Med Världsbanken och IMF i Rwanda

Jag har tillbringat en del av förra veckan i Rwanda på en konferens med parlamentarikernätverket för Världsbanken och Internationella Valutafonden (IMF). Konferensen har syftat till att förbättra det privata företagsklimatet och därigenom bidra till ekonomisk utveckling och fattigdomsbekämpning. Ekonomisk utveckling i utvecklingsländer är inte helt okomplicerat. Om biståndsmedel slussa genom regeringarna åstadkoms i många fall god samordning och kortsiktigt goda resultat å andra sidan riskerar budgetbidragen att den sittande regeringen stärker sin maktställning och därigenom långsiktigt försvagar demokratin. Flera parlamentariker på konferensen vittnade om att regeringen i deras länder marginaliserade parlamenten genom sitt nära samarbete med Världsbanken. Konferensen lyfte fram betydelsen av att bygga upp ett väl fungerande privat näringsliv. Framförallt betonades vikten av ett bra företagsklimat för små- och medelstora företag. Ett vanligt återkommande problem var finansiering. I den frågan presenterade Sida ett vällovligt projekt. Sida har ett program där man matchar entreprenörens satsning. Projektet innehåller inte bara pengar utan man bidrar också, vilket kan vara minst lika viktigt, med rådgivning. Det har varit lärorikt att ägna några dagar åt dessa frågor som ligger lite i utkanten av mina ordinarie politikområden. Det finns nog anledning till att vi som till vardags arbetar med finanspolitik ägnar mer uppmärksamhet till biståndspolitiken. Det blir allt tydligare att flera politikområden är starkt beroende av varandra. Biståndspolitiken är allt för viktig för att endast hanteras av biståndspolitiker. SvD SvD