lördag 31 januari 2009

Vad anser du som är officer?

Jag tillfrågas ganska ofta om vad jag som officer anser om regeringens försvarspolitik. Så här dagen efter att Försvarsmakten lämnat sitt underlag till regeringen finns det anledning att redovisa mina lite mer personliga färgade kommentarer till underlaget. Under åren 2000-2003 arbetade jag med Försvarsmaktens perspektivplanering och 2003-2006 kunde jag på nära håll följa arbetet med olika underlagsarbeten. Det är därför inga obekanta frågor som kommer upp i underlaget och vissa har dragits i rejäla långbänkar innan de nu blivit myndighetens förslag. Här följer dock ett antal kommentarer till de mer väsentliga delarna i underlaget.

1. Försvarspolitiken vilar på en ologisk och orealistisk säkerhetspolitik. Samtidigt som Sverige i det närmaste ställer ut säkerhetsgarantier till sina grannländer avsäger man sig fördelarna med att ingå i den euro-atlantiska militäralliansen Nato. Våra samhällen och ekonomier är idag så sammanflätade i Europa att det inte längre går för Sverige att agera fristående. Utanförskapet när det gäller Nato skapar både en osäkerhet för Sverige och för våra grannländer. Likaså försvåras en gemensam operativ planering som skulle ha ökat vår gemensamma säkerhet.
2. Den ekonomiska ambitionen anser jag vara för låg och ligga fel i tid. Sverige har en lång tradition att ligga ur fas med sin försvarspolitik. Genom att förändringarna går så långsamt tenderar vi att ligga ur fas med omvärldsutvecklingen. Vi upprustar när världsläget är på väg att förbättras och nedrustar när det börjar skärpa till sig. Jag tror att alla Europas länder inom några år kommer att behöva se över sina prioriteringar och jag tror att vi kommer att få se en omviktning av statsutgifterna med större resurser för inre och yttre säkerhet. Trots regeringens låga ekonomiska ambition med försvaret så lyckas oppositionens partier var och ett att kraftigt underskrida den med mycket god marginal.
3. Personalförsörjningen är den viktigaste delen i underlaget. Jag anser att det är helt rätt att gå över till ett system med anställda respektive kontrakterade soldater. Dagens system där vi utbildar förband för att därefter aldrig använda dem är förkastligt. Det är tragiskt att det tagit så lång tid att komma till den insikten. Tyvärr verkar det tänkt att förändringen ska fortsätta att ta tid och förändringsplanen är synnerligen långdragen. Jag hoppas att pliktutredningen ägnar stor kraft åt hur rekryteringen ska ske. Personligen förordar jag en obligatorisk könsneutral värnplikt på ett par dagar där staten orienterar alla ungdomar om försvaret samt genomför någon form av förberedande mönstring.
4. Jag anser att det är helt rätt att i grunden ha samma förband hemma och borta. Givetvis kan enheterna behöva specialutrustas utgående från insatsen men principen böra vara att vi håller ihop förbanden. Vad avser utrustning av god kvalitet som vi redan har men som för närvarande är mindre efterfrågad internationellt, t.ex. stridsvagnar, anser jag att man bör överväga förrådsställning av överskottet.
5. Jag är glad över att man behåller och utvecklar ubåtssystemet. Detta är en unik förmåga med många användningsområden.

Den viktigaste politiska försvars- och säkerhetspolitiska frågan under de närmaste åren är ”allianslösheten”. Allians för Sverige har kommit överens om att inte lyfta frågan under den här mandatperioden. Vi moderater anser att ett svenskt Natomedlemskap är ett naturligt steg men att det måste vila på en bred parlamentarisk majoritet och ha ett folkligt stöd. Vidare anser vi att ett svenskt medlemskap ska ske i samråd med Finland. Förändringen av den svenska säkerhetspolitiken torde följa samma ordning som medlemsansökan till EG. Först krävs en intern socialdemokratisk omorientering därefter opinionsbildning och slutligen en medlemsansökan. Den socialdemokratiska linjen verkar nu vara att försöka driva utvecklingen i en isolationistisk riktning. Man verkar försöka skrämma väljarna med ord som yrkesförvar och Nato. Att försvarsutskottets socialdemokratiske ordförande Anders Karlsson personligen tror på värnplikt och isolationism betvivlar jag inte, däremot så torde väl de mer internationellt utåtblickande och analyserande delarna av riksdagsgruppen beklaga den socialdemokratiska politiken. I veckans avsnitt av ”Den politiska talradion – dinledamot.se” utvecklar jag mina tankar i ämnet. I övrigt anser jag nog att mitt anförande i den allmänpolitiska debatten 19 oktober 2007 fortfarande står sig rätt väl.
Du startar radioprogrammet genom att trycka på playknappen på spelaren här under. Programmet startar efter cirka 30 sekunder.













SvD SvDSvD
__________________________________________
Lyssna på ”Den politiska talradion” med Göran Pettersson och Jacob Birkeland på
Andra bloggar om:

1 kommentar:

Leif Ekstedt sa...

Att läsa SVD ledare i dag Claes Arvidsson speglar kanske sanningen.
Allmän värnplikt hade en god sida
när det gääler hur man integrera olika grupper i samhället.
Men huvudskälet till att vi inte har något bra försvar - ja kanske på staben - är att vi ej är med i Nato.
Nato skulle ha begärt ett större engagemang(läs pengar) från svenska sida för att vi skulle få vara med.