Alliansen meddelar idag att man tillskjuter mer pengar till försvaret. Det är bra. Med rätt bryska metoder har nu regeringen lyckats genomdriva en omfördelning från materielanslaget till verksamhetsanslaget. Samtidigt har man stramat åt den ekonomiska kontrollen och uppföljningen. Tillsättandet av en generaldirektör (ställföreträdande myndighetschef) kommande direkt ifrån finansdepartementet och med erfarenhet från försvarsplanering borgar (ingen avsiktlig ordvits) också för ett ökat förtroende mellan finans och försvarsdepartementen. Inom kort redovisar pliktutredningen sitt resultat och jag är hoppfull om att den kommer att ha några riktigt bra förslag. (Läs gärna min rekommendation från 2001). Trots att allt detta är bra är det ändå inte tillräckligt. Jag har framfört det många gånger tidigare såväl här på bloggen, i artiklar som i riksdagen. Sverige behöver även reformera sin säkerhetspolitik. Det borde vara säkerhetspolitiken som styr försvarets utformning. Under cirka tio år har försvaret reformerats för att som en pusselbit passa in i ett försvarssamarbete. Detta har troligen gjorts avsiktligen och med tron om att ett svenskt medlemskap i Nato endast är en tidsfråga. Men Natomedlemskapet kommer inte av sig självt! Efter decennier av indoktrinering att självständig är stark så kommer det krävas rejält med politisk självrannsakan innan opinionen kan vändas. Jämför detta med socialdemokraternas omvändning i EEC/EG-fråga.
SvD Brännpunkt TA YA Kristianstadsbladet SvD
__________________________________________
Lyssna på ”Den politiska talradion” på dinledamot.wordpress.com
Andra bloggar om: politik försvaret Nato
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Varför ständigt dessa klavertramp?
Alliansens beslut att skjuta indragna materialanslag till försvarets förbandsverksamhet, är klokt och rätt väg att gå. Mer pang för pengarna och en större insatsorganisation blir förhoppningsvis resultatet. Tyvärr visar dock regeringens politik inom området en oroväckande brist på politisk fingertopskänsla och analytisk förmåga. I snart nästan alla kontroversiella frågor bjuder regeringen oppositionen på gratis poäng, genom att konsekvent misslyckas med att förankra sin politik bland sina kärnväljargrupper. Man får nästan intrycket av att statsministern inte har för avsikt att försöka vinna nästa val, utan istället lägger sin energi på att försöka driva genom sin politik så kosta vad det kosta vill.
Och varför skulle man gå med i NATO. Då är det ju klokare att bilda pakt med Ryssland. USA är ju med i nato och det finns ju inget land som drar igång så mycket krig och elände som dom. Och sedan dom invaderat ett land så och börjar få motstånd då åker dom hem med svansen mellan bena.
Du ser att när Georgien startade kriget mot ryssarna då stoppade ryssarna Georierna och skickade hem dom. Så nog är det bättre vara allierad med ryssland.
Skicka en kommentar