Oljans förbannelse?

Aftonbladet skriver idag om den politiska situationen i Norge. Vid vissa opinionsundersökningar så har Framstegspartiet varit Norges största parti. Hur har detta varit möjligt? Åsa Petersen i Aftonbladet resonerar runt att det kan beror på att de norska socialdemokraterna inte varit tillräckligt tydliga i sin vänsterpolitik. Jag tror att förklaringen kan vara en helt annan.

Är det så att gas och olja i stora kvantiteter endast hittas i stater där demokratin har dåliga förutsättningar? Om man studerar sambandet mellan gas- och oljetillgångar och graden av demokrati så skulle man statistiskt kunna bevisa att så torde vara fallet. Givetvis är sambandet något mer komplicerat. Men man kan ändå ganska säkert dra slutsatsen att de stora, nästan arbetsfria, inkomsterna från gas- och oljeexport skapar en grogrund för en särskild sorts politiskt ledarskap. I i stort sett alla stater med stora oljetillgångar härskar idag mer eller mindre enväldiga och alltmer egensinniga ledare. Undantaget skulle möjligen kunna vara Norge.

Det är av klimathänsyn viktigt att världen gör sig mindre beroende av fossila bränslen för sin energiförsörjning. Men jag tror att det är minst lika viktigt att vi gör oss fria från vårt gas- och oljeberoende av politiska skäl. Vi måste sluta göda oljestaternas härskare. Världen behöver inte envåldshärskare med globala ambitioner.

Aftonbladet
__________________________________________
Lyssna på ”Den politiska talradion” med Göran Pettersson och Jacob Birkeland på dinledamot.wordpress.com
Andra bloggar om: politik