söndag 20 januari 2008

Låt behoven styra materielanskaffningen

Ett av Försvarsmaktens strukturproblem beror på att man har haft "ansvaret" för en oproportionellt stor försvarsindustrin. Detta har medfört att omsättningstakten på viss materiel blivit för hög. Allan Widman har varit en flitig kritiker av materielförsörjningen. Nu ger han sig in på en ny linje. I dagens Svenska Dagbladet pläderar han för att Sverige ska binda upp sig för att köpa en nyutvecklad "Super Gripen" av säkerhetspolitiska skäl. Det finns goda argument för Allan Widmans förslag. Men erfarenheten säger att endast det enkla är möjligt. Därför är det bättre att Sverige anskaffar försvarsmateriel för sina behov istället för att använda anskaffningen som en bricka i ett större spel.
__________________________________________
Lyssna på politisk talradio på dinledamot.libsyn.com
Twingly

Andra bloggar om:

5 kommentarer:

Calle sa...

Ni borgerliga borde skämmas, ni är precis lika illa för det här landet som vänstern. Hur förtroendeingivande tror ni det uppfattas med en nyliberal regering som lika glatt köper billig utrustning från Kina (och missar spin-off effekter), för att i stället lägga pengarna på massinvandringen och dess konsekvenser.

Göran Pettersson sa...

Jag kan inte se att det är aktuellt att köpa försvarsmateriel från Kina. Däremot är det viktigt att försvarsbeställningar i första hand görs för att få operativ effekt. Ingen industri vinner i längden på statliga stöd, se hur det gick för varvsindustrin. Några av svensk försvarsindustris största framgångar har varit projekt där svenska staten varit en liten kund, t.ex. remsfällare och simulatorutrustningar.

Calle sa...

Svårt att se likheterna med varvindustrin. Där handlade det om enbart om billiga produktionskostnader. Försvarsbeställningar är mer komplexa. Låt oss titta på USA, som medvetet upprätthåller en hög forskningskvalitet genom att stödja inhemsk försvarsindustri. Sverige lär snabbt rutscha utåt mot bananrepubliksstadiet, men jag antar att det är dit som nyliberalerna vill ha oss, i den nya globaliserade världen. Jag tror mycket väl att vissa industrigrenar mår bra av statligt stöd, framför allt de forskningsintensiva. Och vi skulle knappast ha ett eget flygplan eller ligga i täten teknologiskt om inte staten stött vissa projekt. Se dig om i världen, så kommer överallt se statlig inblandning. Endast Sverige nyliberal försvarspolitiker har.

Göran Pettersson sa...

När varvsstödet var aktuellt så hette det att det var mycket kvalificerade jobb.

Jag delar din uppfattning när det gäller forskningsinsatser. Högre utbildning och forskning är två områden som är viktiga för den svenska konkurrenskraften. Men när det gäller stora komplexa försvarsprojekt så måste vi börja inse vissa realiteter. Vi måste söka bredare samarbeten. Detta har försvarsindustrin till stor del redan anpassat sig till men jag tror att vi kommer att få se ytterligare konsolidering i Europa likt den vi sett i USA.

Calle sa...

Jag håller med dig i dina forskningssträvandet, och att vi naturligtvis ska söka lösningar med andra europeiska länder. Att vi inte gjort så tidigare med de nordiska är ju en gåta. Men staten kommer alltid finnas med på ett hörn, då staten (åtminstone tidigare) stod för långsiktighet och stabilitet, vilket varje industriprojekt i försvarssektorn behöver. Att föra en nyliberal politik har inget annat land än Sverige försökt sig på. Inte heller på massinvandringens område hittar vi några likar bland europeiska stater. På vissa områden har man uppenbarligen glömt bort den annars så omhuldade "försiktighetsprincipen". Varför har vi så fega politiker, tänker alla mer på pensionen än på sina egna ideal?