lördag 29 november 2008

Borg håller huvudet kallt

”Stimulanspaket” håller på att bli det nya modeordet. I stort sett varje politiker och debattör uttalar sig om vad som skulle behöva göras för att svänga världsekonomin. Idag tog även finansminister Anders Borg till orda i frågan och det gläder mig att han ånyo visar att han kan hålla huvudet kallt när det ropas runt omkring honom. Det största problemet för Sveriges ekonomi är fortfarande den finansiella krisen. Även om läget lättat något för bankerna sedan stabiliseringspaketet röstades igenom så råder fortfarande extrema förhållanden på lånemarknaden. Flera stora internationella aktörer har lämnat den svenska marknaden och det gör att svenska företag har uppenbara problem med sin finansiering. Av den anledningen är det viktigt att EU:s regler för lånegarantierna modifieras så att svenska banker kan tillåtas fylla tomrummet som uppstått när de internationella aktörerna koncentrerat sig till sina hemmamarknader. Det är bra att Anders Borg nu höjer rösten mot EU-kommissionen och förhoppningsvis kommer de och ECB att genomföra lämpliga modifieringar av regelverken.

En fråga som det inte talats så mycket om är kommuner och landstings ansvar för makroekonomin. Statens budget är i allt väsentligt kontracyklisk det vill säga inkomsterna är större i högkonjunktur (åtstramande) och utgifterna är större i lågkonjunktur (stimulerande). Kommuner och landsting tenderar att agera mycket mera kortsiktigt och närmast bedriva en procyklisk budgetpolitik. Vid högkonjunktur då skatteintäkterna ökar genomförs gärna stora investeringar i idrotts- och kulturanläggningar och vid lågkonjunktur försöker man att minska sina utgifter genom att reducera personalstyrkan. Till del är kommunerna styrda till detta genom balanskraven som anger att kommunerna inte ska driva verksamheten med underskott. Ett överskott för åren 2007 och 2008 kan inte användas för att kompensera ett underskott för 2009. Jag tycker att detta är olyckligt. Inför 2009 borde vi som arbetar med finanspolitik lyfte den debatten. Det är ju gränsande till vansinne att kommunerna under lågkonjunktursåret 2009 antingen avskedar personal alternativt höjer skatten trots att de gjort stora överskott under 2007 och 2008. Vidare borde kommuner och landsting med god ekonomi eftersträva att sträva efter att tidigarelägga investeringar och genomföra dem 2009 och 2010. Jag skrev om detta i en debattartikel i gårdagens nummer av Norrtelje Tidning.

Veckans avsnitt av ”Den politiska talradion” handlar om integration och arbete. Du startar radioprogrammet genom att trycka på playknappen på spelaren här under. Programmet startar efter cirka 30 sekunder.












SvD
__________________________________________
Lyssna på ”Den politiska talradion” med Göran Pettersson och Jacob Birkeland på
Andra bloggar om:

3 kommentarer:

Inger E(norah4you) sa...

Bra funderingar Göran P. En fundering jag själv haft under åren från att jag arbetade på orderavdelning under några år i mitten av 70-talet och genom andra arbeten, inklusive omskolning till SO-lärare. Varför måste kommun och landsting lägga budgetar som inte är rullande över mot nästa år utan där ett överskott ena året i sämsta fall måste betalas tillbaka till staten i stället för att finnas tillgängligt året efteråt när det blir underskott?

Jag läste ekonomihistoria som extra fördjupning på D-nivån i Historia. Kan inte påminna mig att det var så någon hanterade stadskassor och regionala kassor förrän inpå 1900-talet. Varför måste det vara så?

Göran Pettersson sa...

Hej!

Över- respektive underskotten regleras inte mot staten. Däremot kräver regelverket, vilket jag i grunden tycker är bra, att underskott återställas inom tre år. Jag tror att Sverige skulle tjäna på om landets riks- och kommunpolitiker samtalade mera om finanspolitik. Vi spelar ju trots allt i samma lag, för egen del är jag både riksdagsledamot och kommunalpolitiker. För Norrtäljes del är jag rätt nöjd med vårt budgetarbete. Vi har en tvåårs budget och vi har gjort stora överskott 2007 och 2008 och borde därigenom kunna bibehålla verksamhetsnivån under 2009.

Inger E(norahyou) sa...

Hej Göran,
regelverk och regelverk. Jag är inte så säker på att regelverken är till nytta alla gånger.

Hur skulle, enligt Din mening, man kunna hantera över- respektive underskott på ett för väljarna bättre sätt. För visst är det i och för sig en och samma kassa allt tas ur. Fördelat eller ej.

Mina funderingar är om man skulle kunna tänka sig någon form av konto hos Riksbanken där en kommun får betala in överskott som kommunen fick använda i samband med underskott. För det är ett problem, ett ekonomiskt problem, när en skatt behöver höjas/sänkas. Det kostar pengar, mycket mer pengar än vad man tror.

Minns bara den kostnad som det var under 1 enda år på 70-talets slut i Mölndal, när ett enda ärende, namngivning av vägen mellan en väg som gick mot Frölunda skulle ske. Satt i Kulturnämndens teater och musikutskott på den tiden. Räknade ut att kostnaden i Kulturnämnd och övriga kommunala enheter för detta ärende, att ge vägen samma namn i Mölndal som i Göteborg, vilket ju i stort bara var administrativa kostnader arbete+papper för tjänstemän,kommunstyrelse, kommunfullmäktige och några nämnder, på den tiden var 46000:-

Då var det inga justeringar som behövdes i dataprogram, inga extra beslut som behövdes ta efter extra beredningar i nämnder och kommunstyrelse, inga påverkningar av justeringar på budget o.s.v. Realistisk kostnad utifrån enkel beräkning är ett par hundra tusen kronor och uppåt för dessa regelverkskrävda justeringar. Är det värt det? Ifrågasätter det.