måndag 28 december 2009

Är mer centralstyrning verkligen lösningen på problemet?

Mer specialdestinerade statliga bidrag skulle enligt debattörerna Thomas Idergard och Johan Kreicbergs vara lösningen på problemet att administrationen växer inom den kommunala sektorn (DN Debatt). Jag håller med om mycket av deras problembeskrivning men deras förslag på lösning tycker jag är mycket olämplig. Ett av de viktigare skälen till att administrationen vuxit inom kommunal sektor är just den statliga nivåns klåfingrighet. Har det inte varit system där bidrag ska sökas så har det varit regler om handlingsplaner och andra hyllvärmare. Många gånger har dessa pekfingerregler slagit hårdast mot de små kommunerna. Det kräver en nästan lika stor absolut insats att ta fram en handlingsplan för något centralt uppfattat behjärtansvärt ämne för en liten kommun som för en stor. Nej lösningen på problemet med en ökande administration ligger inte i mer detaljstyrande från staten. Jag tror att en bättre metod är en utveckling av konkurrensen. Det visar sig att verksamheter som utsätts för konkurrens tenderar att satsa på kärnverksamheten och begränsa sin administration. Likaså har den kommunala revisionen en viktig uppgift. Den borde i större utsträckning även ägna sig åt att granska om skattebetalarna får valuta för sin inbetalda skatt.

Men låt oss slippa nya Wärnersson- och Perssonpengar.

Aftonbladet

5 kommentarer:

Anonym sa...

Vet inte om Idegard kan kallas debattör. Han är i förstahand utspelstokig från Svenskt Näringsliv, och i andra hand Moderat.
Är man debattör så borde man i alla fall vilja föra en debatt.

Anonym sa...

Rent generellt är det säkert sa att konkurens minskar byrakrati. Risken finns ju dock att administrationen främst sker centralt i kommunerna och därmed inte paverkas av ökande konkurens inom enskilda verksamhetsomraden. Dessutom kan ökad privatisering ofta användas som (svep-)skäl för att ytterligare öka administrationen med avseende pa upphandlingar etc.

Jag haller med om att det ofta är statliga initiativ som driver utvecklingen mot mer byrakrati. Slutsatsen är att vi maste skapa ett kontrollsystem som synliggör orsak och verkan för att skapa ett ansvar som saknas idag. Om Riksrevisionen fick i uppdrag att även granska kommunerna sa skulle det finnas bättre möjligheter att göra sadana samband synliga. I dagsläget är det omöjligt för väljarna att veta vad tex. krav pa jämställdhetsstrategier kostar ute i kommunerna. Samtidigt borde man kanske inför krav pa att kommunerna skickar ut en standardiserad och enkel arsredovisning till medborgarna där det framgar hur mycket som läggs pa sparbilar, blommornas stad, nya logotyper, tänkarhattar etc. Det skulle ge väljarna ökade möjligheter att faktiskt sätta uttalanden om "välfärdens kärna" och "byrokratexplosionen" i sitt samband

Göran Pettersson sa...

Min bänkgranne i finansutskottet, Carl B Hamilton, har också kommenterat dagens DN-debatt.
http://hamiltonsblandning.blogspot.com/2009/12/timbro-har-fel-om-att-statens-nya.html

Johan Westerholm sa...

Göran

Kent

I grunden är vi nog eniga, men jag har efter att ha tagit del av rapporten inte imponerad. Det saknas en analys av orsaksambanden och du har en poäng. Jag skulle rekomendera boken "Kampen om hotbilden" av doc. Johan Eriksson. Den hanterar främst underättelsekomplexet men jag bedömer den som relevant ur ett förvaltningskulturellt perspektiv.

De analyser jag efterlyser i min postning och som Timbro inte berört är nog nödvändiga för att komma vidare. Jag ser inte direkt någon skiljelinje i detta mellan blocken. Tvärtom borde vi samarbeta mer för tvivelsutan är siffrorna alarmerande.

mvh

Johan

Gail Watt sa...

Det kanske mest intressant i Aftonbladet var svar till läsarfrågan:

Tycker du att din kommun i huvudsak lägger pengarna på rätt saker?

Över 90% av över 11.000 svarade NEJ.

Klart att det är inte vetenskapligt, men det verkligen pekar på att lokalpolitiker typ Göran,jag, o Johan borde verkligen tänka igenom vad och hur vi gör en budgetprocess i vår kommun.

Sedan att det finns för mycket pengar på statliga nivå och för lite på den kommunala är en helt annan diskussion än ev. kontroll av den statliga peng som lämnas tillbaka till kommuner.