar ofta i termer om att de representerar sitt kön när de istället borde tala om att representera sina väljare och deras åsikter. I utnämningspolitiken råder en stor ängslighet över könsfördelningen. Det har gått så långt att det t.o.m. blivit svårt att utse endast en person till ett ämbete (t.ex. partiledare). Politikens oro för över bildsättningen har även bidragit till att röster höjs för att politiken även ska reglera könsfördelningen även inom icke offentlig verksamhet.
Mot denna bakgrund tycker jag att det är befriande att den nya centerledaren Annie Lööf har struntat i kvoteringsivrarna och inte oroligt utsett två män och två kvinnor till centerpartistiska statsråd. Istället verkar hon ha tagit hänsyn till vilka som på bäst sett kan representera centern i regeringen.
I det senaste avsnittet av Den politiska talradion utvecklar jag resonemanget om varför statligt reglerande av könsfördelningen i börsbolagens styrelser inte är förenligt med tron på marknadsekonomin.
SvD DN Ankersjö Mikael Andersson
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
1 kommentar:
Tack för klarspråket och reflektionen.
Samma reflektion har jag gjort också.
Många uppfattar riksdagen idag som ett enögt genusträsk där perspektivet och glasögonen är kvinnors perspektiv
och utelämnar det manliga eller hellre individens perspektiv.
Jag roade mig att titta lite på interpellationer,skriftliga frågor och motioner ang strikt manliga problemen och orättvisor.
Hur mång tror du jag fick fram föregående riksdags år och året dessförinnan.
Jo en från Staffan danielsson C om små pojkars omskärelse.
Det är dags att upplösa kvinnoförbunden som är en kvarleva när rättigheterna var små för kvinnor.
idag råder en särlagstiftning för kvinnor
Skicka en kommentar