Riksdagsgruppen återsamlas

Nu bär det av på konferens med den moderata riksdagsgruppen. På dagordningen står information om budgetarbetet samt halvtidsredovisningar av riksdagsgruppens olika arbetsgrupper. Dessutom blir det nog tillfälle att utbyta lite synpunkter inför höstens behandling av tilläggen till FRA-lagen.

Besök vid FRA

I går genomförde jag ett studiebesök vid Försvarets radioanstalt (FRA). Jag har varit vid FRA flera gånger tidigare men det var värdefullt att ytterligare få fördjupa sig i signalspaningens realiteter mot bakgrund av den intensiva debatt som förevarit om den så kallade FRA-lagen. Det vore intressant att undersöka hur svenskar i allmänhet skulle beskriva signalspaningslagen om de trängde in i lagen och dess tillämpning. Jag betvivlar att särskilt många skulle använda uttrycket massavlyssning.

Jag har under sommaren tagit del av en stor mängd kommentarer från personer negativa till lagen. Även detta har varit värdefullt då det gett mig en god uppfattning om hur de ledande motståndarna resonerar. Sommarens diskussioner har gjort att min bild av debattläget börjar bli rätt tydlig. Det framgår allt klarare att de mest högljudda motståndarna till mycket stor del består av individer med ett kraftigt asymmetriskt politiskt intresse. För många av dem är det inte frågan om att finna en rimlig balans mellan rikets säkerhet och skyddet av den personliga integriteten. Det finns enligt dem ingenting som kan rättfärdiga något som helst intrång i den personliga integriteten. Skrapar man lite på ytan så torde man finna att flertalet av dessa debattörer även har svårighet med andra statliga ”intrång” på deras frihet. Det torde finnas en mycket stark korrelation mellan motstånd mot FRA-lagen och motstånd mot personnummer, skyldighet för banker och arbetsgivare att lämna kontrolluppgifter skattemyndigheterna samt skyldigheten att uppge bostadsadress till myndigheterna.

Under den närmaste månaden kommer jag att besöka ett antal moderata partiföreningar och tala både budget och FRA. Om du vill att jag besöker din förening så hör av dig så försöker vi ordna det.

Dags att dra slutsatserna för Sverige

Den ryska maktdemonstrationen i Georgien borde tjäna som en väckarklocka för små stater i Rysslands närhet. För dessa små stater och även för Sverige är det viktigt att de transatlantiska demokratierna inte begår samma misstag som under 30-talet. Ryska maktambitioner måste mötas med ett enat och bestämt uppträdande. För Sverige och Finland borde den ryska utvecklingen leda till att man såg över sin säkerhetspolitik. Det är viktigt att vi inte begår samma misstag som kostade Norge och Danmark deras frihet under andra världskriget. Försvarsberedningen har i sina två senaste rapporter förespeglat ett mycket långtgående stöd till våra grannländer i händelse av ett angrepp. Jag anser att detta är ett modigt men oklokt agerande om det inte kombineras med egna säkerhetsmässiga återförsäkringar i form av ett medlemskap i Nato.
SvD
________________
Twingly
Andra bloggar om: politik försvarspolitik säkerhetspolitik Nato

Står P för Papegoja?

Signaturen P återkommer frekvent med sin begäran att jag ska redovisa en lista på konkreta yttre hot som finns mot Sverige. Han har samtidigt meddelat att han inte anser att något hot överhuvudtaget skulle rättfärdiga signalspaningslagen. Med sin begäran visar P att han inte riktigt satt sig in i vad underrättelsetjänsten syftar till. Det är i yttersta få fall som man har ett konkret hot mot vilket man spanar. Däremot bidrar underrättelsetjänsten till att skapa en bättre bild över hur hotbilden mot Sverige ser ut och förändras. Denna information om främmande staters dispositioner och intentioner är viktiga för att rätt utforma vårt försvar och dess beredskap. Om man har en svag underrättelsetjänst så upptäcker man inte förändringar i hotbilden. Man kan därför inte invänta tills det föreligger ett konkret hot och då bygga upp sin underrättelsetjänst.
Exakt vilka spaningsuppdrag regeringen ger till underrättelsetjänsten är och skall vara hemligt. Men exempel på relevanta områden skulle kunna vara:
- Främmande staters beredskap och intentioner för närområdet.
- Förekomsten av tekniköverföring kopplad till massförstörelsevapen.
- Förekomsten av sensorer i Sverige som levererar data till främmande stater eller organisationer.
- Förberedelser för IT-attacker mot svenska intressen liknande den som Estland utsattes för.

Chat med Ingvar Åkesson

DN har idag ett mycket bra chatt med Ingvar Åkesson. Texten rekommenderas till läsning.

Det finns gränser även i USA

I Sverige sägs det ofta att det i USA är accepterat att framhäva sig själv. Nedanstående lilla valfilm från presidentkampanjen anspelar på att det finns gränser även i USA.



__________________________________________
Lyssna på politisk talradio på dinledamot.libsyn.com
Twingly
Andra bloggar om: politik presidentvalet

Skillnader och likheter

Ett par läsare på bloggen har uthålligt avkrävt mig en pedagogisk utläggning om varför jag anser att det finns skillnader mellan fysisk post (brev) och elektronisk kommunikation (e-post). Till att börja med vill jag vara tydlig med att för min del är dessa skillnader eller likheter av ganska begränsad betydelse när det gäller mitt ställningstagande i frågan om FRA-lagen. När man tar ställning till ett intrång i integriteten så anser jag att man ska göra en helhetsbedömning, nyttan ställd mot skadan, för varje enskilt kommunikationsslag. Vidare anser jag inte att det finns en mycket skarp gräns mellan olika intrång på integriteten.

En faktor som påverkar min bedömning är användarnas uppfattning om huruvida kommunikationen kan komma att vara avlyssnad eller ej. Låt mig därför ge ett antal exempel. Två personer kommunicerar genom att ropa till varandra över ett torg fullt med människor. I det fallet anser jag att intrånget är litet om någon lyssnar. Om de två personerna kommunicerar med varandra via kortvågsradio anser jag också att de utgår ifrån att någon annan kan komma att överhöra deras konversation. Om de däremot kommunicerar med en uppringd förbindelse som dock går via radiolänk eller satellitkommunikation utgår jag ifrån att de bedömer sannolikheten att bli överhörda som liten. Slutsatsen av detta resonemang är att jag anser att signalspaning mot radiolänk och satellitkommunikation är ett större intrång på den personliga integriteten än signalspaning mot oriktad radiokommunikation.

När det gäller fysisk post så resonerar jag på ett liknande sätt. Om man skickar ett vykort så utgår man troligen ifrån att någon individ i distributionskedjan kan komma att läsa texten. Om man däremot skickar ett förseglat kuvert utgår man från att det är högst osannolikt att någon kommer att öppna kuvertet och läsa innehållet. Därför anser jag att det är ett större intrång på integriteten om någon öppnar min post än om de läser mina vykort.

När det gäller e-post så anser jag att den med detta resonemang i många stycken kan jämföras med ett elektroniskt vykort. Informationen distribueras i ett relativt öppet format. Dessutom färdas informationen genom ett antal servrar och det finns följaktligen ett antal svaga länkar på vägen där informationen otillbörligen kan komma att läsa av någon. Den som tar emot vykort/e-posten har också svårt att se om meddelandet har blivit läst.

Därför tycker jag att ett fysiskt brev och ett e-postmeddelande inte är samma sak. Det går att ställa ett oändligt antal följdfrågor på mitt påstående. Det gör det nog i stort sett på alla påståenden. Men detta är mitt svar och som sagt så är denna distinktion inte särskilt tungt vägande för mitt ställningstagande i FRA-frågan. Jag anser att man istället ska göra en helhetsbedömning, nyttan ställd mot skadan, för varje enskilt kommunikationsslag.