Att äta kakan och ha den kvar

Min gode allians- och utskottskollega Stefan Attefall försöker idag göra en klassisk konst, att äta kakan och samtidigt ha den kvar. I en artikel på Min gode allians- och utskottskollega Stefan Attefall försöker idag göra en klassisk konst, att äta kakan och samtidigt ha den kvar. I en artikel på DN Debatt så föreslår han ett antal förändringar av det nya systemet för fastighetsbeskattning. Vid en hastig analys finner jag endast förslag som minskar statens inkomster, några motsvarande utgiftsminskningar kan jag inte finna. Jag blir inte särskilt imponerad!så föreslår han ett antal förändringar av det nya systemet för fastighetsbeskattning. Vid en hastig analys finner jag endast förslag som minskar statens inkomster, några motsvarande utgiftsminskningar kan jag inte finna. Jag blir inte särskilt imponerad!

Uppgörelsen om slopandet av den statliga fastighetsskatten var en helhetslösning där alla delar inte gillades av alla. Men totalt sett innebar uppgörelsen att ett antal allvarliga brister i det tidigare systemet rättades till. Den ena förändringen gynnade villaägarna, framförallt i storstadsregionerna. Förändringen innebar att den statliga skatten ersattes av en kommunal avgift med ett tak på 6000 kronor. Därmed avskaffades ett system som utgjort ett allvarligt hot mot många familjeekonomier. En annan brist i det tidigare systemet som rättades till var systemet med uppskov. Denna förändring som också var mycket viktig har inte mötts med samma publika jubel. De tidigare mycket generösa uppskovsreglerna för beskattning av realisationsvinster hade löpt amok. Statens skattefordran växte för varje år. Systemet var så generöst att skatteskulden dessutom kunde gå i arv och den var inte belagd med någon som helst avgift eller ränta. I takt med den ökade rörligheten för såväl människor som kapital kunde det konstateras att den som inte ”ville” betala sin uppskjutna skatt troligen kunde finna vägar att undvika detta. Lagstiftningen riskerade att bli godtycklig på samma sätt som hänt med förmögenhetsskatten. Det var enligt min uppfattning helt nödvändigt att vidta åtgärder för att stärka förtroendet och respekten för lagstiftningen. De nu införda reglerna om en årlig avgift (ränta) på skatteskulden innebär att systemet blir stabilt.

Stefan Attefall framför i sin artikel vidare kritik mot Adam Smiths nationalekonomiska teorier. Attefall skriver ”Marknadsekonomi behöver ordning och regler för att kunna uppstå och fungera.” Men i rättvisans namn så borde det ha påpekats att Adam Smith förordade klara regler på marknaden, han såg det som en förutsättning för ett fungerande marknadssystem.

När jag träffar Stefan nästa vecka kommer jag att fråga honom hur han avser att finansiera sina föreslagna förändringar.
SvD DI
__________________________________________
Lyssna på politisk talradio på dinledamot.libsyn.com
Twingly
Andra bloggar om: politik skatter Adam Smith

Vad hade Adam Smith tänkt om dagens nationalekonomi

För någon månad sedan läste jag med stor behållning ”Adam Smiths Om folkens välstånd” av P J O’Rourke utgiven på svenska av Timbro. På drygt 200 lättsamma sidor behandlar O’Rourke Adam Smiths omfattande 1700-talsverk. Jag brukar roa mig med att härleda dagens ekonomiska politik till Adam Smith. Därför var det med stor behållning jag läste amerikanen O’Rourkes underhållande tolkning av The Wealth of Nations. På Timbros hemsida finns dessutom några spännande videoklipp där författaren, O’Rourke inte Adam Smith, presenterar sin bok. Men intresset för boken stoppade inte där. Idag så togs den upp i P1-programmet Obs. Det verkar som om professor Lars Magnusson inte haft lika stor behållning som jag hade när han läste boken. Obs går att lyssna till via SR:s hemsida.
__________________________________________
Lyssna på politisk talradio på dinledamot.libsyn.com
Twingly
Andra bloggar om: politik Adam Smith

Gunnar Wieslander och Adam Smith

Ett antal besökare hittar bloggen via sökning med Google. Under de senaste två månaderna är det ett överraskande sökord som toppat statistiken. Ordet är ett egennamn, Gunnar Wieslander. Ett annat sökord som ligger högt på listan är Adam Smith. Idag var den moderata näringskommittén på besök på UD där Gunnar Wieslander är statssekreterare åt handelsministern. Det blev ett spännande samtal där dessutom den gode Adam Smith kom på tal. Gunnar Wieslander är minsann en man med många strängar på sin lyra.
The Adam Smith Institute

Adam Smith i försvarsdebatten!

De dagar finansutskottet sammanträder brukar jag ha på mig någon av mina Adam Smith slipsar. Jag tycker faktiskt att hans mer än 200 år gamla idéer kan tjäna som vägledning även idag. Därför var det extra roligt att läsa professor Panu Poutvaaras Brännpunktartikel i dagens SvD. Han sammanför alla mina politiska specialområden i en enda artikel och dessutom hänvisar han till Adam Smith. Den svenska försvarspolitiken har kommit till vägs ände och nu krävs det politiska krafttag för att få den på rätt väg igen. Ett antal gamla ”sanningar” måste omvärderas. Det duger inte att bara skrapa på ytan. Jag tänker då främst på personalförsörjningssystemet (såväl avseende soldater som befäl), den militära allianslösheten och materielförsörjningen. Nu tillsätts en utredning av pliktsystemet och det talas om att en särskild grupp ska granska materielförsörjningen. Risken med detta arbetssätt är att frågorna utreds var och en för sig.

I en annan Brännpunktsartikel i dagens SvD sågar generalmajor Sverker Göranson och konteramiral Jörgen Ericsson den folkpartistiske försvarsutskottsledamoten Allan Widman med fotknölarna. Det är ovanligt att ledande befattningshavare i Försvarsmakten så tydligt markerar mot företrädare för riksdag och regering. Bland annat skriver de båda officerarna ”Innan man fattar beslut om grundorganisation bör ansvariga politiker besvara några basala frågor.” Dessa basala frågor hänger starkt samman med de gamla ”sanningarna”.

Göranson och Ericsson slår också ett slag för Försvarsmaktens perspektivstudie som levereras i december. Det ska bli spännande att läsa den som representant för mottagarna. Jag har under ett antal år arbetat i Försvarsmakten och då i arbetet med perspektivstudier. Om du följer de här länkarna så kan du läsa om hur vi tänkte då, länk1 länk2.