Bättre förslag än amorteringskrav

Ökningstakten av hushållens skuldsättning har minskat men fortfarande ökar skuldsättningen fortare än ekonomin växer. Detta är inte långsiktigt hållbart. Finansinspektionens bolånetak har troligen bidragit till att minska ökningstakten. Denna åtgärd är dock inte utan biverkningar. Bolånetaket bidrar till att ytterligare försvåra för unga personer utan förmögenhet att komma in på bostadsmarknaden i Stockholm och bidrar därigenom till trögheter på arbetsmarknaden. Nu önskar Swedbank ytterligare regleringar genom att förorda amorteringskrav. Förvisso bidrar amorteringskrav inte på samma sätt som bolånetak till minskad rörlighet men är det verkligen ett realistiskt alternativ. Vad skulle hindra låntagaren att ta nya lån för att täcka amorteringen? Den bästa lösningen vore att minska skattesubventionen för lånefinansiering. Avdragsrätten borde ses över. En skatteväxling där avdragsrätten begränsades och beskattningen av förvärvsinkomster mildrades vore långsiktigt bra för ekonomin. Om detta har jag ropat i öknen i flera år. Men vem vet en dag blir jag kanske bönhörd. Hoppas att det då inte redan är försent. Ekot SvD DN

Berör även svenska banker

Rapporterna från Bryssel tyder på att även de svenska bankerna kommer att behöva förstärka sitt egna kapital. Uppgifter som cirkulerar talar om att det kommer att krävas ytterligare 12 miljarder. Med tanke på de vinstsiffror som bankerna redovisat under veckan så torde detta inte kräva mer än en återhållsam utdelningspolitik. Jag har i flera blogginlägg ställt mig frågande till Swedbanks tidigare aggressiva utdelnings- och återköpsprogram. Kanhända att ledningen och ägarna för Swedbank idag har större förståelse för den kritik de fått från finansministern.

Här kan du läsa vad jag skrivit om Swedbank här på bloggen.

SvD SR

Bra besked från Swedbank

Jag anser att politiker inte ska lägga sig i de privat företagens beslut. Ägarna få ta vilka beslut de vill och också ta konsekvenserna av dem. När det gäller banker är dock situationen lite mer komplicerad. Genom de stora bankernas betydelse för det finansiella systemet så är det underförstått att staten kommer att komma till deras räddning om de fallerar. Det är viktigt att detta underförstådda stöd inte leder till att bankledningarna därigenom tar större risker medvetna om att i slutändan så kommer skattebetalarna komma till bankens räddning. Av detta skäl har jag ogillat att Swedbank i dessa finansiellt osäkra tider valt en relativt aggressiv utdelningspolitik. Nu har man dock omvärderat sitt återköpsprogram. Jag tycker att det är bra.

Pressmeddelande SvD DN VA

Vissas minne är kort

Jag brukar ogilla när politiker hetsar mot företagsledare. Oftast är uttalandena utslag av sämsta sortens publikfrieri. När Anders Borg nu kritiserar Swedbank är jag dock benägen att hålla med honom. Under den första vågen av finanskrisen räddades Swedbank av staten. Utan statens lånegarantier så hade Swedbanks situation blivit ohållbar. Minnet av detta verkar dock vara kort. Det finns nu många tecken på att det kommer att bli stökigt på finansmarknaden och att läget snabbt kan skifta. Riksbanken, finansinspektionen, finansministern och finansutskottet har alla flaggat för behovet av högre kapitaltäckningskrav. Att i de läget minska bankens egna kapital är provocerande. Swedbank synes kalkylera med att staten vid behov ånyo ska ställa ut lånegarantier om marknaden tvekar. Vad säger Swedbanks störste ägare Folksam om det resonemanget?

DN SvD Expressen SvD (Andreas Cervenka) SvD (Patricia Hedelius)Staffan Strömbäck Ekonomisten AfV

Utdelning eller kapitaltäckning

Swedbank redovisar en rejäl vinst, jag tycker det är bra. När nu ledningen för banken solar sig i glansen av resultatet ska man dock inte glömma att läget hade sett helt annorlunda ut om inte IMF, EU och svenska staten gett ett kraftfullt stöd till Lettland. En sak som förvånar mig är att styrelsen föreslår en ökning av utdelningen. Av den pågående debatten om genomlidna och kommande finanskriser så har det höjts många initierade röster för ökade kapitaltäckningskrav. Schweiz har redan infört hårda krav för att balansera risken staten löper på grund av att landet har en mycket stor banksektor. Banksektorn i Sverige är även den stor i förhållande till landets ekonomi och det är en inte alltför vågad gissning att höjda kapitaltäckningskrav kommer ingå i ett kommande paket för ökad finansiell stabilitet. Därför är jag som sagt lite förvånad att Swedbank väljer att dela ut mer av sin vinst, pengarna kommer kanske i en inte alltför avlägsen framtid behövas i banken.
SvD AfV VA

Bland banker stora och små

Ikväll har jag varit på huvudmannamöte på Roslagens Sparbank. En riktig sparbank har inga ägare utan istället representeras ägarfunktionen av ett antal huvudmän, jag är en sådan. Ikväll har vi haft ett lokalt huvudmannamöte i Norrtälje. Bland annat så redovisades resultatet för 2009. Det var ett exceptionellt år med kraftigt fallande räntenetto. Resultatet påverkades också starkt, likt 2008, av händelseutvecklingen i Swedbank. Roslagens Sparbank äger några tiondels procent av Swedbank och förändringarna i värde på de aktierna har stark resultatpåverkan. Styrelsen för Roslagens Sparbank har dock agerat mycket klokt med innehavet och både köpt och sålt aktier på ett sådant sätt att banken gjort en rejäl vinst på kuppen. Det var också glädjande att höra att kreditförlusterna var relativt begränsade trots att vi under 2009 genomled ett sällan skådat tapp i BNP.

Senare i veckan är det dags för en bank i en helt annan viktklass. Då kommer riksbankschefen till oss i finansutskottet för en av de två årliga utfrågningarna om penningpolitiken. Trots att "mina" två banker är väldigt olika till både uppgift och storlek så uppskattar jag synergierna mellan mina två uppdrag, huvudman i Roslagens Sparbank och ledamot av riksdagens finansutskott.

Med finansutskottet i Riga

Idag har halva det svenska finansutskottet besökt Riga, den andra halvan genomför motsvarande besök i Tallinn. Anledningen till besöken är den finansiella situationen i de baltiska staterna och Sveriges förestånde ekonomiska bistånd. Idag har vi träffat finansdepartementet, finansinspektionen och centralbanken. Imorgon går besöket vidare med besök i deras parlament och träff med vårat systerutskott. Därefter väntar samtal med representanter från Swedbank och SEB samt besök på Handelshögskolan. När besöket är över ska jag försöka mig på en lite mer ingående beskrivning av mina intryck så här långt kan jag dock konstatera att vi har en hel del att lära av de senaste årens händelser.

”All creatures great and small”

Ikväll har jag varit på “Huvudmannamöte” i Roslagens Sparbank. Man kan lite förenklat beskriva en huvudman som varande ägarrepresentanten i banken. Eftersom en sparbank inte har några egentliga ägare så är det vi huvudmän som representerar medborgarna. Det är väldigt intressant att kunna studera det svenska bankväsendet ”great and small”. Till vardags i riksdagens finansutskott så träffar vi riksbankschefen, representanter för de stora affärsbankerna och företrädare för tillsynsmyndigheterna. De är alltid spännande att med intrycken från de mötena få komma till Roslagens Sparbank. Den lilla banken lever i samma värld som de stora men ändock så är allt väldigt olika. Det var roligt att konstatera att Roslagens Sparbank trots utebliven utdelning på aktierna i Swedbank lyckades prestera ett positivt resultat för första halvåret. Särskilt glädjande var det att kreditförlusterna var mycket begränsade. I mitten av september åker finansutskottet till Lettland och Estland, då får vi nog möjlighet att studera banker med större problem.

Bra med bankvinster

Morgonen har bjudit på rapporter från två av de svenska storbankerna, Handelsbanken och Nordea. I båda fallen rapporteras om relativt goda vinster under fjärde kvartalet. Likaså väljer båda bankerna att sänka sina utdelningar. Nordea meddelar också att man avser genomföra en stor nyemission. Jag uppskattar alla dessa besked. Genom sina vinster och begränsade utdelningar ökar bankerna sina möjligheter att öka sin utlåning. Härigenom fyller de svenska bankerna ut det tomrum som skapades när utländska finansiärer drog sig hemåt. Detta är mycket viktigt för den svenska ekonomin och det är detta som är huvudfrågan. Tyvärr blir ofta mediafokus på en annan för helheten mer underordnad fråga, bankernas räntemarginaler. På torsdag kommer Swedbank med sin rapport och då vet vi hur 2008 slutat för alla de fyra svenska storbankerna. Hittills har bankerna genomfört eller aviserat nyemissioner på sammanlagt runt 54 miljarder. Därutöver har Handelsbanken tagit in hybridkapital och staten har annonserat att man är beredd att gå in med 50 miljarder. Sammantaget skulle detta innebära att de svenska bankerna tillfördes lite drygt 100 miljarder kronor i primärkapital vilket ganska väl borde motsvara den utlåningskapacitet som de utländska bankerna dragit bort från Sverige.
SvD DN
__________________________________________
Lyssna på ”Den politiska talradion” med Göran Pettersson och Jacob Birkeland på http://dinledamot.wordpress.com
Andra bloggar om: politik

Mer kapital till bankerna

I flera stora ekonomier i världen har staten gått in med kapital i bankerna. I många fall har staten blivit den största och i en del fall majoritetsägare. Genom att öka bankernas egna kapital ges bankerna möjlighet att låna ut mer pengar. I Sverige lånar de svenska bankerna idag ut i stort sett lika mycket som innan krisen, problemet är snarare att ett antal utländska aktörer lämnat den svenska marknaden. Det finns därför ett behov av ökad utlåning från de kvarvarande aktörerna. Delvis har staten försökt fylla tomrummet genom att man gjort kapitaltillskott till Almi och Svensk exportkredit. Men precis som den tillträdande chefen för Finansinspektionen Martin Andersson anser jag att det vore bra om de svenska bankerna ökade sitt egna kapital. Dagens Industri skriver mycket informativt om på vilka sätt ett sådant kapital kunde tillföras bankerna.
I Sverige har Swedbank redan genomfört en nyemission på 12,4 miljarder och Handelsbanken har tillförts hybridkapital. De två övriga storbankerna, SEB och Nordea, har båda kapitalstarka ägare som mycket väl kan komma att tillföra mer kapital i den ena eller andra formen.
Jag tror att 2009 års viktigaste finanstermer kommer att vara kapitaltäckning, eget kapital och hybridkapital. Jag hoppas att ägarna till de svenska storbankerna tar kloka beslut för sina banker och dess kunder. Denna fråga är mycket viktigare för den svenska ekonomin än de mer populistiska frågorna om räntenettot och chefsbonusar.

DI SvD
__________________________________________
Lyssna på ”Den politiska talradion” med Göran Pettersson och Jacob Birkeland på dinledamot.wordpress.com
Andra bloggar om: politik hybridkapital

Bra om ägarna tillskjuter nytt kapital

SvT:s rapport meddelar att Swedbank troligen annonserar en stor nyemission på måndag morgon. Om uppgifterna stämmer så innebär det med stor sannolikhet att banken i samtal med de större ägarna fått löften om dessa kommer att skjuta till det efterfrågade kapitalet. Det är bra och det innebär också att det svenska banksystemet har reagerat positivt på det stabiliseringspaket som riksdagen ska rösta om på onsdag. På en viktig punkt skiljer sig det svenska paketet från motsvarande paket i en del andra länder. I Sverige kommer vi att tillåta aktieutdelningar även då banker utnyttjar statens garantier. Detta innebär att lagen inte lägger en våt filt över ägarnas ambitioner att själva gå in med nytt kapital såsom nu sker i Swedbank. För oss som är övertygade om att marknadsekonomin är skälet till västvärldens långa goda ekonomiska utveckling är det en viktig skillnad mellan om ägarna eller staten genomför kapitaltillskottet i bankerna.

DN DN SvD Aftonbladet DI
__________________________________________
Lyssna på ”Den politiska talradion” med Göran Pettersson och Jacob Birkeland på dinledamot.wordpress.com
Andra bloggar om: politik finanskrisen

Politik är det möjligas konst

I en Brännpunktsartikel i dagens SvD pläderar Carl Eric Stålberg, styrelseordförande för Swedbank och ledamot av regeringens finansmarknadsråd, rationellt och logiskt emot Sveriges höga marginalskatter. Det är lätt att hålla med om allt väsentligt i resonemanget. Den höga marginalskatten gör att Sverige förlorar konkurrenskraft när det gäller kunskapsintensiva sektorer. Problemet är tydligt formulerat men det var heller inte så svårt, det svåra är att finna lösningen, åtminstone om man vill finna en lösning som är politiskt möjlig. Med politiskt möjlig menar jag en lösning som gör att man dels kan få majoritet för den i riksdagen dels kan få väljarnas stöd för att genomföra den. Det är karaktären hos många av dessa randvillkor som i gör politik mer till en konst än en vetenskap.

Låt mig ta några exempel. Slopandet av förmögenhetsskatten var enligt min uppfattning ett långsiktigt bra beslut för Sveriges ekonomi. Beslutet var dock ett politiskt kostsamt beslut. Opinionsmässigt har det varit mycket enkla poäng för socialdemokraterna att hävda att regeringen satsar på miljonärerna istället för pensionärerna. Införandet av en miljöbilspremie är å andra sidan en åtgärd som har varit mycket populär. Denna ”reform” är dock en ineffektiv styrform om det är frågan om att lösa klimatproblemet. Om det är koldioxiden vi vill bekämpa hade det varit mycket effektivare att höja koldioxidskatten och satsa på forskning på teknik som går att använda internationellt. Miljöbilspremien medför endast att investeringsbeslut tas utgående från statliga subventioner. Resultatet av tidigare program för konvertering av värmesystem i villor förskräcker. Det är inte heller säkert att klimatet gynnas av åtgärderna, jag har i ett tidigare inlägg redovisat mina egna överväganden.

Var kan man då finna lösningen? En åtgärd som alltid måste finnas med är en ökad produktivitet i offentlig sektor. Ökad konkurrensutsättning och avveckling av offentliga monopol måste fortsätta. Här finns ytterligare exempel på bra men impopulära åtgärder. Försäljningen av ett antal statliga bolag som delvis hämmat marknadsutvecklingen har inte direkt varit någon röstvinnare! För att ytterligare skapa utrymme för en marginalskattesänkning så skulle jag kunna tänka mig att återinföra en enhetlig momssats. Barnfamiljer skulle kunna kompenseras fullt ut genom ett höjt barnbidrag. Skulle ett sådant ekonomiskt sunt förslag vara en opinionsmässig vinnarfråga? Jag är rädd för att de med längre politisk erfarenhet skulle svara nekande.

Problemet med de höga marginalskatterna är väl känt. Du som vill vara med och lösa problemet är välkommen att bidra. Jag ser fram emot politiskt genomförbara förslag.

__________________________________________
Lyssna på politisk talradio på dinledamot.libsyn.com
Twingly intressant

Andra bloggar om: politik finanspolitik skattepolitik marginalskatter