Söndagen den 7 december 2008 kan mycket väl vara dagen då den politiska kartan i Sverige ritades om. Genom dagens uppgörelse mellan socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet så har Sverige fått två tydliga regeringsalternativ. Jag tycker att detta är mycket bra. Nu kan de två alternativens politik jämföras mot varandra och väljarna får också en klarare bild av vad som kan förväntas beroende på vilken konstellation som vinner valet 2010. Koalitionen med vänsterpartiet kommer att medföra att socialdemokraterna kommer att tvingas vänsterut. Detta innebär att Mona Sahlin kommer att få svårt med sin reformering av den socialdemokratiska politiken. Det här öppnar fältet för oss moderater att vinna röster från högerflanken inom socialdemokraterna. Även om det idag skiljer hela 10 procentenheter mellan blocken så skulle jag vilja påstå att läget är synnerligen öppet. För att återvinna majoriteten så krävs det att Alliansen vinner över 5 procentenheter från vänsterblocket en uppgift som jag inte på något sätt tror är omöjlig nu när lagen är formerade. För egen del så tror jag att Lars Ohly och Peter Eriksson kommer att vara bra för Alliansen i valrörelsen 2010.
AB AB SvD SvD DN DN Sydsvenskan Sydsvenskan
__________________________________________
Lyssna på ”Den politiska talradion” med Göran Pettersson och Jacob Birkeland på dinledamot.wordpress.com
Andra bloggar om: politik
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Jag tycker inte att det är bra. 7 alternativ valet 2002 har plötsligt blivit 4. Det här kommer att spä på politikerföraktet eftersom politikerna gör upp vilka de vill samarbeta med innan valet istället för att låta väljarna ge mandat.
7 alternativ har blivit 2 ska det vara...
För egen del så tror jag att Maud Olofsson, Göran Hägglund, och Jan Bjöklund kommer att vara bra för oppositionen i valrörelsen 2010.
Så länge Mona Sahlin är partiledare sitter Aliansen tryggt. När hon byts ut efter valet 2010 börjar den riktiga matchen inför 2014.
Enligt Sydsvenskan: "Varje parti ska sätta ihop ett eget valmanifest, men det blir en gemensam valplattform hösten 2010." Det ena ska vara separat och det andra inte. Men hm, vad är skillnaden mellan valmanifest och valplattform? Förväntas det vara klart och tydligt för tidningsläsaren?
För valmanifest är väl inte så enkelt som ett valprogram där partiet talar om vad man överhuvudtaget vill inför valet? Det är fullständigt självklart att ett parti, oavsett eventuella framtida koalitioner, har ett eget sådant.
• 1904–1918: Nej till allmän rösträtt.
• 1916: Nej till allmän olycksförsäkring i arbetet.
• 1919: Nej till åtta timmars arbetsdag.
• 1919: Nej till kvinnlig rösträtt.
• 1921: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige.
• 1923: Nej till åtta timmars arbetsdag.
• 1923: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige.
• 1927: Nej till folkskolereform.
• 1931: Nej til sjukkassan.
• 1933: Nej till beredskapsarbete.
• 1934: Nej till a–kassa.
• 1935: Nej till höjda folkpensioner.
• 1938: Nej till två veckors semester.
• 1941: Nej till sänkt rösträttsålder.
• 1946: Nej till fria skolmåltider.
• 1946: Nej till allmän sjukvårdsförsäkring.
• 1947: Nej till allmänna barnbidrag.
• 1951: Nej till tre veckors semester.
• 1953: Nej till fri sjukvård.
• 1959: Nej till ATP.
• 1960–talet: Ja till apartheid. Moderaterna tog avstånd från alla sanktioner mot apartheidregimen i Sydafrika och var emot det svenska stödet till ANC.
• 1963: Nej till fyra veckors semester.
• 1970: Nej till 40–timmars arbetsvecka.
• 1973: Nej till möjligheten till förtidspensionering vid 63.
• 1974: Nej till fri abort. Den 29 maj 1974 röstade riksdagen ja till fri abort, vilket resulterade i den svenska abortlagen som låter kvinnan själv besluta om abort upp till den 18 graviditetsveckan. Moderaterna röstade nej.
• 1976: Nej till femte semesterveckan.
• 1983: Nej till löntagarfonderna.
• 1994: Nej till partnerskapslag för homosexuella.
• 1998: Nej till erkännande av homosexuellas rättigheter inom EU. EU–parlamentet röstade för ett erkännande av homosexuellas rättigheter, men de moderata ledamöterna röstade nej.
• 2003: Ja till Irakkriget. Alla riksdagspartier demonstrerade mot och kritiserade Irakkriget utom moderaterna.
• 2004: Ja till sänkt a–kassa och sjukpenning.
• 2006: Nej till gröna jobb.
• 2006: Nej till sex timmars arbetsdag.
• 2006: Nej till upprustning av offentliga sektorn.
• 2006: Nej till höjd a- kassa.
• 2006: Ja till sänkt a-kassa.
• 2006: Nej till höjd sjukersättning.
• 2007: Ja till sänkt sjukersättning.
Sverige påväg emot tvåpartistat med minskat medborgarinflytande som följd...
Inte att förglömma
• 2006: Ja till flyttskatt
• 2008: Ja till massavlyssning/FRA
• 2008: Ja till privatpoliser/IPRED
Skicka en kommentar