Svårbedömt läge gav oenig direktion

Jag har just läst igenom protokollet från Riksbankens senaste penningpolitiska möte. Det var en ovanligt svår beslutssituation. I ena vågskålen så fanns det höga kapacitetsutnyttjandet tillsammans med inflationen och framförallt inflationsförväntningarna. I den andra vågskålen fanns den globala finansiella oron med dess konsekvenser. Direktionen var oenig i sitt beslut. Vice riksbankscheferna Lars Nyberg och Irma Rosenberg reserverade sig mot höjningen av reporäntan och den penningpolitiska rapporten och dess huvudscenario.

Imorgon har vi i finansutskottet en offentlig utfrågning av riksbankschefen Stefan Ingves. Jag tror att utfrågningen kommer att kretsa runt riksbankens kommunikationspolicy och faktumet att marknaden blev så pass överraskad av beslutet. Vidare är det möjligt att oppositionen kommer att försöka få riksbankschefen att skylla räntehöjningarna på finanspolitiken. Det är dock något svårt att se finanspolitiken som expansiv när det har blivit mer lönsamt att arbeta än att låta bli. Dessutom har staten gjort ett överskott på över 100 miljarder under 2007 vilket väl knappast är ett tecken på att man varit expansiv.

Utfrågningen går att följa via riksdagens webb-TV.
Riksbankens protokoll finns på deras hemsida.

Ekonominyheterna DN
__________________________________________
Lyssna på politisk talradio på dinledamot.libsyn.com
Twingly
Andra bloggar om: politik finanspolitikpenningpolitik

Så fungerar penningpolitiken - En populärversion

Igår skrevs det spaltkilometer om riksbankens beslut att höja reporäntan. Kritiken från bankernas analytiker var omfattande. I mycket berodde kritiken på att analytikerna blev överraskade. Det är givetvis inte bra om riksbankens informationspolicy bidrar till att skapa ryckighet på marknaden. Jag tror dock att detta är ett övergående problem. När marknaden anpassat sig till riksbankens sätt att informera kommer de här problemen att försvinna. Sakförhållandet är ju faktiskt det att riksbanken inte radikalt har ändrat sin bedömning sedan tidigare. Däremot har marknaden börjat spekulera och diskontera att riksbanken skulle komma att radikalt ändra sin bedömning.

Jag har ännu inte i detalj studerat riksbankens penningpolitiska rapport. Om två veckor får vi dessutom ytterligare bakgrund till beslutet då riksbanken offentliggör protokollet från tisdagens penningpolitiska möte. Riksbankens för marknaden överraskande beslut tycker jag visar att vi har en oberoende riksbank med stark integritet. Beslutet kan också ses som ett tecken på den starka svenska finanspolitiken.

Sverige har enligt lag en oberoende riksbank vars uppgift det är att slå vakt om prisstabiliteten. Detta uttolkas som att riksbanken genom styrräntan ska ”reglera” inflationen så att den på två års sikt ligger på 2 % (+- 1 %).

Jag gör ett försök att lite populärt beskriva penningpolitikens olika aktörer och dess roller.

Riksbankens direktion är domaren. Direktionen är oberoende och deras beslut ska fattas utan avseende på vad övriga aktörer anser. Direktionens rättesnöre är lagen (regelboken).

Regeringen har ingen roll i penningpolitiken. Man har endast att anpassa sig efter de beslut som riksbanken fattar.

Riksdagen med sitt finansutskott stiftar lagen. Man följer också upp riksbankens arbete. Genom regelbundna utfrågningar belyser man också riksbankens bedömningar och beslut. Däremot så ger man inga anvisningar till vilka enskilda beslut riksbanken bör fatta när det gäller penningpolitiken.

Riksbanksfullmäktige har som sin viktigaste uppgift att rekrytera direktionsmedlemmar. Däremot har man ingen möjlighet att avsätta direktionsledamöter under pågående mandatperiod.

Det är alltid svårt att förenkla. Den som vill bättra på och/eller korrigera ovanstående beskrivning är hjärtligt välkommen.
DN Ekonominyheterna

Uppdatering - Här är en tankeväckande artikel från Dagens Industri
________________________________________________
Lyssna på politisk talradio på dinledamot.libsyn.com

Andra bloggar om: politik finanspolitik penningpolitik Riksbanken

Riksbanken överraskar marknaden

Riksbanken meddelade idag att man höjer reporäntan med 25 punkter till 4,25 %. Marknadens olika bedömare var splittrade mellan en bibehållen ränta och en sänkning. Riksbanken visade sig nu vara mer hökaktig än marknaden väntat. Jag har inte hunnit läsa den penningpolitiska rapporten så jag får återkomma med min analys av skälet till avvikelsen mellan marknadens och riksbankens bedömningar. 26 februari genomför vi i finansutskottet en offentlig utfrågning av riksbankschefen. Senast då kommer vi att få svar på frågorna om hur riksbanken har resonerat. Du som vill kan med fördel kommentera penningpolitiken här på bloggen.

Riksbanken Ekonominyheterna Ekonominyheterna DN Sydsvenskan
________________________________________________
Lyssna på politisk talradio på dinledamot.libsyn.com

Andra bloggar om: politik Riksbanken

Jean-Claude Trichet årets person enligt FT

Financial Times utser årligen ”the Financial Times person of the year”. Årets mottagare av utmärkelsen är chefen för Europeiska Centralbanken (ECB) Jean-Claude Trichet. Jag var personligen skeptisk när denne fransman efter diverse kohandel blev utsedd till centralbankschef. Det kändes som om det fanns en uppenbar risk att banken inte skulle bli så självständig som den borde. ECB har också haft sina utmaningar då Tyskland och Frankrike inte levt upp till den budgetdisciplin som stipuleras i ”Tillväxt- och stabilitetspakten”. Jag tycker dock att Jean-Claude Trichet väl har försvarat bankens oberoende. På senare tid har Frankrikes nye president Nicolas Sarkozy försökt ta befälet över banken. Det har lett till en vänlig men bestämd avspisning från landsmannen i bankskrapan i Frankfurt am Main. Om du följer denna länk så kan du se in intervju som Financial Times har gjort med pristagaren Jean-Claude Trichet. I intervjun utvecklar han bland annat bankens syn på den finansiella instabiliteten.
Även finska Hufvudatadsbladet kommenterar och berömmer Jean-Claude Trichet.

________________________________________________
Lyssna på politisk talradio på dinledamot.libsyn.com

Andra bloggar om: politik finanspolitik penningpolitik Europeiska Centralbanken

Dinledamot.se - Politisk talradio!

***** På grund av tekniska problem kan programmet endast avlyssnas om du har stereoljud. Vi räknar med att kunna lösa de tekniska problemen under nästa vecka*****

I vanlig ordning har vi i dag spelat in ännu ett radioprogram. I veckans program diskuterar vi huvudsakligen ämnena klimat och penningpolitik. Som vanligt avslutas programmet med "Hissa och dissa" och avslutningsord med Göran Pettersson.

På tisdagen hade vi förmånen att få lyssna till anföranden av Al Gore och Rajendra K. Pachauri i andra kammarsalen här i riksdagen. På grund av detta och det pågående klimattoppmötet på Bali spenderar vi en stor del av programmet till att diskutera klimatfrågan.

Klicka här eller på länken till höger för att lyssna på det senaste avsnittet.

/Jacob

Intresset och osäkerheten ökar

Penningpolitik är normalt sett inte det ämne som drar till sig störst allmänt intresse. På sistone har det dock skett en förändring. Om man beaktar vilken påverkan penningpolitiken har även på vår privatekonomi är det föga förvånande. Idag beslutar den amerikanska centralbanken om sin styrränta och den 18 december fattar vår egen riksbank sitt beslut. Samtidigt som allmänhetens intresse har ökat har också svårighetsgraden tilltagit. Före sommaren sa en närmast enad analytikerkår att riksbanken låg för lågt i sin bedömda räntebana. Nu hörs ett antal röster från samma kår ropa efter räntesänkningar. Den enkla sanningen är väl den att den svenska ekonomin inte allena bestäms av beslut och förhållanden i Sverige. Hur som helst är systemet med en oberoende riksbank en mycket bra lösning. Penningvärdet hanteras av experter som till sin hjälp har en stab av kompetenta analytiker. Vi slipper dessutom politisk taktiserande med penningvärdet som insats. Däremot så borde vi ha realistiska förväntningar på riksbankens möjlighet att prognostisera den globala ekonomins utveckling flera år framåt.

________________________________________________
Lyssna på politisk talradio på dinledamot.libsyn.com

Andra bloggar om: politik finanspolitik penningpolitik Riksbanken

Pär Nuder fortsätter att skylla på Riksbanken

Idag skriver min finansutskottskollega Pär Nuder på DN Debatt. Det är inte ofta finans- och penningpolitiken debatteras på detta sätt. I artikeln framför han kritik mot riksbanken och regeringens finanspolitik. För finansminister Anders Borg skapar detta en omöjlig debattsituation. Vi har, vilket Pär Nuder också stöder, en oberoende riksbank. Detta gör att finansministern inte ska ge sig in på att debattera riksbankens agerande. Pär Nuder däremot kan tillåta sig att uttrycka åsikter om penningpolitiken, han är ju inte längre finansminister.
När det gäller finanspolitiken så har nog Pär Nuder svar att vänta från finansministern, trots att han idag är i Bryssel och försvarar Sveriges färger på ekofinmötet. Pär Nuder anför att regeringens finanspolitik skulle ha varit för expansiv. Han får ringa stöd för det i de prognoser som redovisats av Konjunkturinstitutet och Riksbanken. Det han förtiger i sin artikel är hur det förhåller sig med den socialdemokratiska budgetmotionen. Istället för åtgärder som ökar arbetskraftsutbudet föreslår socialdemokraterna att den ekonomiska skillnaden mellan att ta ett jobb eller att låta bli ska minskas. På det sättet minskar arbetskraftsutbudet med ökade överhettningstendenser som följd.

I vissa stycken odlar Pär Nuder genom sin återkommande kritik av Riksbankens tidigare räntebeslut en sorts dolkstötsteori. Det ska ha varit Riksbanken som avgjorde valet 2006. Det står givetvis Pär Nuder helt fritt att tycka så. Men om man studerar utvärderingen av Riksbanken lite bredare än Pär Nuders två favoritmeningar så finner man att Riksbanken stått sig väl i sina prognoser jämfört med övriga prognosinstitut. Valet 2006 förlorade nog socialdemokraterna snarare på att man saknad en vision för utvecklingen av Sverige samt att väljarna var trötta på Nuders chef.
Det är i dagsläget synnerligen svårt att vara centralbankschef såväl i Sverige som i EU, Storbritannien och USA. På grund av den huslånebaserade finanskrisen kombinerad med ökad inflation så finns det motstridiga styrbehov. På torsdag redovisar ECB sitt ställningstagande och 11 december kommer FED med sitt besked.

________________________________________________
Lyssna på politisk talradio på dinledamot.libsyn.com

Andra bloggar om: politik finanspolitik penningpolitik Riksbanken

Öppen utfrågning av riksbankschefen

Idag klockan 09.00 håller finansutskottet en öppen utfrågning av riksbankschefen. Utfrågningen sänds i SvT 24 direkt. Utfrågningen har en särskild form vilket innebär att partierna får ställa en fråga per omgång. Detta system innebär att de små partiernas ledamöter får många chanser medans vi i de större partierna sällan får chansen att ställa någon fråga. Jag är dock förhoppningsfull att de bra frågorna ska komma upp i alla fall. Du kan läsa mer om utfrågning på http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=5414&utskutfrID=895&utskutfrrm=200708.

Matpriserna och räntan

DN skriver idag om de ökande matpriserna. Under flera år har priset på mat utvecklats mycket svagt. Därigenom har matpriserna bidragit till att hålla tillbaka inflationen. Nu verkar det som om stigande världsmarknadspriser kommer att slå igenom även i den svenska prissättningen. Detta är ytterligare en faktor som riksbanken har att beakta. En av grundpelarna i den svenska ekonomin är den oberoende riksbanken. Den har till uppgift att genom penningpolitiken upprätthålla ett fast penningvärde. Genom att reglera räntan så styr riksbanken den långsiktiga inflationen. Är då detta en lätt uppgift? Enligt min uppfattning så är det en uppgift som kräver en blandning av vetenskap och konst. Antalet parametrar såväl hårda (statistik etc) som mjuka (människors förväntningar och reaktioner) är enormt. Förutom vädret så är räntesättningen den frågan som flest medborgare har synpunkter på. Det är bra att denna svåra uppgift sköts av en myndighet som genom lagstiftningen är oberoende från regering och riksdag. Att som LO förespråka en hårdare politisk styrning av riksbanken vore att riskera prisstabiliteten och därigenom den trygga finanspolitiken.

På torsdag genomför finansutskottet en offentlig utfrågning av riksbankschefen. Vi får se om han då även kommenterar de stigande matpriserna.

Signaler om avmattning

Idag har tre av världens viktigaste centralbankschefer varit ute på arenan. I Frankfurt meddelade chefen för ECB, Jean-Claude Trichet, att ECB håller räntan oförändrad. Det var ett väntat beslut men när det gäller vad ECB gör här näst så är analytikerna mer tveksamma. I London meddelade BOE att man behåller räntan oförändrad på 5,75 %, även detta beslut var väntat även om det förkommit spekulationer om en sänkning. Slutligen i Washington DC så framträdde chefen för FED, Ben Bernanke, inför kongressens gemensamma ekonomiska kommitté. Han varnade för att den amerikanska ekonomin troligen kommer bromsa in märkbart samtidigt som det finns en fortsatt risk för inflation.

På torsdag genomför riksdagens finansutskott en offentlig utfrågning av riksbankschefen Stefan Ingves. Gissningsvis kommer många av av våra frågor att vara desamma som i den amerikanska kongressen.


SvD om BOE, SvD om FED, DN om ECB, ECB

Andra bloggar om: politik penningpolitik

Nästan alla får ha synpunkter

I går meddelade riksbanken att man höjer reporäntan till 4,00 %. Det var ett väntat beslut. Beslutet har kommenterats av snart sagt varje media och finansaktör. Åsikterna om riksbankens tidigare agerande och långsiktiga bedömningar går dock isär. På DN:s ledarsida kritiserar Peter Wolodarski att riksbanken inte tidigare hotat med räntevapnet om löneavtalen blev för höga. På Aftonbladet ledarsida är man kritisk till Riksbankens räntehöjning och förespråkar mer av lågräntepolitik.

En viktig person har dock inte kommenterat beslutet, finansminister Anders Borg. Det är helt enligt skolboken. Vi har sedan drygt tio år en oberoende riksbank och då ska regeringen och dess finansminister hålla fingrarna borta! Däremot ska penningpolitiken följas. Den uppgiften ligger på riksdagen och dess finansutskott. Av den anledningen genomför finansutskottet den 15 november en offentlig utfrågning av riksbankschefen, då får jag anledning att återkomma i frågan.