Jag får ofta frågan vad jag som officer anser om Sveriges försvarspolitik. Mitt svar brukar bli att man måste bedöma den utgående från vår säkerhetspolitik. Betyget blir då att försvarspolitiken är ologisk och ogenomtänkt. Men det stora felet är i grunden inte försvarspolitiken utan säkerhetspolitiken. Vi driver en i många stycken ”imponerande” säkerhetspolitik där vi i diverse uttalanden, rapporter och deklarationer utlovar stöd till andra stater vid händelse av konflikt. Däremot ställer vi oss utanför den allians av västerländska demokratier som syftar till att stärka medlemsstaternas gemensamma säkerhet. Försvarspolitiken i sin tur utvecklar försvaret som om vi ingick i en militär allians. Nu höjs röster om att försvarspolitiken ska omformas och bli mer nationellt fokuserad. Detta är logiskt om man avser att gå tillbaka till en mer isolationistisk säkerhetspolitik. Man bör dock vara medveten om att en självständig trovärdig svensk försvarsförmåga inte är möjlig att åstadkomma om man inte är beredd att satsa flera hundra procent mer på försvaret än vad som görs idag och kanske inte då heller. Jag förordar som ni säkert vet inte den linjen. Istället bör Sverige och Finland bli medlemmar i Nato. Europas Natoländer kommer också att behöva förbereda sig på att tiden med sjunkande försvarsanslag är över. Jag är övertygad om att vi när dammet från finanskrisen har lagt sig så kommer vi gå in i en period där Europa återuppbygger sin säkerhet genom ökade försvarsanslag. Jag gillar av princip inte resursförbrukningsmål (jämför biståndet) men jag håller inte för otroligt att man i Europa inom en fem till tioårsperiod är tillbaka på försvarsbudgetar runt 2 % av BNP.
SvD
__________________________________________
Lyssna på ”Den politiska talradion” med Göran Pettersson och Jacob Birkeland på dinledamot.wordpress.com
Andra bloggar om: politik försvarspolitik
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Det är nog mer korrekt att säga att Sverige inte har en försvarspolitik. Vi har inga mål för vårat försvar förutom att det ska kunna bli en expeditionsstyrka för utlandstjänst vilket man också misslyckas med eftersom försörjningen till dessa brister och utsätter soldaterna för onödig risk.
Försvaret har som primärt mål att försvara landet, någonting som de i dagsläget inte klarar av. Att försvara Sverige och Gotland samt understödja defensiva operationer i vår omedelbara närhet borde rimligtvis vara det primära målet för vår försvarsmakt.
In i NATO, så fort folkviljan har förstått fördelen med detta. Visst måste säkerhets- och försvarspolitiken gå hand i hand, men det betyder inte att vi i Sverige genom att ansluta oss till NATO inte har en uppgift att fylla.
För att NATO:s då tilltänkta nordflank skall vara trovärdig behövs att det då största NATO-landet i Norden inte fortsätter att låta enbart andra stå för säkerheten medan vi formulerar fina tankar om vad vi skall göra med våra fåtaliga enheter.
Så är det nu, vem kan på allvar tro att Sverige kommer skicka stöd till grannar när förmågan att skydda det egna landet inte på långa vägar är acceptabel. Ingen återgång till ett invasionsförsvar, men ett insatsförsvar som kan verka Här och Nu, och sedan också...
Ordet "insatsförsvar" är bara ett namnbyte för att dölja organiationens oförmåga. Man kan ju fråga sig vad man ska ha ett försvar till om det inte är att göra insatser? Om inte skulle man ju lika gärna kunna tala om försvaret som Nålsticksförsvaret, för det är ju mer realistiskt.
Det folk glömmer var att det gamla försvaret, som ju av reformivrarna benämns invasionsförsvaret för att markera att det just var gammalt, klarade alla de krav som ställdes på dagens insatsförsvar. Detta oavsett om det gällde försvar av Sverige, internationella insatser eller stöd till det civila samhället. Som exempel kan ju nämnas att stora delar av den utrustning som höll södra Sverige igång efter Gudrun var materiel som vi nu har avvecklat eftersom den hörde till det "gamla försvaret". Ersättning? Ingen...
Att hålla en kurs ska vara viktigare än att hålla rätt kurs. Jan Björklund visar att han har stake medan moderaterna kör rätt in i skogen. De är ju de som har mest makt. Reinfeldt, Borg, Bildt och Tolgfors förstås. Moderaterna framstår mer och mer som ett sosseparti.
Beklämmande är det ord som ligger närmast till hands när jag tänker på hur lättvindigt regeringen tar på försvaret av landet och dess medborgare.
När jag i valet 2006 röstade på moderaterna, förväntade jag mig inte att detta parti i regerings-ställning skulle bedriva en i det närmaste miljöpartistisk försvars-politik. Den borgerliga allians-regeringen verkar av någon anledning vara besatt av att försöka tävla med nedrustnings-ivrarna på vänsterkanten, om att presentera verklighetsfrånvända omvärldsanalyser.
När Tolgfors proklamerar att hela Sverige ska försvaras är han lika trovärdig som Per-Albin Hansson, när denne påstod att Sveriges beredskap var god. - Den naturliga följdfrågan väljer Tolgfors dock inte att besvara: med vadå ska hela Sverige försvaras och hur kan vi ge våra grannländer säkerhets-garantier när vi inte kan försvara oss själva eller en bråkdel av vårt territorium?
Sverige är inte medlem av NATO och kommer antagligen inte bli det över en överskådlig framtid. Vi kan därför inte heller förvänta oss att försvarsalliansen kommer att garantera vår säkerhet. Sverige är däremot ett till ytan stort land, glest befolkat och i stort sätt helt avmilitariserat.
Men allt är ju inte nattsvart när det gäller försvaret. Vi har ju FRA! Det betyder att våra utlandsstyrkor kommer att vara närmast immuna mot trampminor och krypskyttar. I ärlighetens namn så är det dessutom betydligt större risk att otäcka kritiska svenska medborgare och grävande journalister orsakar sömnlöshet för statsmakten än "ryssen"
108 SVT Text Söndag 18 jan 2009
INRIKES Publicerad 18 januari
ÖB vill utreda källforskning
Svenska dagbladets (SvD) uppgifter om
att Försvarets informationsstab
efterforskat nyhetsmediers källor bör
bli rättssak, anser ÖB Håkan Syrén.
-Om det efterforskas källor, vilket
är ett grundlagsbrott, vill jag utreda
det. Har ett sådant fel begåtts måste
det vara en rättssak, sade Syrén i dag
vid Folk och försvars årskonferens
i Sälen.
SvD har i två artiklar hävdat att
Försvarets informationsstab krävt in
alla mejl från enskilda soldater till
svenska journalister.
Det framstår som mer och mer tydligt att Sverige saknar en försvarsdoktrin. Försvarsmaten vet inte vad politikerna vill, för det vet inte heller vad de vill. Politikerna troro att en bred försvarsuppgörelse skall ge arbetsro för dem och Försvarsmakten. Regeringen anser att man inte sparar, men Försvarsmakten minskar antalet soldater och stridsvagnar. En doktrin signalerar vilja och inriktning, och det saknas i svensk försvarspolitik. Detta är främst baserat på okunskap om hur man skapar och leder en försvarsmakt. Tolgfors är en genomförare, men saknar kompetens. Tänk om en finansminister eller justisieminister också utsågs på samma kritetier som Tolgfors.....
Hörde att Sahlin ville minska utlandstyrken och satsa på inhemska försvaret. Helt seriöst, kan man inte lägga in en feministisk vinkel på sveriges insats i Afghanistan? Någon större insats för jämnställdhet görs ju inte någon annan stans i världen.
Skicka en kommentar