torsdag 31 mars 2011

Rätt och fel av finansministern

Anders Borg tar i en intervju med SvD upp svagheterna i det svenska skattesystemet som medger att riskkapitalbolag genom räntesnurror kan flytta hela vinsten till skatteparadis. Jag delar finansministerns uppfattning att det behövs en översyn av lagarna. Om systemet inte förbättras så riskeras hela den viktiga reformen med att få in mer marknadsmässighet inom välfärdssektorn. Jag delar också Anders Borgs åsikt att han som finansminister inte ska blanda sig i hur AP-fonderna placerar. Det är viktigt att AP-fonderna inte förvandlas till ett statligt maktinstrument. Därför tycker jag att finansministern ska följa sin egen uppmaning och ta ut ett rejält behörighetsavstånd till AP-fonderna. Dragningen att styra AP-fonderna är lika stark på en finansminister som dragningen var för hoben Frodo att sätta på sig Härskarringen.

Akademikollegor om Libyen

Akademikollegan Mike Winnerstig argumenterar idag på SvD:s Brännpunkt mot Sveriges militära allianslöshet. Jag delar i allt väsentligt Mikes analys och slutsats. Även om Libyenbeslutet kommer att innehålla en onödig, besvärande och förtroendestörande fotnot så har processen varit bra. Det är också en styrka om beslutet vilar på en bred parlamentarisk majoritet. Mike Winnerstig gästade Försvarsradion förra veckan och då kretsade diskussionen runt ledningsförhållandena av Libyeninsatsen.

Senare idag kommer jag att spela in ett nytt avsnitt av Försvarsradion. Gäst idag är ledamoten av Krigsvetenskapsakademien Johan Wictorin. Då torde vi få anledning till att återkomma till Libyeninsatsen. Johan är redaktör för den mycket läsvärda bloggen Försvar och säkerhet.

tisdag 29 mars 2011

Olyckligt med fotnotspolitik

Sveriges regering har fattat beslut om att lämna en proposition till riksdagen rörande insats i Libyen. Det är bra. Det är också bra att regeringen berett ärendet väl och inväntat att det råder klara ledningsförhållanden för operationen innan svenska förband sätts in. Det är dessutom bra att propositionen har brett parlamentariskt stöd. Dock är det olyckligt att denna enighet har krävt att uppdraget inte omfattar hela vidden av insatser som ges stöd för i FN resolution 1973. Genom att ge begränsningar för den svenska insatsen så skickar vi tyvärr en signal att vi inte ställer upp helhjärtat för den gemensamma insatsen. Tilltron till vår solidaritetsförklaring riskerar att försvagas om vi förser besluten om våra insatser med begränsande fotnoter. Ansvaret för detta vilar tungt på Socialdemokraterna och deras nye ledare Håkan Juholt.
Expressen SvD DN Aftonbladet

Beslut om svensk insats

Det känns som om tidpunkten för ett beslut om en svensk insats i Libyen närmar sig. Jag var inledningsvis kritisk till ett svenskt deltagande bland annat på grund av de mycket oklara ledningsförhållandena. Nu har den frågan löst sig på ett bra sätt och Nato tar över ledningen av operationen. Därför anser jag att grundförutsättningarna nu finns för ett positivt beslut om en svensk insats. Vi blir nog snart varse om mina riksdagskollegor delar min uppfattning.

DN Aftonbladet SvD Expressen SvT

Carl Bildt Försvar och säkerhet

söndag 27 mars 2011

Veckans politiska talradio

Satsningen på Den politiska talradion går vidare. I denna vecka spelade jag in tre program. Det blev ett avsnitt vardera av dinledamot.se, Försvarsradion och Två nyanser av blått. Finanspolitiska reflexioner tog en liten paus men återkommer nästa vecka.

I dinledamot.se samtalade jag och Erik Hagström om FN med Fredrik Segerfeldt. Du kan lyssna på programmet genom att klicka på denna länk.

Veckans avsnitt av Försvarsradion avhandlade Libyen-kriget och hur beslutfattning går till i FN och Nato. Programmet gästades av försvarsanalytikern Mike Winnerstig från FOI. Du kan lyssna på programmet genom att klicka på denna länk.

I Två nyanser av blått samtalade jag och Maria Abrahamsson med journalisten Malin Siwe om politikers klåfingrighet med att omdefiniera svenska ord. Du kan lyssna på programmet genom att klicka på denna länk.

Du finner tidigare avsnitt av de olika programmen på respektive programs hemsida.
Dinledamot.se
Försvarsradion
Två nyanser av blått

Juholt riskerar göra Sverige till ett PIIG:s land

Med Juholt vid spakarna är risken stor att Sverige blir nästa land som hamnar på obestånd. De svenska finansernas återhämtning efter 90-talskrisen bygger på ett antal pelare. Vi har en strikt budgetprocess tack vare ett genomtänkt finansiellt ramverk, vi har en penningpolitik med en oberoende riksbank som slår vakt om penningvärdet och vi har en bred pensionsuppgörelse som är långsiktigt finansierat. Tack vare dessa pelare som har haft brett stöd i Sveriges riksdag så har vi idag stabila statsfinanser. I sitt första tal som partiledare gav Håkan Juholt uttryck för ett antal åsikter som visar att han antingen inte förstått betydelsen av alla grundpelare eller att han av ideologiska eller partitaktiska skäl är villig att sälja ut dem. Oavsett vilket som är skälet så ger det anledning till oro.

Även om Håkan Juholt är oppositionspolitiker, och jag hoppas att han förblir det, så riskerar hans agerande att skada förtroendet för de svenska statsfinanserna och därigenom åsamka landet ekonomisk skada. Förtroendet för de svenska statsfinanserna bygger till stor del på att det breda parlamentariska stödet som funnits för grundpelarna i den ekonomiska politiken. Om olyckan skulle vara framme och Håkan Juholt skulle ta över som statsminister och genomföra den politik han nu pläderar för ja då tror jag att Sverige på sikt skulle bli aktuellt att Sverige blev ett nytt PIIGS-land.
SvD DN Aftonbladet Lena Mellin Aftonbladet Katrine Kielos Expressen SvD
Bloggar Rolf Erikson (S)

lördag 26 mars 2011

Juholt den nye Foot

Efter att ha tagit del av Håkan Juholts linjetal slog likheten med en tidigare ledare för brittiska Labour, Michael Foot. När jag googlade på Michael Foot för att få lite fakta fann jag att David Lindén redan 13 mars i en artikel på Newmill konstaterat samma sak. Istället för att utveckla mitt eget resonemang om likheterna hänvisar jag till David Lindén artikel vars analys jag delar.

Det är tydligt att Håkan Juholt vill att Socialdemokraterna gör en rejäl kurskorrigering och etablerar sig som ett tydligt vänsteralternativ. På sätt och vis tycker jag det är bra för den politiska debatten i Sverige. Vi får tydligare politiska alternativ. Det ökar också motivationen hos oss moderater att arbeta för att Alliansen får fortsätta att utveckla Sverige i en liberal, borgerlig och icke socialistisk riktning.
DN Expressen Aftonbladet

fredag 25 mars 2011

Lättsamt om ledningsförhållandena


Jag har varit skeptisk till ledningsförhållandena rörande Libyenoperationen. Den utomordentliga bloggen Försvar och säkerhet har även den framfört kritik mot ledningsförhållandena. Idag kompletterar man kritiken med skämtteckning.

För den som inte är så bevandrad i Abbot och Costello följer här originalsketchen.

Jag hoppas att Anders Borg talar sanning

Finansminister Anders Borg har idag varit en snackis. I en intervju med Malou von Sivers sa han att han inte tyckte att arbetet som finansminister var lustfyllt. Jag hoppas att han talar sanning. Jag skulle varit mer oroad om vår skicklig finansminister drevs av lustkänslor när det gäller utövandet av ämbetet. Personer som får lustkänslor utav att utöva makt är oftast den sämsta sortens ledare.

Håkan Juholt valdes för några timmar sedan till ny ordförande för Socialdemokraterna. Huruvida han tycker att makten är lustfylld vet jag inte, men visst såg han ut att mysa som en gräddmätt katt.

TV 4 Expressen Aftonbladet SvD DN Aftonbladet

Mina moderata karameller Dick Bengtson Ekonomisten

torsdag 24 mars 2011

When it rains, it pours

En olycka kommer sällan ensam. Uttrycket stämmer nog rätt väl in på det läget som EU:s stats- och regeringschefer står inför när de idag träffas i Bryssel. Förutom den pågående finansiella krisen i Eurozonen så har de att hantera Libyen-kriget och natur och kärnkraftskatastrofen i Japan.

När det gäller Libyenkriget så är fortfarande de långsiktiga ledningsförhållandena oklara. Vid gårdagens möte med Kungliga krigvetenskapsakademiens avdelning för luftkrigsvetenskap diskuterade vi just ledningsfrågan. Åsikterna var delade. Vissa framhöll att EU hade resurserna för att militärt leda operation. Om alla de resurser som medlemsländerna anmält in till EU användes så skulle det finnas tillräckliga ledningsresurser. För egen del är jag mycket skeptisk. Operationen i Libyen riskerar att bli både lång och komplicerad. Det leder enligt min uppfattning till att man bör satsa på beprövade lösningar det vill säga Nato. Jag hoppas att man inom kort kan nå enighet inom Nato om detta. Operationen är nog svår från början och behöver inte försvåras av otydliga ledningsförhållanden.

Igår samtalde jag med FOI:s försvars- och säkerhetspolitiske expert Mike Winnerstig i Försvarsradion om dessa frågor. Du kan höra programmet på sidan http://dinradio.wordpress.com/2011/03/23/mike-winnerstig-om-libyen/

SvD DN

onsdag 23 mars 2011

Lawrence av Arabien var är du!

Revolterna i Nord Afrika och Mellanöstern innebär dramatiska ändringar av det geopolitiska läget. Förhoppningsvis leder förändringarna till att nya demokratiska regimer med respekt för mänskliga rättigheter får fäste i den arabiska världen. Vilken roll västvärlden kan och ska spela i denna transformering är inte lätt att veta. I dagsläget känns det som om vi är i behov av en modern form av Lawrence av Arabien.

Aftonbladet SvT

Ledningsförhållandena avgörande

Johan Wictorin skriver mycket tänkvärt om Libyenkriget på Krigsvetenskapsakademiens debattsida. Hans inlägg "Libyen - liten checklista för riksdagsledamoten" rekommenderas till läsning. Det är många faktorer i ekvationen. För egen del tycker jag att de långsiktiga ledningsförhållandena är av mycket stor vikt. Det är positivt att USA och Storbritannien utövar press på Frankrike att operationen ska ledas av Nato. Jag anser att Sverige ska sända stridsflyg till operationen först när den har robusta ledningsförhållandena. För egen del har jag svårt att se att det kan uppnås på något annat sätt än att Nato övertar ledningen för operationen.

Shashank Joshi, Associate fellow vid brittiska Royal United Services Institute, skriver på BBC:s hemsida tänkvärt om några historiska exempel på flygförbudszoner.

Senare idag ska jag spela in ett avsnitt av Försvarsradion tillsammans med Mike Winnerstig. Då kommer vi analysera dessa frågor ytterligare.

DN SvD Norrtelje Tidning SR

tisdag 22 mars 2011

Är vi på väg mot ett nytt Suez?

Det svenska stödet för insatsen i Libyen är mycket starkt enligt en Demoskopundersökning. Likaså är det en tydlig majoritet för att Sverige bör delta i den militära insatsen. Det är bra att det finns ett folkligt stöd om riksdag och regering fattar beslut om en svensk insats. Jag är dock av samma uppfattning som igår, ett antal sakförhållanden måste redas ut innan Sverige väljer att delta. Det är mycket bekymmersamt att det råder stora oklarheter runt ledningen av insatsen. Hittills har USA svarat för ledningen men därifrån är signalerna tydliga att man avser överlämna ledningen inom några dagar. Nato är splittrat och inte heller EU verkar berett att överta ledningen. En insats med oklar ledning och oklara mål samt med ett svalt stöd från USA riskerar att utvecklas till en rejäl röra. För den svenska militära insatsen vore det bäst om Nato övertog ledningen.

Insatsen har ett starkt formellt stöd genom beslutet i FN:s säkerhetsråd. Det reella stödet för insatsen är dock av skiftande kvalitet. I vissa stycken får jag en obehaglig känsla av att det finns likheter med Suezkrisen 1956. För att undvika att situationen utvecklas i den riktningen vore det värdefullt om Nato övertog ledningsansvaret för insatsen.

Imorgon kommer jag diskutera Libyen frågan i Försvarsradion när den gästas av försvars- och säkerhetsanalytikern Mike Winnerstig.

Expressen SvD SvD SvD PJ Anders Linder DN SR Expressens ledare
Thomas Böhlmark Staffan Danielsson Tokmoderaten Försvar och säkerhet

måndag 21 mars 2011

Gripen till Libyen

Många debattörer av olika politisk tillhörighet argumenterar nu för att Sverige ska ställa upp med stridsflyg i aktionen i Libyen. Bredden i stödet är så stor att bara det gör det frestande att hänga på. Dock borde ett beslut om insats följa den normala beslutsprocessen. Ett antal frågor borde kunna besvaras innan insats sker. Vilka är målen för operationen? Hur ser exitstrategin ut? Vilka är ledningsförhållandena? Vilket värde skulle en svensk insats ha?

Jag är i grunden positiv till att Sverige ställer upp med stridsflyg i denna operation. Men operationen i Libyen är inte glasklar när det gäller det militära genomförandet.

På onsdag gästas Försvarsradion av Mike Winnerstig och vi får då anledning att resonera vidare i frågan.

DN SvD

Wiseman's wisdoms Försvar och säkerhet Thomas Böhlmark

söndag 20 mars 2011

Damberg efter Östros

Mycket tyder på att Mikael Damberg kommer att ta över som Socialdemokraternas ekonomisk politiske talesperson efter Thomas Östros. Detta skulle innebära att vänsterfalangens dominans inom Socialdemokraterna inte blir total. Detta i sin tur innebär att konkurrensen om mittväljarna blir större. Det är bra, den som tror på marknadsekonomin inser värdet av konkurrens.

Expressen DN SvT

Socialdemokraternas vänstersväng

Sverige har under de senaste tjugo åren blivit mer ekonomiskt liberalt. Utvecklingen har ofta skett i form av små steg och utan ideologisk argumentation. I vissa fall har förändringarna varit påtvingade p.g.a. medlemskapet i EU (t.ex. den oberoende Riksbanken). Den ekonomiska liberaliseringen har även fortgått under socialdemokratiska regeringar och många av de reformer som genomförts av Alliansregeringen har senare blivit en del av den socialdemokratiska ekonomiska politiken. Den ekonomiska liberaliseringen och den striktare synen på de offentliga finanserna har medfört att Sverige haft en, relativt likvärdiga länder, positiv ekonomisk utveckling. Nu kommer dock signaler om att det politiska läget i Sverige är på väg att förändras. Signalerna från Socialdemokraterna tyder på att partiet är på väg att genomföra en markant kursändring. Valet av Håkan Juholt till ny partiledare uppfattas av de allra flesta som en vänster- och nostalgisväng. Hans tal om social demokrati är väl snarast nya ord för ett samhälle där stat och kommun tar över från medborgarna och näringslivet. Det klassiska ordet för detta är socialism och kommunism. Det är därför inte förvånande att vänsterledaren Lars Ohly hyllat det kommande valet av Håkan Juholt. Nu kommer även signaler om att Socialdemokraterna avser byta ut sin ekonomisk politiske talesperson Thomas Östros. Detta kan vara ett tecken på att Socialdemokraternas omorientering i socialistisk riktning blir markant. Thomas Östros är i allt väsentligt en politiker som tror på marknadsekonomin. Han är en stark anhängare av frihandel och att lönebildningen sköts av arbetsmarknadens parter utan politisk inblandning. Dessa åsikter passar kanske inte så bra in i ett mer socialistiskt orienterat Socialdemokraterna.

De senaste opinionsundersökningarna visar att avståndet mellan blocken krympt. Opinionsundersökningar och valresultat är inte samma sak och normalt sett så spelar undersökningarna i mellanvalsperioden en marginell roll. Men denna mandatperiod är läget lite annorlunda. En samlad opposition har majoritet i riksdagen och kan därigenom fälla regeringen och framtvinga ett extraval. Därför kommer troligen opinionssiffrorna analyseras noggrant av partisekreterare och opinionsanalytiker.

SvD sifo PJ Anders Linder DN DN Expressen

Thomas Idenås (S) Moderata perspektiv Ekonomisten

torsdag 17 mars 2011

Två nya avsnitt av Försvarsradion

I veckan har jag spelat in två nya avsnitt av Försvarsradion.

I det första programmet samtalar jag med min riksdagskollega Johan Forssell om försvarets personalförsörjning. Johan är ledamot av riksdagens försvarsutskott och arbetar där främt med personalförsörjning. Du kan lyssna på programmet genom att klicka på nedanstående länk.
Extern spelare

I det andra programmet samtalar jag och Erik Hagström med föreningen Fredsbaskrarnas ordförande Bo Wranker. Fredsbaskrarna är en förening för Sveriges veteraner det vill säga de som tjänstgjort i olika utlandsmissioner. Samtalet kretsar runt behovet av en svensk veteranpolitik. Fredsbaskrarna håller sitt årsmöte den 26 mars i Skövde. Jag kommer att delta i mötet och det finns all anledning att återkomma i veteranfrågan. Programmet med Bo Wranker kan du lyssna på genom att klicka på nedanstående länk.
Extern spelare
Ytterligare avsnitt av Försvarsradion finner du på sidan http://dinradio.wordpress.com där kan du också prenumerera på stationen.

söndag 13 mars 2011

Prenumerera på ditt radioprogram

(För att prenumerera går du in på programmets blogg och klickar på prenumerationsknappen uppe till höger.)

Nu kan du prenumerera på fyra olika radioprogram från Den politiska talradion. När ett nytt avsnitt finns tillgängligt på nätet får du ett e-postmeddelande med en aktuell länk. De fyra programmen är:

Dinledamot.se – Originalprogrammet där jag och min politiske sekreterare Erik Hagström samtalar om aktuella politiska frågor. Ofta gästas programmet av någon politiskt intressant person. http://dinledamot.wordpress.com


Två nyanser av blått – Jag och riksdagsledamoten och tidigare ledarskribenten i Svenska Dagbladet Maria Abrahamsson munhuggs om aktuella politiska frågor. http://riksdagsradion.wordpress.com


Försvarsradion – Programmet för försvars- och säkerhetspolitisk debatt. Programmet gästas vanligtvis av ledande personer från den försvars- och säkerhetspolitiska arenor. http://dinradio.wordpress.com


Finanspolitiska refelexioner – Tillsammans med min utskottskollega i finansutskottet Elisabeth Svantesson resonerar vi runt ekonomisk politik i allmänhet och finanspolitik i synnerhet. http://finanspolitik.wordpress.com

Konkurrensen viktig för utvecklingen

PJ Anders Linder lyfter fram ett viktigt ämne, behovet av utveckling och konkurrens, i sin ledare i dagens SvD. I början av denna månad talade jag om samma ämne i en riksdagsdebatt om kommunal ekonomi. Du finner hela debatten på sidan http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=101&bet=2010/11:65#anf84
Mitt inledningsanförande finner du här nedanför.

Anf. 84 GÖRAN PETTERSSON (M):
Fru talman! Betänkandet behandlar 13 olika motioner. Det stora flertalet av dessa motioner har avstyrkts av ett enigt utskott, oftast med hänvisning till två pågående utredningar – den ena gällande det kommunala balanskravet och den andra gällande kommunal skatteutjämning.
Jag tänker uppehålla mig vid de motioner där vi är oeniga, vilket också är vad denna debatt har handlat om så här långt. Kärnpunkten där det skiljer sig mellan majoriteten och dem som motionerat är vinst i välfärdssektorn. När man tittar på denna fråga måste man se lite långsiktigt. Vad står välfärdssektorn inför för utmaningar?
Sveriges Kommuner och Landsting gjorde i bred politisk enighet en utredning där man tittade på finansieringen av välfärdssektorn 20 år framåt i tiden. I utredningen konstaterade man att om vi fortsätter i tangentens riktning och bara gör en trendframskridning skulle välfärden om 20 år kosta motsvarande 13 skattekronor mer i kommunalskatt. Den breda parlamentariska gruppen var överens om att det inte var lösningen, utan man såg framför sig att man skulle behöva vidta många olika åtgärder.
Det här skulle jag vilja koppla till vinst i välfärdssektorn. Ska vi kunna slå vakt om den gemensamt finansierade välfärden är det viktigt att vi har en utveckling inom denna sektor. Ser vi på samhället i övrigt har utvecklingen mycket drivits av två saker. Det ena är konkurrens, och det andra är vinstintresse. Dessa två saker tillsammans har lett till att det har funnits en innovation i samhället; man har gjort saker på nya sätt, effektiviserat och levererat en kvalitet som har varit efterfrågad.
Jag ska ta upp en sektor som är nödvändig för samhället, nämligen livsmedelsdistribution. Utan livsmedelsdistribution blir det nöd och elände i landet. Men livsmedelsdistributionen sköts inte av stat, kommun och landsting utan i privat regi med vinstintresse. Det har skett en enorm förändring på 50 år. För 50 år sedan stod en handlare bakom en disk. Man sade vad man skulle ha till handlaren, han plockade ned varorna i en påse och man betalade.
I dag sker livsmedelsdistributionen helt annorlunda med en helt annan produktivitet. Utvecklingen har skett samtidigt som de som har drivit verksamheten haft ett uttalat vinstintresse. De har varit ute efter vinst och gjort stora vinster, men arbetssättet har också förändrats. Det innebär inte att det levereras en sämre kvalitet i dag. Vi som varit med om båda handlarformerna tycker nog att den kvalitet som erbjuds i dag är mycket högre. Det är ett mycket större utbud till ett relativt sett mycket lägre pris.
I dag går vi själva runt med våra vagnar och plockar i varor. Vi kanske till och med skannar varorna själva och betalar direkt i kassan.
Det är därför viktigt att större delar i välfärdssektorn öppnas för den innovationskraft som konkurrens, öppenhet och vinstintresse innebär.
En stor majoritet i kammaren ansluter sig i de flesta frågor till tron på marknadsekonomin. När det gäller välfärdssektorn kommer vi in på ett nytt område, och då blir det kanske lite skrämmande och farligt. Det lyfts ofta fram delar där detta inte har fungerat och någon har misskött sig. Dessa exempel får dock inte göra att vi slutar att utveckla oss mot ökad konkurrens, ökad valfrihet och ökad effektivitet.
När det offentliga beställer varor och tjänster är det viktigt att man är noga. Jag håller fullständigt med dem som har gjort inlägg tidigare om att man måste vara noga med att följa upp kvaliteten. Det har i många upphandlingar blivit alldeles för mycket fokus på priset. Det offentliga måste bli mycket duktigare på att ställa krav på mer än bara priset och framför allt på att följa upp kvaliteten. Den långsiktiga lösningen på välfärdssektorns utmaningar är inte att bekämpa vinsten. Det är inte vinsten som är problemet, det är bristen på kvalitet eller fokuseringen på priset.
Det är med mer konkurrens, mer öppenhet och en skickligare upphandlingsorganisation hos det offentliga vi möter framtidens utmaningar inom välfärdssektorn, inte genom att ängsligt bekämpa vinstdrivande företag.

Klokt resonerat!

Miljökonsulten Magnus Nilsson skriver idag i SvD mycket klokt om klimatpolitik och ekonomiska styrmedel. Hans resonemang bygger på idén att det fossila bränslet kommer att utvinnas så länge som de är ekonomiskt lönsamt. Ett högre pris leder till nya investeringar för utvinning och när investeringen väl är gjord så är det den rörliga produktionskostnaden jämfört med marknadspriset på råvaran som avgör om utvinningen fortsätter. Detta stämmer mycket väl in på min egen uppfattning. Slutsatsen blir att det inte går att få de fossila bränslena kvar i marken med hjälp av alternativ energiproduktion som producerar dyrare energi än den rörliga produktionskostnaden för fossilbränslena. Marknadspriset på fossilbränslena skulle kunna pressa ned genom att bränslena försågs med höga skatter men dessa skatter skulle i sådana fall behöva finnas över hela världen. Jag har svårt att tro att stater med stora fossila naturtillgångar skulle vara beredda att införa dem och därigenom gå miste om sina stora nationella förmögenheter. Lösningen på klimatproblemet står att finna i teknisk utveckling av billig energiproduktion. Jag är hoppfull att så kommer att ske. Skälet till min optimism bygger i första hand inte på världens rädsla för klimatförändringar. Istället tror jag att säkerhetspolitiska och ekonomiska skäl kommer att driva utvecklingen. USA är idag nedpressat i brygga, genom att bli oberoende av energiimport kan den amerikanska ekonomin förbättras radikalt. Likaså medför ett lägre oljepris att många av USA:s fiender tappar i styrka.

torsdag 10 mars 2011

Har de valt rätt?

Jag är en stark anhängare av konkurrens och hård konkurrens sporrar. Därför tycker jag att det varit bra om Socialdemokraterna valt Thomas Östros till ny partiledare. Men det kan väl finnas andra fördelar med Håkan Juholt.



Aftonbladet Expressen

Euron och Dr Strangelove

En av mina absoluta favoritfilmer är Dr Strangelove. Jag tycker att det inom politiken ofta uppstår situationer liknande dem som beskrivs i filmen. Just nu pågår ett mycket aktivt arbete med att stärka det finansiella ramverken inom EU i allmänhet och Eurozonen i synnerhet. En fråga som diskuteras är olika former av bestraffningsmekanismer för de länder som bryter mot ramverket. Hittills har denna form av system misslycktas för när det kommit till kritan så har länderna blivit blödiga och inte utkrävt några straff. Jag är mycket tveksam till om system med vedergällning mot brott mot ramverket fungerar i praktiken. Måhända krävs en Doomesday machine likt den som beskrivs i Dr Strangelove.

tisdag 8 mars 2011

Nytt radioprogram

Idag har jag och min riksdagskollega Elisabeth Svantesson sjösatt ett nytt podradioprogram. Vi har döpt programmet till Finanspolitiska reflexioner. I programmet tänker vi regelbundet kommentera ekonomiska frågor. Vi planerar dessutom att bjuda in gäster med vilka vi tänker samtal om diverse finanspolitiska frågor. Du finner vårt radioprogram på sidan http://finanspolitik.wordpress.com där du också kan prenumerera på programmet. Nedan finner du en liten videofilm där vi presenterar programmet. Vem blir först med att ange var filmen är inspelad?

söndag 6 mars 2011

Den politiska talradion utvecklas

Sedan drygt tre år tillbaka producerar jag podradio. Hittills har det blivit drygt 150 avsnitt. Jag kallar det hela för Den politiska talradion. Under de tre åren har ett stort antal gäster varit med i programmet och samtalat om aktuella politiska frågor med mig och min politiske sekreterare. Nu tänkte jag gå vidare och utveckla min podradio. Sedan några veckor tillbaka har jag kompletterat originalprogrammet Dinledamot.se med ett program kallat Försvarsradion. Försvarsradion är programmet för försvars- och säkerhetspolitik. Nu tänker jag skapa två nya program. I det första, Finanspolitiska reflexioner, kommer jag och min kollega i finansutskottet Elisabeth Svantesson att samtala om aktuella finanspolitiska frågor. I det andra programmet som ännu inte har något namn kommer jag och min riksdagskollega Maria Abrahamsson att samtala runt aktuella allmänpolitiska frågor. Till båda programmen kommer vi att bjuda in aktuella och intressanta gäster.

Samlingssida för Den politiska talradion, här finner du ett stort antal tidigare avsnitt.
Försvarsradion, här finner du alla avsnitt av Försvarsradion.

lördag 5 mars 2011

Centerns valanalys

Jag har hört stött på flera som varit mycket kritiska till en del av Centerns valanalys. Det man är negativ till är att Centern inte profilerar sig som ett landsbygdsparti. Jag vet dock inte om någon av dessa kritiker själv är landsbygdsbo. Jag hade ordföranden för valanalysgruppen Annie Johansson som radiogäst för någon månad sedan. Det som var slående var att hon ofta hänvisade tillbaka till Centerpartiets rötter och den självägande bonden. Enligt hennes analys gick Centern vilse när man blev ett mer kollektivistiskt parti under 80- och 90-talet. Jag bor själv på landsbygden och även om inte så många där idag livnär sig på jordbruk så präglas ofta människorna av de värderingar som gällde för den självägande bonden. Bilda dig gärna en egen uppfattning om Annie Johanssons idéer om Centerns utveckling genom att lyssna på radioprogrammet. Du startar programmet genom att klicka på denna länk.

Här nedan finner du också en liten videointroduktion till radioprogrammet.

Aftonbladet

fredag 4 mars 2011

Churchill och partibyten

Expressens ledarskribent Erik Erfors skriver idag om att svenska politiker oftare borde byta parti. Om man som politiker inte ändrar sina åsikter så torde man emellanåt passa dåligt in i det parti man tillhör. Min erfarenhet är att partibyten sällan hänger samman med partiernas politik utan oftare handlar om personfrågor. Oftast byter politiker parti när de inte erbjuds de uppdrag de tycker sig vara lämpliga för. Winston Churchill bytte parti inte bara en gång utan två. I hans fall är jag dock beredd att tro att det var på grund av övertygelse.

Bra vecka i finansutskottet

Arbetet i utskottet har dominerat denna vecka. Det har varit offentliga utfrågningar om kreditmarknaden och penningpolitiken. Dessutom har finansministern i utskottet redovisat regeringens bedömningar av det ekonomiska läget. Det är mycket som går bra i svensk ekonomi för närvarande men framtiden innehåller också stora utmaningar. När det gäller den viktiga frågan om kreditexpansionen så tycker jag att det verkar som att det råder relativt stor samstämmighet mellan finansens två ministrar, Riksbanken och Finansinspektionen. En successiv höjning av bankernas kapitaltäckningskrav förordas. Men innan dessa regler sjösätts så ska man grundligt utreda konsekvenserna. Likaså är Riksbanken öppen med att se över hur man tar betalt av bankerna för de olika former av garantier man svarar för. En sådan är den stora valutareserven som Riksbanken håller bland annat på grund av de svenska bankernas stora finansiering i andra valutor än svenska kronor.

När det gäller läget i den svenska ekonomin är utmaningarna av ett annat slag. Det brukar sägas att det är i de goda tiderna som man begår de stora misstagen. Prognoserna för ekonomin visar att det därför är hög tid att hissa varningsflagg. Finansministern roade sig med att det var svårt att värja sig mot att reformutrymmet har ökat. Det är då särskilt viktigt att dessa reformer stärker de positiva trenderna och inte bryter dem. Politiken ska fortsätta på den framgångsrika vägen där fler och fler försörjer sig via förvärvsarbete. Det är också viktigt att skattepolitiken inte bidrar till att skapa flaskhalsar på arbetsmarknaden. Här kommer en liten önskelista på reformer med förklaringar.
- Ytterligare jobbskatteavdrag, detta bidrar till att ytterligare sänka trösklarna att gå från försörjning via bidrag till försörjning via förvärvsarbete. Det är här som den totala marginaleffekten (minst ekonomiskt utbyte då minskade bidrag äter upp de ökade inkomsterna) fortfarande är högst.
- Höjd gräns för uttag av statlig inkomstskatt. Marginalskatten går från runt 30 % till runt 50 % vid inkomster på 33 000/månad. En höjd brytpunkt skulle innebära en kraftigt sänkt marginalskatt för många bristyrken och därigenom bidra till att öka arbetsutbudet.
- Höjd gräns för uttag av extra statlig inkomstskatt (den så kallade värnskatten). Idag går gränsen vid 44 600/månad. Flera studier visar att värnskattens negativa effekter på ekonomin kan vara större än de skatteinkomster den ger. Vid valet mellan olika reformer prioriterar jag dock höjningen av gränsen för statlig inkomstskatt högre än ett totalt slopande av värnskatten. Det är dock viktigt att gränsen för värnskatten höjs.
- Successivt minskad avdragsrätt för utgiftsräntor. Skattesystemet borde inte premiera lån och missgynna sparande och finansiering med eget kapital. Hela problematiken inom finansbranschen bygger i grunden på att lån gynnats. Jag förordar därför att lånefinansieringen görs skattemässigt mindre förmånlig.
- Grundavdrag för inkomster från sparande. För att ytterligare vända trenden från lån till sparande förordar jag att det införs ett grundavdrag på inkomst av kapital på runt 10 000 kronor per år.

Slutligen några små varningar. Iakttag stor försiktighet med reformer som försämrar arbetsmarknadens funktionssätt. Det är tveksamt om skatten på pensioner ska sänkas, det är långsiktigt bättre att pensionärernas ekonomiska ställning förbättras genom att fler i yrkesverksam ålder arbetar och att den totala kakan växer. Var försiktig med att minska den ekonomiska skillnaden mellan försörjning via bidrag och förvärvsarbete. Maxivån i arbetslöshetsersättning kan behöva ses över, den är inte indexreglerad, men försiktighet anbefalls.
DN SvD SvD VA AfV

torsdag 3 mars 2011

Finanans- och penningpolitiska tungviktare till finansutskottet

Idag kommer Sveriges i sina grenar två tyngsta aktörer till riksdagens finansutskott. Först har utskottet en offentlig utfrågning av riksbankschefen Stefan Ingves om penningpolitiken och därefter stänger vi dörrarna om oss och har lyssnar på vad finansminister har att säga om det ekonomiska läget i Sverige. Förväntningarna är att riksbankschefen pedagogiskt ska beskriva riksbankens svåra balanskonster och att Anders Borg ska presentera goda nyheter. Men det säkraste sättet att bli besviken är att ha för höga förväntningar.

Viktig kritik av klimatpolitiken

Det finns politikområden som har en sådan status att det är "otillåtet" att kritisera dem. Ett sådant område som det är svårt att få en helt rationell debatt runt är klimatpolitiken. Därför är det mycket glädjande att Riksrevisionen har tagit sig an att granska effektiviteten i den svenska klimatpolitiken. Förhoppningsvis leder denna och flera följande granskningar till en mer raionell politik. Även Konjunkturinstitutet (KI) har granskat klimatpolitiken. Deras rapport Miljöpolitik belyser på ett mycket bra sätt ett antal myter runt klimatpolitiken. Idag anordnas Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) ett seminarium om framtidsfrågor. En av talarna är Eva Samakovlis från KI som kommer att tala just om klimatpolitik. Även SNS:s konjunkturråd har granskat klimatpolitiken och har framfört liknade kritik.
Konjunkturrådets rapport DN SNS konjunkturråd
HD SvD SvT

tisdag 1 mars 2011

Renässans för eget kapital

Riksdagens finansutskott höll idag en offentlig utfrågning om den svenska kreditutvecklingen. Det var en mycket samstämmig panel bestående av finansminister Anders Borg, finansmarknadsminister Peter Norman, riksbankschef Stefan Ingves och generaldirektören för finansinspektionen Martin Andersson som argumenterade för att Sverige borde höja kraven för bankernas kapitaltäckning. Jag tycker att förslaget har många poänger och jag tycker att det är mycket bra att man kommer att utreda förslaget grundligt innan det sjösätts. Det är också mycket bra att man överväger att de höjda kapitaltäckningskraven kommer att införas successivt. På det sättet kan bankerna nyttja en större del av den årliga vinsten till att höja kapitaltäckningen.

Det är bra att eget kapital lyfts fram som en viktig faktor för ökat ansvarstagande. Rent allmänt skulle det vara bra om vi i Sverige fick ökat fokus på det egna kapitalets betydelse. Det finns dock några faktorer som missgynnar eget kapital gentemot lånat kapital. T.ex. missgynnas eget kapital skattemässigt. Utgiftsräntor är avdragsgilla i bolagens redovisning vilket inte aktieutdelningar är. Kan måhända utredningarna om ökade kapitaltäckningskrav ge följdverkningar och leda till en översyn av dubbelbeskattningen av aktieutdelningar.

Jag konstaterade också att min egen husbank, där jag dessutom är huvudman, redan ligger väl till för att uppfylla även nya strängare kapitaltäckningskrav.


Utfrågningen går att se på riksdagens webb-tv
AfV AfV VA DI SvD