Omprov för Riksbanken

I finansutskottet är ärendena av olika karaktär. Ena dagen tar vi ställning till statens samlade budget en annan dag gäller det garantiprogram till bankerna. Inte sällan handlar besluten om både 12 och 13 siffriga belopp. Igår var det dock annorlunda. Då handlade ett beslutsärende om vilka sedlar och mynt som Riksbanken ska ge ut. Jag kan väl tycka att detta beslut borde vara en ren formalitet och att Riksbanken har de bästa förutsättningarna för att inhämta och värdera ett relevant beslutsunderlag. Tyvärr lyckades Riksbankens direktion och fullmäktige denna gång få detta ärende att bli en principfråga. Om man ska hitta något positivt i den uppkomna situationen så är väl det att frågan i vilken man träter inte riskerar det finansiella systemet. Dessutom belyser frågan att riksbankslagen kanske behöver ses över och ansvarsförhållanden tydliggöras. Jag tycker att finansutskottets beslut att inte genomföra någon ändring intill direktion och fullmäktige enats är rimligt. Enligt min uppfattning ska det tolkas som att finansutskottet visar sin förvåning över att direktion och fullmäktige inte kunnat enas i denna till synes enkla fråga. På sätt och vis kan man säga att de har fått omprov.

Vi har en oberoende riksbank vars direktion självständigt fattar beslut om penningpolitiken. Detta är en grundsten i svensk finans- och penningpolitik. I ett antal andra frågor är ansvarsförhållandena inte lika tydliga. Det finns all anledning att se till att de blir det. Det är viktigt att hålla en rejäl rågång mellan den politiska världen och besluten om penningpolitiken.

DN