tisdag 13 maj 2008

Huvudsak och bisak

Vad är huvudsak och vad är bisak inom försvars- och säkerhetspolitiken? För egen del anser jag att valet av säkerhetspolitik är huvudsaken. Därefter kommer frågan om operativa förmågor och uthållighet. Till bisakerna får snarast räknas produktionsorganisationens utformning förutom i de fall då den har direkt koppling till beredskapen. När man tar del av den försvarspolitiska debatten får man lätt intrycket att vi politiker blandat ihop huvudsak och bisak.

Valet av säkerhetspolitik bör göras först och vara tydligt och realistiskt. På denna punkt har Sverige misslyckats. Försvarsberedningens senaste rapport mynnar ut i något som är en synnerligen dålig kompromissprodukt. Å ena sidan talar beredningen om solidariskt stöd till grannländer samt skapar förväntningar om stöd till oss å andra sidan avvisar man medlemskap i västvärldens militärallians Nato. Att med försvarsberedningens rapport som grund utforma försvarspolitiken är inte en meningsfull uppgift. Valet av operativa förmågor och uthållighet påverkas i grunden av i vilket sammanhang förbanden ska användas. Därför riskerar den omstrukturering som nu utreds av Försvarsmakten bli ytterligare en plan med oklart mål. Försvaret mot yttre hot är en av statens huvuduppgifter. Det avspeglar sig också i statsbudgeten där försvaret, trots stora relativa neddragningar under lång tid, är en av de största utgiftsposterna. Men det tjänar inte mycket till om strategin är fel. Vi kommer inte få en vettig utformning av försvaret förrän vi ”rättat till” säkerhetspolitiken.

Förra veckan hade jag förmånen att få diskutera svensk och europeisk säkerhetspolitik vid en lunch på tankesmedjan The Heritage Foundation. Det är alltid uppfriskande att få andras perspektiv på tingens tillstånd. Jag återkommer i morgondagens podradiosändning till mina slutsatser om den svenska försvars- och säkerhetspolitiken.
SvD Brännpunkt
__________________________________________
Lyssna på politisk talradio på dinledamot.libsyn.com
Twingly

Andra bloggar om:

2 kommentarer:

Magnus Hammar sa...

Tänkte bara poängtera vikten av att lägga ansvaret på Försvarsmaktens misslyckade budgetdisciplin förra året på Försvarsmakten.

Sedan vill jag trycka på att de senaste dagarnas utspel från Försvarsmakten i grund och botten inte handlar om långsiktiga åtgärder. Det handlar om panikbesparingar och att föra upp försvarspolitiken på dagordningen. Kort sagt vill man, som chefen K3 sa i måndags, ha mer pengar.

Men i valet mellan jobbskatteavdrag och mer pengar till en Försvarsmakt som inte kan hålla i pengarna är valet enkelt.

Göran Pettersson sa...

Jag tycker inte att skuldfrågan är så svart vit som du verkar tycka. 2004 års försvarsbeslut innehöll ett antal antaganden och i många fall önsketänkanden. Bland annat byggde planen på stora rationaliseringsvinster vid stödmyndigheter. Givetvis har Försvarsmakten haft en bristande kontroll på sina kostnader men planen var också i många stycken en vackert väder plan.