Att vara svensk försvars- och säkerhetspolitiker torde kräva sin man respektive kvinna. Inte nog med att ämnet är stort och komplicerat det innehåller också en särskild politisk logik eller kanske snarare brist därpå. På grund av den långa perioden av förljugen neutralitet så har befolkningen indoktrinerats. Detta gör att det idag finns en uppfattning medveten eller omedveten att det vore opinionsmässigt oklokt att börja tala klarspråk när det gäller säkerhetspolitiken. Om man inte kan göra rätt kan man då kompensera detta genom att ta steg i rätt riktning? Det är enligt min uppfattning den stora frågan när det gäller det nu aktuella nordiska försvarssamarbetet.
Under förevändningen att hitta kostnadseffektiva lösningar flätas de nordiska försvaren allt mer samman. Detta har flera fördelar men det finns också en mycket stor risk med detta samarbete om det utvecklas fel. Inget av de nordiska länderna är betjänta av att säkerhetspolitiken regionaliseras och att de nordiska ländernas säkerhet frikopplas från det transatlantiska samarbetet. Det nordiska försvarssamarbetet får därför inte innebära att Norge och Danmark isolerar sig utan istället måste Sverige och Finland integreras i det transatlantiska samarbetet. Nu gäller det att våra ledande säkerhetspolitiker i båda de politiska blocken vågar stå upp och säga det. Det duger inte att bara fiska efter kortsiktiga opinionsvinster.
DN
__________________________________________
Lyssna på politisk talradio på dinledamot.libsyn.com
Twingly
Andra bloggar om: politik försvarspolitikNatosäkerhetspolitik
onsdag 19 mars 2008
Dags att tala klarspråk om säkerhetspolitiken
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
>...måste Sverige och Finland integreras i det transatlantiska samarbetet.
Varför det?
Skicka en kommentar