Så här i nomineringstider så kommer ofta debatten om mångfald på valsedlarna upp. Jag kan ibland tycka att den debatten blir lite ytlig och tråkig. Med apotekarvåg mäts listan när det gäller egenskaperna kön, ålder och etnicitet. Det som däremot ofta helt bortses från är politiska värderingar och kandidatens kompetens och karaktär. Moderaterna är ett stort parti som rymmer många olika politiska inriktningar men aldrig har jag hört detta diskuteras när valsedeln ska komponeras. Hur som helst har medlemmarna i den valkrets jag tillhör, Stockholms län, röstat fram en lista med rimligt jämn fördelning mellan könen. För egen del hamnade jag på sjunde plats i provvalet. Med tanke på att vi idag har 17 mandat så får väl det anses som mycket fast mark. Framför mig på listan har jag fyra kvinnor. Om någon könskvoteringsfanatiker kommer föreslå att jag flyttades upp till plats fem för att uppnå varannan man varannan kvinna på listan så kommer jag vänligen men bestämt att motsätta mig det. Det ska bli intressant att höra hur våra mer uttalade könskvoterare ställer sig till listan. Den som koncentrerar sig mer på yttre egenskaper än politiskt innehåll kan säkert göra affär av att det råder en kraftig överrepresentation av kortklippta män och blonderade kvinnor bland de tio toppnamnen i Stockholms län.
SvD SvD
Lyssna gärna på Den politiska talradion, nytt program varje vecka. Denna vecka samtalar vi med Urban Bäckström om bland annat politisk klåfingrighet.
Du startar radioprogrammet genom att trycka på playknappen på spelaren här under. Programmet startar efter cirka 30 sekunder.
__________________________________________
Lyssna på ”Den politiska talradion” med Göran Pettersson och Jacob på dinledamot.wordpress.com
Andra bloggar om: politik
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
7 kommentarer:
Här är en moderat som om Abdirisak Waberi kommer upp på kandidaturlistan tackar för mig.
Aje Carlbom har naturligtvis helt rätt. Det räcker med att ha sett en tv-intervju med Abdirisak Waberi för att fatta att han inte bara är en bedjande muslim utan också bokstavstrogen islamist! Att först bli medlem i ett svenskt politiskt parti och sedan bli riksdagsman är ett sätt att bättra på islamismens positionering i vårt samhälle som på sikt hotar demokratiska fri- och rättigheter! Det var precis sådant som gjorde att schweizarna rösta för förbud av minareter (dvs bönetorn). När de här religiösa bakåtsträvarna blir ännu flera i vårt parlament och på andra platser i samhället vad tror ni händer då med de s k sekulära muslimerna som en gång flytt hit pga religiös förföljelse? Vart ska de ta vägen nästa gång om världens ledare tillåter islamismen sprida sig under hägnet "religionsfrihet"? Islam måste främst förstås som ett politiskt samhällssystem som med religiösa medel trycker tillbaks oss till medeltida förhållanden och kommer att vilja detaljreglera våra dagliga liv! Den som vägrar se detta företräder inte Sveriges intressen och då blir det alldeles självklart att istället rösta på det parti som visar att man förstått islams natur. Någon anpassning till partiprogram eller vad en demokrati kräver finns inte på kartan hos en islamist som Abdirisak Waberi || Il Padre
Enligt koranen får en muslim ljuga om det kan främja islam utbredning eller om muslimen fruktar för sitt liv. Detta innebär med andra ord att Abdirisak Waberi kan påstå sig förespråka homoäktenskap medan han i hemlighet inte skulle vilja göra något annat än att stena dem till döds.
Samma sak gäller alla "moderata" muslimer. Vi kan aldrig veta om de är uppriktigt liberala eller om det är en falsk fasad.
Vilket innebär att han passa perfekt in bland alla andra politiker som vi inte heller vet om de pratar sanning eller ljuger eller bara följer PK strömmen för att öka sin personliga makt.
Jag brukar vara mycket restriktiv med att ta bort kommentarer. Hittills under två år tror jag att det bara skett två gånger. En gång var det ren spam och den andra gången något som jag bedömde vara hets mot folkgrupp. Även om jag inte delar åsikterna från ovanstående kommentatorer så väljer jag att låta dem stå kvar då jag uppfattar att de inte trampar över lagens gränser.
Det har ej gått lång tid sedan kyrkan separerades från staten. Den senare har via sina företrädare, mer eller mindre sedan dess, avsvurit sig banden till kristendomen. Sverige har under några decennier, kunnat betraktats som ett av världens mest sekulariserade länder och man har utrikespolitiskt stoltserat med att vara föregångare för feminism, jämlikhet och demokrati.
Alla har hört tongångarna och i åratal har det stötts och blötts frågor som exempelvis om hur många procent kvinnliga VD det finns, eller hur många kvinnor som söker till tekniska utbildningar, polis, militär osv.
Eftersom våra makthavare, (samtidigt som de ägnat sig åt en tävlan att framstå som de mest sekulariserade och feministiska ledarna), för det första anställt en massinvandring utan historiskt motstycke och för det andra i allt högre grad låtit en annan religion än kristendomen - nämligen islam - få en allt tyngre dominans, förstår vi att dessa ej vidkännes betydelsen av hur fullständigt diametralt motsatt den islamiska värderingsgrunden är gentemot vår egen.
Varför har man då inte varit ärlig och konsekvent?
Det politiska islam har satt sig i "respekt" med sina terrordåd och krigföring och vi är rädda helt enkelt. Islam är en religion som alltid skrämt och hotat sig fram. Att moskéen i Botkyrka nu vill börja med böneutrop och med största sannolikhet till sist kommer få tillstånd för detta, beror på att man fruktar islam. Genom att förhandla och ge vika för det politiska islam, tror sig våra ledare få behålla sin makt och sina liv - och plötsligt har man glömt de ideal man en gång sagt sig stå för! För hur var det nu med kvinnorna t. ex? Man säger sig vilja stötta kvinnor. Eller hur? Men vad händer då med kvinnorna i de islamska länderna? Jo, om en man är otrogen så kan hans hustru stenas till döds för att hon anses vara orsak till otroheten. Vidare har man dödsstraff för homosexuella, icke-muslimer förföljs mördas etc.
Ingen ledare i Sverige vågar idag följa sin intuition om vad som är bra för landet. Ingen vågar heller vara ärlig och konsekvent (och t. ex. var öppen om hur svenska kvinnor redan nu drabbats av islam.) Att man släpper in islam samtidigt som man t. ex. pläderar för könsbyten och homosexuellas "rättighet" att lämna blod, antyder vidare (och med förskräckande klarhet) vilken förvirring som råder.
De som genomdriver detta paradigmskifte; genom att först skjuta kristendomen i sank (med homoäktenskap etc.) och sedan underminera våra demokratiska värderingar för att till sist öppna upp Sverige till att bli religiös fasciststat, där förtryck, hat och rädsla råder, är de som är ansvariga. Dessa har inte bara förrått sitt land och sina barn, (om de har några), utan även sig själva.
Bra inlägg, Göran. Det hedrar dig.
Skicka en kommentar