Många kommuner gasar i högkonjunktur och bromsar i lågkonjunktur

Nestorn bland svenska nationalekonomer, professor Assar Lindbeck, skriver idag på DN Debatt. Jag håller i allt väsentligt med den gode Lindbeck i hans bedömning av läget och olika åtgärders för- och nackdelar. Men som vanligt innehåller den akademiska professionens råd en allvarlig svaghet. Den underskattar det politiska systemets förmåga att i goda tider återställa stimulanser som gjorts i lågkonjunktur. Denna ofullkomlighet i det politiska systemet gör att man bör vara lite återhållsam med stimulanser för att medicinen inte ska få mycket skadliga biverkningar.

När det gäller frågan om kommunernas ekonomi och det ekonomiska ramverket som styr dem håller jag dock med Assar Lindbeck fullt ut. Dagens system innehåller ett antal makroekonomiskt tveksamma moment. Dessa styrningar gör att kommunerna ofta agerar helt kontraproduktivt för nationens ekonomi. Man gasar i högkonjunktur och bromsar i lågkonjunktur. Jag anser att något borde göras åt detta och vid riksdagens frågestund den 11 december försökte jag med begränsad framgång vinna stöd för detta hos finansministern. Givetvis är det svårt och kanske olämpligt att börja ändra i regelverket mitt under pågående finanskris. Men nog vore det i alla fall lämpligt att påpeka för våra kommuner att det kan vara lämpligt att försöka tidigarelägga samhällsnyttiga investeringar så att dessa kan genomföras under lågkonjunkturen. Det kommunala skatteutjämningssystemet är också en begränsning när det gäller kommunernas ansvar för nationens ekonomi. Om kommun A avskedar anställda så fördelas de därigenom minskade skatteintäkterna över alla kommuner.

Hur som helst här följer riksdagens protokoll från frågestunden den 11 december.
Finanspolitiken i kommuner och landsting
Anf. 64 GÖRAN PETTERSSON (m):
Herr talman! Jag har en fråga till Anders Borg.

Regering och riksdag vidtar nu med anledning av konjunkturläget ett antal åtgärder för att finansiellt stimulera den svenska ekonomin. Samtidigt kommer signaler om att ett antal kommuner och landsting i stället överväger att vidta åtgärder som verkar direkt åtstramande på samma ekonomi. Man stoppar investeringsprojekt och drar ned på sin verksamhet.

Samma kommuner och landsting har däremot i många fall bedrivit en expansiv finanspolitik under den senaste högkonjunkturen. På detta sätt har man många gånger bidragit till att försämra de ekonomiska förutsättningarna i såväl lågkonjunktur som högkonjunktur.

Staten, landstingen och kommunerna tillhör samma lag. Av den anledningen vore det väl bra om vi finanspolitiskt drog åt samma håll. Jag undrar därför vad finansministern gör för att öka våra kommun- och landstingspolitikers förståelse för den svenska ekonomin. Jag undrar vidare om finansministern kan tänka sig att ta ett initiativ för att utveckla det ramverk som reglerar kommunernas ekonomi i syfte att minska deras procykliska inverkan på ekonomin.

Anf. 65 Finansminister ANDERS BORG (m):
Herr talman! Göran Pettersson ställer viktiga frågor. Låt oss dock ha en blick över hur det kommer att se ut på svensk arbetsmarknad de kommande åren. Exportindustrin drabbas nu hårt. Vi har sett det i fordonsindustrin och kommer att få se det i de råvaruberoende industrierna. Det finns betydande risker på hela vår industrisida. Byggandet bromsas in mycket snabbt. Samma sak gäller servicenäringarna, både finansiell sektor och detaljhandel. Det är alltså en bred inbromsning i privat sektor som är betydligt kraftigare än den inbromsning som sker i kommunsektorn.

Enligt Amsprognosen ligger 10 000 av jobbförlusten på 145 000 på kommunsidan, om jag förstod siffrorna rätt. Det här beror bland annat på att vi har tillfört kommunerna väldigt mycket pengar. Det handlar om arbetsgivaravgiftssänkningar, fastighetsskatten, särskilda statsbidrag och sänkta ungdomsarbetsgivaravgifter.

Det här gör att kommunernas ekonomi för 2009 ter sig något starkare än vad andra delar av ekonomin ter sig. Ramverket har följaktligen spelat en viktig roll i detta. Vi har bättre ordning i offentliga finanser i kommunsektorn än vi tidigare har haft. Men det finns naturligtvis alltid skäl att diskutera ramverket.

Anf. 66 GÖRAN PETTERSSON (m):
Herr talman! Att läget är bra i kommunsektorn instämmer jag i. Problembeskrivningen handlar om att kommuner och landsting under den högkonjunktur vi hade delvis har slängt bensin på brasan. Det var ett antal kommuner och landsting som gjorde stora investeringar i högkonjunktur och som nu när lågkonjunkturen kommer i stället håller igen. Är det inte så att balanskravsreglerna, även om ramverket har varit bra, har en stor potential att utvecklas?

Anf. 67 Finansminister ANDERS BORG (m):
Herr talman! Låt oss ändå vara lite försiktiga med formuleringarna. Hela den svenska ekonomin bromsar nu in relativt kraftigt. Vi ser en tydlig nedgång. Det är naturligtvis så att läget är allra tuffast i exportindustrin, byggindustrin och de tunga basnäringarna. Jag skulle nog beskriva läget som tufft också i kommunsektorn, men den stora kontraktionen sker inom exportindustrin.

Ramverket har betytt att vi nu för första gången på väldigt lång tid har kommuner som i huvudsak under de senaste åren haft god ordning på sina finanser. Det tror jag egentligen att vi inte har upplevt tidigare; den stora omsvängningen skedde 2003–2004. Detta säger mig att ramverket har varit bra.

Man kan naturligtvis alltid diskutera aspekten med gasning och bromsning. Men det är en del av ramverket. Jag vill nog att vi ska se på det i ett helhetssammanhang och inte bara bryta ut kommundelen.

DN Debatt
__________________________________________
Lyssna på ”Den politiska talradion” med Göran Pettersson och Jacob Birkeland på dinledamot.wordpress.com
Andra bloggar om: politik Assar Lindbeck