Ekonomipriset till Grekland

Med motiveringen:
Genom en väl genomförd strategi där löften utställts som senare dragits tillbaka har Grekland lyckats hålla sig i den ekonomiska debattens centrum under flera år. Långivarna har dessutom förmåtts att skriva ned sina fordringar utan att avskräckas från att ge nya lån.

Uppdaterad 13:04
Jag var tydligen felaktigt underrättad. Tur var väl det!

Uppdaterad 16 oktober 7:47
Jag borde nog ha försett inlägget med en liten ;-)
Norrtelje Tidning återger idag mitt blogginlägg på sin ledarsida. Men kan aldrig vara nog försiktig när man försöker att skämta :-)

Utrikes- och säkerhetspolitik

I veckan hade jag förmånen att samtala om utrikespolitik i allmänhet och säkerhetspolitik i synnerhet med ordföranden för utrikesutskottet Sofia Arkelsten. Det var ett samtal som för min del gav mersmak och jag hoppas att återkomma med nya program i ämnet. Svensk försvarspolitik har ofta en slagsida åt näringspolitik och ofta saknas en tydligt uttalad strategisk inriktning. Kan det måhända bli ändring på det? Här följer i alla fall lite helglyssning i ämnet.

Starta programmet i en extern spelare genom att klicka på denna länk.

Flera tankar i huvudet samtidigt

Stefan Hedlunds Brännpunktartikel om Ryssland får idag kritik från en annan rysslandskännare, Jan Leijonhielm. Leijonhielm lyfter i sin artikel upp de lite långsiktiga konsekvenserna av den ryska upprustningen och också osäkerheterna med att bedöma hot. Hoten utgör en kombination av förmåga och avsikt men medan förmågan är möjlig att bedöma så är avsikterna snabbt föränderliga. Det är därför enligt min uppfattning nödvändigt att hålla ett par tankar i huvudet samtidigt. Viktigast för säkerheten i vårt närområde är den inrikespolitiska utvecklingen i Ryssland. Om Ryssland fortsätter att utvecklas i en auktoritär riktning så ökar riskerna. Därför är det av största vikt att utvecklingen vänder och att fönstret mot Europas demokratier inte stängs. Samtidigt med denna öppenhet måste Europa undvika att skapa osäkerhet genom svaghet. Theodore Roosvelts uttryck "Speak softly and carry a big stick" är mycket giltigt även i denna situation.

Leijonhielms artikel
Hedlunds artikel
Min och Yuliya Barsukovas artikel
Försvarsradion från i somras om hur ryssarna tänker

Hur hantera Putin

Rysslandskännaren Stefan Hedlund resonerar på dagensBrännpunkt runt utvecklingen i Ryssland. Han landar i att den militära upprustningen i Ryssland i första hand inte är driven av expansionistiska skäl utan till stor del är ägnad att stärka Putins ställning i Ryssland. I somras framförde jag och riksdagspraktikanten Yuliya Barsukova liknade tankar i en brännpunktartikel. Den svåra frågan är hur vi ska förhålla oss till utvecklingen i Ryssland. Jag anser att det är viktigt att vi på många fronter arbetar för att utvecklingen i Ryssland vänds och börjar gå i demokratisk riktning. Samtidigt måste vi och andra stater i Europa förhålla sig till den ryska militära upprustningen. Här kommer försvarsberedningen att ha en utmanande uppgift att lösa.

Var snäll mot dina praktikanter...

Jag konstaterade att jag har varit lite dålig med att skriva på bloggen den senaste tiden. Här kommer dock ett litet sammanfattande inlägg om de senaste två veckorna.

Finansutskottet har genomfört två viktiga utfrågningar. I den första så var det EU-kommissionären Ollie Rehn som var på besök inom ramen för arbetet med den europeiska terminen. Syftet är att få en bättre kontroll på tillståndet i medlemsländernas statsfinanser. Utfrågningen ägnades dock till mindre del åt läget i de svenska statsfinanserna och mer åt Barrosos utspel om mer federalism och bankunion. Dagen efter var dags för en utav årets tre utfrågningar om penningpolitiken. Jag har sammanfattat båda utfrågningarna i ett radioprogram som du finner om du följer denna länk.

I den här veckan gästades vi av den svenske europaparlamentarikern Christofer Fjellner. Det blev ett samtal om utvecklingen inom EU med kraftsamling till frihandel. Det samtalet kan du lyssna på om du följer denna länk.

Senare i veckan så spelade vi in ett nytt avsnitt av Försvarsradion. Gäst var den hårdslående försvarsdebattören Bo Pellnäs. Det blev ett resonerande samtal om den försvars- och säkerhetspolitiska utvecklingen och debatten därom. Det programmet finner du om du följer denna länk.

Veckan avslutades med att mina två duktiga praktikanter Karolina och Rosa frågade ut mig om diverse politiska frågor. Det är ett gott råd att vara snäll mot sina praktikanter det hos dem man kommer att söka jobb i framtiden. Av de praktikanter som jag haft under mina år i riksdagen har flera fortsatt inom den politiska världen. Två har blivit lokala ordföranden för MUF och en tjänstgör idag som ombudsman inom MUF. Programmet med Karolina och Rosa når du om du följer följande länk.

Därför fungerar det inte

EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso pläderar på dagens SvD Brännpunkt för ytterligare integrering och federalism inom EU. Det finns en klar logik i det som Barrosso framför men jag ställer mig mycket tveksam till om det kommer att lyckas. Regelverket runt euron var svagt men det som gjorde att projektet körde av vägen var inte regelverket i sig utan oförmågan att tillrättavisa regelöverträdare. Politiska hänsynstaganden gjorde att misskötseln kunde fortgå tills situationen blev ohållbar. Innan EU går vidare med mer integrering krävs en period av konsolidering och återgång till en tillväxtvänlig och marknadsekonomisk politik. EU måste också bygga upp ett folkligt förtroende för sina institutioner. Man behöver också våga välja ledare som kan leda, Barroso och van Rompuy stämmer inte in på den beskrivningen.

I veckan besökte en delegation från finansutskottet Portugal. Mina intryck från det besöket och utvecklingen inom EU kommenterar jag i veckans avsnitt av Den politiska talradion. Du kan lyssna på det programmet genom att klicka på denna länk.

SvD

Dynamiska effekter

Förr var det vanligt att man i ekonomisk-politiska diskussioner hänvisade till dynamiska effekter. Om en skatt sänktes så räknade man med ändrade beteenden och dessa räknades tillgodo redan innan de verkligen observerats i verkliga livet. De dynamiska effekterna överdrevs ofta och bidrog till överbudspolitik. Idag har pendeln slagit långt ut åt andra hållet. Beräkningarna är numer snarare för statiska. När det gäller bolagsskatten är de dynamiska effekterna troligen betydande. Under de år Sveriges bolagsskatt blivit allt mindre konkurrenskraftig har många åtgärder vidtagits för att vinsten ska beskattas där det är förmåligare. En bibehållen skattesats hade därför troligen inneburit stadigt sjunkande skatteintäkter. Det är ju också intressant att konstatera att en inte obetydlig del av bolagsskatten betalas av helägda statliga bolag. Detta är ju närmast ett nollsummespel, bolagens skatt minskar och därmed ökar deras vinst efter skatt vilket i sin tur kan med större utdelning till staten.

Bolagsskattesänkningen är troligen inte självfinansierande men det torde finnas inte obetydliga dynamiska effekter.

DN