Anders Åslund kritiserar idag på DN Debatt Riksbankens penningpolitik. Anders Åslund är inte vem som helst, han var en av dem som tidigast och tydligast förespådde Sovjetunionens sammanbrott. Jag delar i många stycken Anders Åslunds farhågor dock är mina slutsatser om vilka åtgärder som bör göras delvis annorlunda. Det är inte långsiktigt hållbart att bostadspriserna och hushållens upplåning ökar med 8-10 % om året när samtidigt inflationen ska hållas runt 2 %. Däremot ska man enligt min uppfattning ta BNP-tillväxten 2010 med fattning. Till stor del är det en kompensatorisk tillväxt som beror på återställning av lager som drogs ned under finanskrisen. Penningpolitiken är fortsatt expansiv men finanspolitiken kommer som Anders Åslund också konstaterar snabbt ge överskott och därigenom verka åtstramande. Jag anser inte att Riksbankens mål för penningpolitiken ska ändras. Däremot anser jag att andra åtgärder bör övervägas. Finansinspektionens nya regler om lånetak är bra även om jag inte tror att de räcker för att tillräckligt dämpa hushållens lånedrivna konsumtion. Amorteringskrav som diskuterats skulle troligen också verka avkylande även om jag tror att kraven snabbt skulle kringgås genom nya lån. Personligen tycker jag att man ska börja fundera på möjligheterna till skatteavdrag för utgiftsräntor. Det bör övervägas att gradvis sänka avdragsrätten på skuldräntor och samtidigt sänka skatten på förvärvsarbete. Lånefinansierad konsumtion blir på det sättet mindre fördelaktig samtidigt som arbetskraftsutbudet stimuleras ytterligare. Jag utvecklar dessa tankar lite ytterligare i nedanstående lilla videoklipp från mitt kontor i riksdagen.
DN
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
11 kommentarer:
"Personligen tycker jag att man ska börja fundera på möjligheterna till skatteavdrag för utgiftsräntor. Det bör övervägas att gradvis sänka avdragsrätten på skuldräntor och samtidigt sänka skatten på förvärvsarbete."
Exakt!! Varför krångla till det med amorteringskrav när staten ger bidrag på 30% eller vad det är på lånekonsumtion och bostadsköpkostnader?? om det är just dessa 2 tillväxt och ekonomiska bubblor faror som man vill åt ska man inte använda räntevapen utan just höja kostnadläget för den sektor som går mot en ny bubbla och minska kostnader för problemområderna.
men inte på en gång. Människor med höga lån mpåste veta vad som gäller. Detta är också så viktigt att manmåste få med socialdemokratern och de gröna i ett långsiktigt paket. Också för att det är mycket impopulärt hos just mitenväljarna som avgör valen.
25%, 20% 18, 16 14 12 10 8 6 4 2 så kan man fasa ut detta på 10 år...har man 4 miljoner i lån...måste man amortera bort 1 miljon om man ska ha samma lånekostnader. detta 12 års scenario ger amorteringskrav på 100.000 om året...8000 i månaden. det är enorma krav som ställs på de med nyköpta bostäder mot de som har köpt för länge sedan. detta sänker ekonomin genast då de flesta är högt belånade. Dett skulle ha en enorm påverkan på tillväxte omedelbart. FInessen med detta är att det BARA slår mot bostadspriserna. skulle deta lånebidrag minskas skulle folk låna mindre. amortera mer (per autmatik) och priser på bostadsmarknaden inte kunna öka som annars men BRISTEN på bostäder skulle i alla fall ge höga priser.
När staten slipper ge dessa bidrag kommer man unna sänka kostnader på probölemsektorer och dessa är de arbeten som finns för lågutbildade som är för få och för dyra och ger för dåligt betalt. Sänkta arbetsgivaravgifter och löneskatter/jobbavdrag för löner i sekorn 10.000 till 20.ooo. skulle ha en enorm effekt på tt få folk att jobba där då dessa löner är så låga att de flesta hamnar under socialbidragsnormen fastän de arbetar.
Vi ska ha ett förutsägbart skattesystem där förutsättningarna inte ändras radikalt över natten. Reduceringen borde därför ske gradvis. De som har de största lånen är vanligen personer i arbetsför ålder, det innebär att dessa gynnas av en sänkning av skatten på arbete.
Problemet med er politiker är som vanlig att ni tror att sparare är något som kommer att finnas i all framtid. Om man gör på samma sätt som i USA (vilket Åslund varnar för) så kommer resultatet bli detsamma. Sparandet upphör eftersom det är en garanterad förlustaffär, bla tack vare er bankgaranti. Denna garanti skapar dessutom sk "moral hazard", i praktiken har ni redan meddelat bankerna att deras utlåning kommer att garanteras av staten i all framtid.
Ditt prat imponerar inte.
Tyvärr är Svensson på gatan alldeles för okunnig om banksystemet. Av 10000 tillfrågade kan nog inte fler än en person förklara hur krediter skapas.
Kanske kan riksdagsmannen kortfatta förklara i den video hur bankerna skapar de pengar som dom lånar ut?
"Det bör övervägas att gradvis sänka avdragsrätten på skuldräntor och samtidigt sänka skatten på förvärvsarbete."
Det rimliga är ju att man samtidigt sänker skatten på kapitalinkomster motsvarande som man sänker ränteavdragen. Då ger man ökad möjlighet till folk att faktiskt spara ihop till en högre kontantinsats också.
Men att gynna ökat eget sparande verkar tyvärr inte vara prioriterat för Moderaterna eftersom ni tvärtom nu föreslagit kraftigt höjd skatt på kapitalförsäkingar. Drivs det igenom så var det för övrigt sista gången jag röstade på Moderaterna...
Det är ett mycket bra initiativ men jag skulle vilja se ett mer SKYNDSAMT hanterande av detta. Situationen för många 80-talister just nu är att det är OMÖJLIGT att komma in på bostadsmarknaden, utan att ta på sig en ABNORM lånebörda. I princip så blir det vi om får skuldsätta oss upp över öronen för att betala för de kreditdopade värdeökningar som 40-60 talisterna tagit del av.
Läget är akut! Låt inte detta bli något skall malas i utredningar år efter år. Trots allt, Feldt avreglerade kreditmarknaderna över en natt. Då var det tydligen "OK att förändra spelreglerna över en natt". Men när åter-reglering krävs så skall det läggas under utredningskvarnen i halvtannat decenium.
När det gäller amorteringskrav så kan det visst säkerställas. Om låntagaren tar upp nya lån med bostaden som säkerhet så är det bara att kräva att även den nya krediten skall amorteras. Det är inga som helst problem att sy ihop det vattentätt.
Mvh
Darius
De höga bostadspriserna och höga lånesättningen är ju inte ett resultat av att folk "vill" betala överpriser, utan att liten tillgång och stor efterfrågan driver upp priserna. Äldre med utflugna barn är ju den främsta målgruppen (då de har ekonomi som tillåter det) till en nyproducerade lägenhet, men på grund av den höga flyttskatten bor de hellre kvar i villan/radhuset. Detta hämmar nyproduktion av lägenheter och upprätthåller bristen på villor/radhus, vilket leder till fortsatt höga priser.
Ni har aldrig funderat på åtgärder för ökad rörlighet och därmed bättre resursutnyttjande av bostadsbeståndet, i stället för nya pålagor?
Mycket kommenentarer som raljerar utan att det känns som att de har koll.
Beträffande USA. Det blev så dålig avkastning på tillgångar i USA att pengarna sökte sig till högriskplaceringar. Dvs låg ränta är i sig något som skapar spekulationsbubblor. Placerare kastade sig över subpremelånen då de gav 10-15% bättre avkastning än vanliga lån (efter att man färsökrat sig mha CDSer). När människor som kommenterar bubblan i USA inte ens verkar förstå detta basala så undrar man varför de alls kommenterar.
Tack för alla kommentarer! Här kommer några egna sunpunkter.
Bankerna "skapar" pengar genom sin kreditgivning. Hur mycket de kan skapa styrs av reservkravet. I Sverige är detta krav 8 % vilket gör att bankerna kan låna ut 12 gånger kapitalet.
En av av kommentartorerna undrade vad som borde göras för att stimulera sparande. Jag tycker det vore värt att studera möjligheterna att införa ett grundavdrag för kapitalinkomster. Jag förordar ändå att kompensera den minskade skattereduktion för utgiftsräntor med en sänkt skatt på förvärvsinkomster. De som har de största lånen och som drabbas mest av minskad avdragsrätt är människor i arbetsför ålder. Därigenom blir det ett skifte från "skatterabatt" på lån till "skatterabatt" på arbete.
Angående din förklaring av hur banker skapar krediter så är inte ett "eget kapitalkrav" på 8% av tillgångarna/fordringarna hela sanningen.
I Basel II definieras att bolån endast ska räknas till 50%, lån till OECD-banker räknas till 20%, lån till OECD-stater till 0%, blancolån till 100%, företagslån till 100% när man beräknar kapitaltäckningen.
Relativt eget kapital kan alltså en bank låna ut dubbelt så mycket till en bolånetorsk som till ett företag med dagens regler.
Det är inte konstigt att bubblor skapas när beslutsfattarna tar sina beslut på så dåliga kunskaper.
12 gånger kapitalet i utlåning, det är svårt att tro att någon i din ställning kan vara så extremt okunnig.
Skicka en kommentar