Olika motiv samma slutsats

I april framförde jag kritik mot systemet med miljöbilspremien. Nu har folkpartiets miljögrupp kommit till samma slutsats. Vi använder lite olika argument men slutsatsen blir densamma. Miljöbilspremien riskerar att leda utvecklingen fel. Mina argument är lite mer modesta än folkpartisternas. För egen del argumenterar jag vad miljöbilspremien får för konsekvenser för Sverige medan folkpartisterna argumenterar om hur Sverige kommer att påverka världen i övrigt. Kanske beror denna skillnad på utgångspunkt på våra olika partiers olika uppfattning om Sveriges betydelse för världen. Är det möjligen så att vårt partinamn är väl valt, vi är det moderata partiet.

SvD

Bättre men ännu inte bra!

För en dryg månad sedan skrev jag ett blogginlägg med titeln ”Dags för tillnyktring om spritbilarna”. Jag framförde där det skattemässigt orimliga i att ge skattesubvention till inköp av bilar vars bränsle var radikalt lägre beskattat än bensin och diesel. Tyvärr är det politiskt populärare att ge subventioner för det man vill premiera än att beskatta det som är skadligt. Erfarenheten med detta subventions- och bidragstänkande är dock att man skapar ryckigheter i marknaden som långsiktigt är skadliga för branschen.

Idag presenterar Globaliseringsrådet en rapport i vilken man enligt uppgift kommer att förorda fördubblad miljöbilspremie för elbilar. Detta innebär att inköp av en ny elbil skulle berättiga till en premie på 20 000 kronor emedan inköp av andra miljöbilar skulle ge 10 000. Förslaget är både bra och dåligt. Det är bra att man styr över i riktning mot en energiform som klarar av att betala sina kostnader. Däremot gillar jag inte att man fortsätter med premiesystemet och framförallt inte att man håller kvar det för etanolbilar. Men som sagts tidigare, i politiken får man inte alltid som vill i alla frågor.
DN Sydsvenskan

––––––––––––––––––––
Jag hoppas att du lyssnar på den politiska talradion och lägger din röst för oss i omröstningen om Svenska Podradiopriset. Du finner mer information om programmet och omröstningen i kolumnen till höger.

Ytterligare kritik mot etanol som fordonsbränsle

Tidigare idag skrev jag ett längre inlägg om min tveksamhet till den politiskt styrda subventioneringen av etanolbilar. I en artikel i SvD lyfts ytterligare argument emot etanolbilarna fram. Det blir något absurt att Stockholms stad premierar etanolbilar för att de bidrar till att rädda världen, däremot ökar utsläppen av cancerframkallande ämnen i staden. Inom miljöpolitiken gäller det att låta fakta styra över känslorna. Det får inte vara så att man i kampen för klimatet skadar den lokala miljön. Sverige svarar för cirka 0,2 % av världens koldioxidutsläpp. Våra insatser har därför endast betydelse om de kan bidra med tekniköverföring till andra länder. En isolerad svensk reducering av utsläppen saknar betydelse för klimatet.
DN Aftonbladet

Dags för tillnyktring om spritbilarna

Idag skriver både DN:s och SvD:s ledarsidor om avigsidorna med hårdsatsningen på biodrivmedel. Denna gång är fokuseringen på de höjda livsmedelspriserna som har blivit konsekvensen av att jordbruksprodukter används till drivmedel istället för till mat. Detta är bara ytterligare ett exempel på hur politisk klåfingrighet ibland skapar fler problem än den löser. Jag är mycket skeptisk till den politiskt drivna marknadsföringen av etanolbilar. Den nu redovisade inverkan på livsmedelspriserna är bara en av invändningarna. Än allvarligare är enligt min uppfattning att politiken försöker driva teknikutvecklingen i en riktning som inte är globalt hållbar. Det torde inte vara möjligt att producera den mängd etanol som behövs för att göra detta till ett standardiserat bränsle för världens fordon. Om svensk fordonsindustri drivs att satsa på denna nisch så riskerar det att leda till dess marginalisering och i längden avveckling. Det finns även ett antal ekonomiska invändningar mot hur övergången finansieras. Dagens konventionella drivmedel, bensin och diesel, är högt beskattade och drar därigenom in mycket pengar till statskassan. För att etanol ska kunna vara konkurrenskraftigt så beläggs den inte med samma skatter. En övergång från konventionella bränslen till etanol medför således att staten förlorar intäkter. Detta får antingen mötas med sänkta utgifter eller med höjning av andra skatter. Lite förenklat kan man säga att bilisten får betala samma pris men med bensin och diesel går vinsten till staten och för etanol går den till sockerodlaren i Brasilien. Dessutom subventionerar staten inköpet av en etanoldriven bil med 10 000:-. Detta måtte vara en modern form av Ebberöds bank. Staten betalar för att få lägre skatteintäkter.

Men det duger inte att bara klaga man måste komma med konkreta förslag. Jag anser att det är viktigt att vi politiskt inte försöker styra den svenska industrins teknikutveckling, det riskerar bara leda till svenska särlösningar som inte blir konkurrenskraftiga på världsmarknaden. För att de alternativa bränslena långsiktigt ska vara konkurrenskraftiga torde det krävas att de kan produceras till ett pris i närheten av priset för bensin och diesel. Redan idag finns det metoder för att producera elektrisk energi billigare än genom förbränning av olja. Med ökade forskningsinsatser torde det inom ett par decennier torde sol-, våg- och vindproducerad energi kunna vara konkurrenskraftiga alternativ. Vilken lagringsmetod för energin som fordonsindustrin väljer avgörs bäst av industrin själv. Men onekligen inger framstegen inom batteritekniken hopp om framtiden.
För den som av politiskt korrekta skäl just köpt en ny etanolbil finns dock viss tröst. I dagens SvD (jag har inte funnit artikel på nätet än) skriver Peter Sylwan om värdet av högre matpriser. Jag delar många av hans slutsatser. Dock ger de inte stöd för en subventionering av biodrivmedel.

Ledarbloggen
__________________________________________
Lyssna på politisk talradio på dinledamot.libsyn.com
Twingly intressant

Andra bloggar om: politik Etanol klimatpolitik

Politik med biverkningar

Politik är en svår konst. När den utövas väl så sammanfaller vad som är samhällsekonomiskt bra med vad som är populärt i väljarkåren. Ofta påverkar dock dessa två förhållanden i lite olika riktningar. Ett område som nu är väldigt uppmärksammat är klimatpolitiken. Här försöker partierna att vinna väljarnas gunst genom att försöka överträffa varandra genom kombinationer av ”klimatskatter”, ”klimatbonusar” och ”klimatsubventioner”. Det bästa vore om alla dessa innovativa förslag granskades ingående innan de sjösattes. Likt läkemedel finns det stor risk att förslagen har dramatiska bieffekter utan att vara verksamma mot problemet de är satta att lösa. Konjunkturinstitutet har gjort en mycket tänkvärd analys av ett tidigare miljöprogram, nämligen klimatinvesteringsprogrammet Klimp. Här är länkar till rapporten och en artikel från tidskriften Ekonomisk debatt.
För några veckor sedan var moderaternas representant i klimatberedningen gäst i vårt radioprogram dinledamot.se. Du kan lyssna på samtalet med Sofia Arkelsten genom att följa den här länken.
SvD
__________________________________________
Lyssna på politisk talradio på dinledamot.libsyn.com
Twingly
Andra bloggar om: politik klimatpolitik

Många rätt av Magnus Andersson

Ordföranden för centerns ungdomsförbund, Magnus Andersson, framför på dagens DN Debatt ett antal kloka tankar om miljöpolitiken. Han vänder sig bland annat mot politikens klåfingrighet med olika bidrag. Jag instämmer i mycket av Magnus Anderssons åsikter men på en punkt är jag skeptisk. Jag tror att det kommer att bli mycket svårt att lösa klimatfrågan genom handel med utsläppsrätter. Hur ska man hindra stater från att bryta mot regelverket? Om det är ekonomiskt fördelaktigt att bryta mot reglerna och använda fossila bränslen så kommer det att göras. Enda sättet att få de fossila bränslena kvar i marken är att ta fram alternativ som producerar energin billigare än produktionskostnaden för de fossila bränslena. Jag tror att detta är fullt möjligt. Vi är trots allt mänskligheten som klöv atomen, satte en man på månen och konstruerade en ”tänkande” maskin. Mänskligheten har inte långsiktigt löst de utmaningar man ställts inför genom ransonering utan genom utveckling.

Podradio med Sofia Arkelsten om klimatberedningen

I veckans avsnitt av den politiska talradion dinledamot.se samtalar vi om klimatberedningen med Sofia Arkelsten. Sofia har varit moderaternas representant och har mycket att dela med sig av om både resultatet och vägen dit. Finanspolitiska rådets ordförande Lars Calmfors delar ut hård kritik mot den nämnda beredningen i dagens DI.

Du kan lyssna på radioprogrammet via Internet på adressen http://dinledamot.libsyn.com eller via Radio Roslagen.

Alla stora måste vara med!

USA ställer krav för att gå med på bindande åtaganden när det gäller utsläpp av växthusgaser. Kraven är tämligen enkla och begripliga. De stora ekonomierna måste alla omfattas av utsläppsbegränsningarna. För egen del tycker jag att detta är en självklarhet. Om vi inte har samma regler så innebär avtalen endast att den koldioxidalstrande industrin flyttar till länder utanför avtalet. På det sättet uppfyller vi våra åtaganden nationellt men det blir ingen förbättring på global nivå. Jag blir inte överraskad de vanliga USA-hatarna kommer att kritisera den amerikanska ståndpunkten.
SvD

Ekonomisk realism istället för populism

Igår kommenterade jag Fredrik Reinfeldt och Anders Borgs sansade kommentarer till klimatberedningen. Idag skriver SvD/TT om statsministerns tveksamhet till de järnvägssatsningar som klimatberedningen föreslår. Om vi ska få en bra svensk klimatpolitik krävs det att vi frigör oss från ett förutfattat tänkande om vad som är miljömässigt fint respektive fult. Idag besökte finansutskottet Konjunkturinstitutet. KI gör bland annat analyser på hur väl miljöpolitiken fungerar. I många fall visar det sig att politiken endast i begränsad grad löser de problem som avses. I vissa fall sker det också till mycket stora samhällskostnader. Det behövs mer vetenskapligt angreppssätt inom klimatpolitiken. Jag ser fram emot att läsa KI:s analys av klimatberedningens rapport. På KI:s hemsida finns ett stort antal tänkvärda rapporter att ladda ned.

Det är uppmuntrande att bloggen har fått så många läsare, det sporrar till att göra frekventa inlägg. Särskilt rolig var gårdagens uppmärksamhet. Kvällspostens Peter J Olsson skrev om mitt inlägg om klimatberedningen. Hans rubrik på inlägget, ”Så tycker även Göran” fick mig att dra på smilbanden.

________________________________________________
Lyssna på politisk talradio på dinledamot.libsyn.comtwingly

Andra bloggar om: politik energipolitik klimatpolitik

Statsministern sätter stopp för lekstugan

Den parlamentariska klimatberedningen har utvecklats till en politisk lekstuga. Likt små barn i en sandlåda har olika ledamöter försökt bräcka varandra i vem som kan vara ”duktigast”. Utan att närmare studera konsekvenserna har man bräckt varandras bud. När dammet lagt sig står oppositionen som överlägsen segrare i grenen överbud. Inte nog med att man har det högsta budet, en reduktion av koldioxidutsläppen med 40 %. Man har dessutom infört begränsningen att dessa reduktioner måste ske i Sverige även om det är 50 gånger dyrare än att genomföra samma reduktioner på någon annan plats på globen. Klimatfrågan är global. Atmosfären känner inte av nationsgränserna. Om vi vill bidra till att rädda klimatet gör vi det bäst genom att genomföra åtgärderna där de har störst effekt. Socialdemokraternas snävt nationella syn på utsläppsfrågan är i grunden vansinnig. Men beredningen har också roat sig med att i sann centralstyrd planekonomisk anda uttala sig om hur samhället ska utformas.

Lyckligtvis är det inte klimatberedningen som styr landet. Anders Borg var i lördagens ekointervju mycket tydlig med att förslagen måste granskas även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Klimatåtgärderna får inte slå ut den industri som skapar välståndet som gör att vi kan vidta åtgärderna. Vidare är det viktigt att man analyserar de olika förslagen så att vi vidtar åtgärder som är kostnadseffektiva. Idag har dessutom Fredrik Reinfeldt meddelat att han inte anser att Sverige redan nu ska binda upp sig. De svenska åtgärderna måste sättas in i ett internationellt sammanhang. Sverige står för 0,2 % av världens koldioxidutsläpp. Om vi i Sverige isolerat minskar våra utsläpp med 100 % så kommer det ändå inte påverka klimatet. Därför är det helt avgörande att vi fortsätter att driva klimatfrågan internationellt.
SvD1 SvD2 Ledarbloggen
__________________________________________
Lyssna på politisk talradio på dinledamot.libsyn.com
Twingly intressant

Andra bloggar om: politik Anders Borg

Vem skapar välståndet

Mona Sahlin gör sitt bästa för att få klimatberedningen till att bli en skönhetstävling. Måhända är det trendmässigt helt rätt. Det är idag avsevärt fler svenskar som följer Idol och Schlagerfestivalen än som har anknytning till industrin. Dock är såväl klimat- som energifrågan allför viktiga frågor för att styras av kortsiktiga popularitetssträvanden. Det är också viktigt att veta vem och vad det är som alstrar det välstånd som gör att majoriteten kan ägna sig åt skönhetstävlingar och annan förströelse.
DN

Enighet genom otydlighet?

Svenska Dagbladet redovisar spekulationer om klimatberedningens arbete. Enligt dessa så skulle beredningen uppnå enighet om kärnkraften genom ett språkligt konstnummer. Är detta parlamentariska beredningars öde? "Enighet genom otydlighet!" När Försvarsberedningen presenterade sin rapport för någon tid sedan så kunde man konstatera att alla ledamöter var nöjda. Men vad stod det egentligen? Skulle vi gå med i Nato eller ej? Om SvD har rätt i sina spekulationer om klimatberedningen så är resultatet lika otydligt. Vad ska hända med kärnkraften? Är det utveckling eller avveckling. Jag har sagt det tidigare, Sverige behöver en bred energiöverenskommelse!
Klimatberedningen redovisar sin rapport 4 mars, moderaternas representant Sofia Arkelsten har lovat att samma dag komma till podradion och utsättas för grillning.

Ros och ris till EU-kommissionen

Idag redovisar EU-kommissionen sina miljökrav på medlemsländerna. Personligen skulle jag ha föredragit att man införde gemensamma ekonomiska styrmedel än detta förhandlande om landskvoter. Likaså tycker jag att kravet om förnyelsebar energi som en andel den totala energin är feltänkt. Sverige skulle kunna höja sin andel förnyelsebar energi genom att stänga klimatvänlig kärnkraft. Istället borde kravet på förnyelsebar energi ha varit satt i absoluta tal. Överhuvudtaget tycker jag att det är fel att se klimatfrågan som en nationell fråga, vi har samma atmosfär och därför krävs det globala lösningar. Hur som helst, nu har vi en inriktning från EU-kommissionen och nu gäller det att gilla läget.
För Sveriges borde beslutet innebära att vi måste driva på utvecklingen av vindkraft och på sikt vågkraft. Det finns redan idag storslagna planer på att bygga ut vindkraften. Det som är positivt är att många av dessa projekt skapar synergieffekter tillsammans med skogsbruket. Genom att bygga vindkraften i skogmark så kan det vägnät som behöver byggas ut även användas av skogsbruket. Med nuvarande regelverk kan det redan idag vara lönsamt att investera i vindkraft. Som ordförande i Roslagsbostäder har jag satt bolagets VD att utreda om det vore lönsamt för RB att investera i vindkraft. Om så är fallet kommer jag att driva frågan gentemot ägarna. Om jag gjort överslagsberäkningarna rätt så skulle en satsning på egenproducerad vindkraft leda till lägre energikostnader för Roslagsbostäder, ökad total tillgång på elkraft i Sverige (vilket, om än mycket marginellt, skulle sänka elpriset) och minskade utsläpp av koldioxid.
Aftonbladet SvD Rolf Gustavsson

Etanol en återvändsgränd?

Jag har i tidigare inlägg framfört invändningar mot miljöbilsresonemanget. Det har blivit något tokigt över det hela. Vem är mest miljövänlig, den som har en, två eller tre miljöbilar?
Nu börjar det också framföras kritik mot etanol som fordonsbränsle. Jag har länge tyckt att det varit något konstigt med etanolsatsningen. Många av de första bilarna som producerades för drygt 100 år sedan var eldrivna. Jag utesluter inte att cirkeln snart är sluten. Det sker nu en mycket snabb batteriutveckling. Dessutom går det att göra en elbil med bättre prestanda än dagens bensinbilar. Eldrift skapar dessutom stor frihet vid val av grundbränsle. Elen kan produceras med hjälp av solenergi, vindkraft, vattenkraft eller kärnkraft. I det lokala bostadsbolaget, Roslagsbostäder AB, där jag är ordförande har vi redan gått över till elbilar. Så här långt är erfarenheterna mycket goda.
Jag hoppas att det inte blir någon förlängning av miljöbilspremien. Om vi verkligen vill minska koldioxidutsläppen är det koldioxiden vi ska bestraffa. Detta måste ske oavsett om utsläppen uppstår vid tillverkningen eller förbränningen av bränslet.

Aftonbladet

Miljöpopulism knäcker svensk industri

Nästa vecka ska den parlamentariska klimatberedningen försöka enas runt de svenska klimatmålen. Tyvärr verkar det som om många av partierna blivit alltför fångade av att försöka vinna popularitetstävlingen om vem som är mest ”klimatvänlig”. Klimatfrågan är en mycket viktig global fråga men det gör också att lösningen måste vara global. Det är därför djupt tragiskt att oppositionen försöker vinna röster på en utpräglad nationell klimatpolitik. Istället för att genomföra de klimatåtgärder som effektivast sänker världens koldioxidutsläpp vill oppositionen att åtgärderna i första hand ska genomföras innanför Sveriges nationsgräns även om detta sammantaget kommer att kosta avsevärt mer och bidra mindre effektivt till att lösa klimatproblemet. Atmosfären har vi gemensamt att flytta ett utsläpp från Sverige till något annat land har ingen som helst inverkan på klimatet. Om en svensk industri som alstrar koldioxid flyttar från Sverige till Sydamerika och vi därefter importerar varorna därifrån då har vi sänkt de svenska utsläppen. Men för klimatet har vi inte gjort någon skillnad alls!

Igår besökte jag pappersbruket i Hallstavik. Över de anställda hänger ett uppenbart hot om kommande varsel och uppsägningar. Skogsindustrierna svarar för runt 100 miljarder i exportinkomster och är därigenom en starkt bidragsgivande faktor till vårt välstånd. Nu hotas denna industri på grund av politiska beslut och i vissa fall brist på politiska beslut. Pappersindustrin får dubbelt stryk. Energi- och klimatpolitiken gör att insatsvarorna får ett politiskt konstruerat högt pris som gör att industrin flyttar från Sverige och förlägger investeringarna utomlands. Det som skulle behövas är en bred energiöverenskommelse. Jag har i tidigare inlägg både här på bloggen och i riksdagen uppmanat socialdemokraterna att ta sitt ansvar och ingå en bred uppgörelse. Det finns en sådan fempartiuppgörelse när det gäller pensionssystemet och den har varit mycket viktig för svensk ekonomi.

I den allmänpolitiska debatten i riksdagen 2006 talade jag om dessa frågor, tyvärr är anförandet lika aktuellt idag.

SvD

__________________________________________
Lyssna på politisk talradio på dinledamot.libsyn.com
Twingly

Andra bloggar om: politik energipolitikkärnkraftklimatpolitik

Att behålla min gamla bil är bättre för klimatet!

Miljö- och klimatdebatten behöver lite mer sunt förnuft. Nu präglas den till stor del av total oförmåga att skilja huvudsak och bisak. Klimatfrågan är en stor global utmaning. Genom att atmosfären är gemensam så måste vi lösa denna fråga tillsammans. Sverige står för cirka 0,2 % av världens koldioxidutsläpp. Om vi slutar släppa ut koldioxid i Sverige så kommer det knappt att märkas. Däremot kan Sverige göra stora insatser genom att ta fram ny teknik som är användbar i Sverige och övriga världen. Att satsa på teknik som har en kraftig svensk profil och kräver speciella förhållanden likt tillgång till mycket skog är inte en lösning för världen. Lika missriktat är det att gå på EU-kommissionens linje när det gäller förnyelsebar energi. Mikael Ståldal beskriver detta mycket väl på bloggen ”Bloggregeringen”.

Lika tokigt blir det ibland när det förenklade tänkandet är igång runt miljöbilar. Jag kör själv en fem år gammal Skoda Octavia turbodiesel. Den är inte en miljöbil. I den politiska korrekthetens tidevarv borde väl en riksdagsledamot köra en miljöbil. Av den anledningen satte jag mig ned med penna och papper och lite faktauppgifter för att reda ut vad som var bäst för klimatet. Här är vad jag fann:

En miljöbil släpper ut max 120 gram koldioxid/km
Min bil släpper ut 135 g/km
Skillnad 0,15 kg/mil
Jag kör cirka 2500 mil om året, det gör att min bil släpper ut cirka 375 kg koldioxid mer per år än en miljöbil.
Om jag istället köper en ny miljöbil då hjälper jag väl till att rädda världen? Men den nya bilen måste ju tillverkas. Jag har räknat på vilka koldioxidutsläpp som uppstår då en bil tillverkas. Lågt räknat så ligger koldioxidutsläppen runt 2 000 kg. Det tar alltså över fem år innan den nya bilen är lika bra för klimatet som om jag behåller Skodan! Att det dessutom uppkommer ett antal andra miljökonsekvenser av att tillverka en ny bil har jag inte tagit med i beräkningarna.

Jag tycker att detta lilla räkneexempel visar på hur svår klimatdebatten är. Det finns en uppenbar risk att de miljöåtgärder vi vidtar endast bidrar till att förbättra den egna miljöprofilen. I många fall tror jag att de som tar besluten inte är medvetna om detta, i vissa fall handlar det nog tyvärr om ren cynism.

__________________________________________
Lyssna på politisk talradio på dinledamot.libsyn.com
Twingly intressant

Andra bloggar om: politik klimatpolitikenergipolitik

Jorden räddas inte av populism

Klimatförändringarna utgör en stor utmaning för mänskligheten. Under vår vandring på jorden har vi framgångsrikt hanterat stora utmaningar förut. Dagens utmaning har ett antal unika egenskaper. Det krävs åtgärder i det korta perspektivet trots att konsekvenserna kan förväntas först om åtskilliga decennier. Vidare är utmaningen global, vi delar alla samma atmosfär. Det krävs alltså ett globalt perspektiv på klimatpolitiken. Trots att frågan är såväl global som långsiktig så präglas den svenska klimatpolitiken av såväl överdrivet nationellt fokus som populistisk kortsiktighet.

I förra veckan presenterade Björn Carlén, sekreterare vid Expertgruppen för miljöstudier, rapporten ”Sveriges klimatpolitik – värdet av utsläppshandel och valet av målformulering”. Rapporten är en svidande kritik mot den hittills förda svenska utsläppspolitiken. Björn Carlén konstaterar: ”Sverige svarar för ca 0,2 % av de globala växthusgasutsläppen och kan inte påverka klimatet genom utsläppsminskningar på hemmaplan.” Studien visar att den hittills förda svenska klimatpolitiken 2012 kostar Sverige 10-13 miljarder om året utan att bidra till att minska de globala utsläppen. Vidare visar studien att satsningar på internationellt användbara tekniklösningar är effektivare för den globala klimatpolitiken än satsningar på lösningar framtagna för unikt svenska förutstättningar. Rapporten borde vara obligatorisk läsning för alla politiker och debattörer som engagerar sig i klimatfrågan.

PJ Anders Linder lyfter på SvD ledarsida fram en annan vansinnig konsekvens av klimatpolitisk populism. Sverige regering för samtal med EU-kommissionen om EU:s krav på svensk förnyelsebar energi. Såväl Fredrik Reinfeldt som Maud Olofsson har framfört att kommissions utgångskrav får orimliga och kontraproduktiva konsekvenser. Mona Sahlin och Thomas Östros har kritiserat dessa ställningstaganden. Läs PJ Anders Linders ledare så inser du varför Mona Sahlin inte är ett alternativ som statsminister.
________________________________________________
Lyssna på politisk talradio på dinledamot.libsyn.com

Andra bloggar om: politik energipolitik Klimatpolitik Klimatpolitik

Men varifrån får du vätgasen?

Min utskottskollega Per Åsling (c) skrev igår en krönika på Politikerbloggen. I krönikan slår han ett slag för vätgasdrivna bilar. Han menar dessutom att vi behöver en vätgasstrategi. Jag tror tyvärr att detta är helt fel väg att gå. Det är inte politiken som ska detaljstyra teknikutvecklingen. Istället borde politiken sätta regler för sådant som skadar. Om det är koldioxidutsläppen som är problemet borde vi genom ekonomiska styrmedel styra bort från dessa utsläpp. I sin krönika utelämnar Per Åsling en central fråga. Varifrån kommer vätgasen? Sanningen är att det krävs energi för att åstadkomma vätgasen. Att hävda att vätgasbilar endast släpper ut vatten är lika korrekt som att hävda att det inte kommer några utsläpp från elbilar. Men på vilket sätt alstras elen? Är det måhända dags för centern att helt ge upp sitt motstånd mot kärnkraft? I storleksordningen två reaktorer producerar tillräckligt mycket el för att driva hela den svenska fordonsparken. Om energin lagras i batterier eller i form av vätgas är en teknisk fråga.

________________________________________________
Lyssna på politisk talradio på dinledamot.libsyn.com

Andra bloggar om: politik energipolitik kärnkraft

Globala problem kräver globala lösningar

SvD har idag flera artiklar om FN:s klimatpanel. FN står inför en stor utmaning som organisation. Här finns en uppgift som endast kan lösas globalt, har det någonsin funnit en för FN bättre anpassad uppgift?

Jag är i grunden för att beskattningsrätten ska vara nationell. Det är en viktig princip att det finns en tydlig koppling mellan beslutanderätten, konsekvenserna och ansvarsutkrävandet (vanligen genom allmänna val). När det gäller klimatproblemens lösning är jag dock ambivalent. Konsekvenserna av våra utsläpp av växthusgaser är globala. Det kommer därför att krävas globala lösningar. Jag har i många tidigare inlägg här på bloggen framfört att jag tror på mänsklighetens förmåga att finna nya lösningar och att ransonering inte brukar vara den metod vi väljer. Men för att skapa ytterligare incitament för nya lösningar krävs ett globalt solidariskt system som gör att det inte lönar sig att fortsätta att släppa ut växthusgaser. Ett globalt handelssystem med utsläppsrätter alternativt en växthusgasskatt skulle vara ekonomiska styrmedel som drev på utvecklingen. Men om systemet inte blir globalt så riskerar det att endast snedvrida konkurrensen och i förlängningen leda till handelshinder och protektionism.

__________________________________________
Lyssna på politisk talradio på dinledamot.libsyn.com

Andra bloggar om: politik