Bra vecka i finansutskottet

Arbetet i utskottet har dominerat denna vecka. Det har varit offentliga utfrågningar om kreditmarknaden och penningpolitiken. Dessutom har finansministern i utskottet redovisat regeringens bedömningar av det ekonomiska läget. Det är mycket som går bra i svensk ekonomi för närvarande men framtiden innehåller också stora utmaningar. När det gäller den viktiga frågan om kreditexpansionen så tycker jag att det verkar som att det råder relativt stor samstämmighet mellan finansens två ministrar, Riksbanken och Finansinspektionen. En successiv höjning av bankernas kapitaltäckningskrav förordas. Men innan dessa regler sjösätts så ska man grundligt utreda konsekvenserna. Likaså är Riksbanken öppen med att se över hur man tar betalt av bankerna för de olika former av garantier man svarar för. En sådan är den stora valutareserven som Riksbanken håller bland annat på grund av de svenska bankernas stora finansiering i andra valutor än svenska kronor.

När det gäller läget i den svenska ekonomin är utmaningarna av ett annat slag. Det brukar sägas att det är i de goda tiderna som man begår de stora misstagen. Prognoserna för ekonomin visar att det därför är hög tid att hissa varningsflagg. Finansministern roade sig med att det var svårt att värja sig mot att reformutrymmet har ökat. Det är då särskilt viktigt att dessa reformer stärker de positiva trenderna och inte bryter dem. Politiken ska fortsätta på den framgångsrika vägen där fler och fler försörjer sig via förvärvsarbete. Det är också viktigt att skattepolitiken inte bidrar till att skapa flaskhalsar på arbetsmarknaden. Här kommer en liten önskelista på reformer med förklaringar.
- Ytterligare jobbskatteavdrag, detta bidrar till att ytterligare sänka trösklarna att gå från försörjning via bidrag till försörjning via förvärvsarbete. Det är här som den totala marginaleffekten (minst ekonomiskt utbyte då minskade bidrag äter upp de ökade inkomsterna) fortfarande är högst.
- Höjd gräns för uttag av statlig inkomstskatt. Marginalskatten går från runt 30 % till runt 50 % vid inkomster på 33 000/månad. En höjd brytpunkt skulle innebära en kraftigt sänkt marginalskatt för många bristyrken och därigenom bidra till att öka arbetsutbudet.
- Höjd gräns för uttag av extra statlig inkomstskatt (den så kallade värnskatten). Idag går gränsen vid 44 600/månad. Flera studier visar att värnskattens negativa effekter på ekonomin kan vara större än de skatteinkomster den ger. Vid valet mellan olika reformer prioriterar jag dock höjningen av gränsen för statlig inkomstskatt högre än ett totalt slopande av värnskatten. Det är dock viktigt att gränsen för värnskatten höjs.
- Successivt minskad avdragsrätt för utgiftsräntor. Skattesystemet borde inte premiera lån och missgynna sparande och finansiering med eget kapital. Hela problematiken inom finansbranschen bygger i grunden på att lån gynnats. Jag förordar därför att lånefinansieringen görs skattemässigt mindre förmånlig.
- Grundavdrag för inkomster från sparande. För att ytterligare vända trenden från lån till sparande förordar jag att det införs ett grundavdrag på inkomst av kapital på runt 10 000 kronor per år.

Slutligen några små varningar. Iakttag stor försiktighet med reformer som försämrar arbetsmarknadens funktionssätt. Det är tveksamt om skatten på pensioner ska sänkas, det är långsiktigt bättre att pensionärernas ekonomiska ställning förbättras genom att fler i yrkesverksam ålder arbetar och att den totala kakan växer. Var försiktig med att minska den ekonomiska skillnaden mellan försörjning via bidrag och förvärvsarbete. Maxivån i arbetslöshetsersättning kan behöva ses över, den är inte indexreglerad, men försiktighet anbefalls.
DN SvD SvD VA AfV