Det är lätt att instämma i kritiken mot värnskatten som ett antal kommunstyrelseordföranden framför på dagens DN Debatt. Det finns bara ett litet problem, för att bra förslag ska bli bra politik måste de gå att sälja. Jag är inte säker på att regeringen för tillfället disponerar så mycket lyssnartid hos väljarna att det är möjligt att förklara och försvara ett slopande av värnskatten. En annan viktig marginalskattereform som jag dessutom tror är lättare att vinna gehör för är en höjning av gränsen för när man börjar betala statlig inkomstskatt.
Jag har i flera tidigare blogginlägg skrivit om politikens dilemma. Med det menar jag att det som helhetsmässigt är bäst inte alltid vinner uppskattning. Ofta brukar jag lyfta fram två exempel. Slopandet av förmögenhetsskatten var ett för Sveriges ekonomi långsiktigt bra beslut däremot har vi säkert förlorat röster på det. Miljöbilspremien däremot är troligen ett rätt tveksamt styrmedel, den leder till extrema marginaleffekter och snedvridning och ryckigheter i marknaden. Ett bättre styrmedel hade varit att höja beskattningen på de utsläpp man säger sig vilja begränsa. Däremot har införandet av miljöbilspremien troligen inneburit att vi vunnit nya väljare.
För att bra men impopulära beslut ska kunna tas, med bibehållen framgång, krävs opinionsbildning. För egen del är jag villig att bidra till folkbildningen runt värnskattens effekter. I dagens avsnitt av dinledamot.se den politiska talradion avser jag att beröra frågan. Vi lägger ut programmet här på bloggen ikväll. Tidigare avsnitt finns tillgängliga på http://dinledamot.libsyn.com SvD
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
4 kommentarer:
Det är just därför vi skriver debattartikeln, för att motivera och förklara behovet av att skatten säljs så att regeringen uppfattar förslaget som "säljbart". Om inte moderater skapar opinion i en fråga som denna, vem ska då göra det?
Paul
Helt rätt, ni har en viktig opinionsbildande roll.
En anledning till att det är svårt att få med folk på att värnskatten tas bort, är att även de som tjänar mindre än 30,000 upplever marginaleffekter i form av inkomstprövade bidrag, som kan slå ännu hårdare än värnskatten.
Dessutom tenderar löneökningarna vara beskedligare, speciellt för dem som jobbar inom offentlig sektor. Räknar man marginaleffekten som kvoten mellan bruttoinkomstökning och ökning av disponibel inkomst, så är det värst för de som tjänar runt 200,000/år.
Jag försökte visualisera detta i ett diagram, baserat på SCB-data från 2006. Värt att notera är möjligen att regeringens skattesänkningar enligt denna bild träffade just de som har det tuffast.
Jag är för ett avskaffande av värnskatten, och tycker att argumentet att den var avsedd att avskaffas när ekonomin tillät det, rimligen borde räcka. Men vi har alla blivit så drillade att tänka att det skall krävas mycket starkare argument för en sänkning av skatten, än en höjning - och speciellt om det gynnar höginkomsttagare.
Ironiskt nog slår resultatet av denna logik allra hårdast av på låginkomsttagarna...
Till Ulf Wiger:
Tack för ditt inlägg och grafiska redovisning. För ekonomins funktionssätt är det viktigt att vi arbetar bort alla skadliga skattekilar. När det gäller den högsta marginalskatten så har den ett antal ytterligare effekter som måste beaktas. När företagsledningar tar beslut om lokalisering av huvudkontor så är en viktig urvalsfaktor inkomstskattereglerna. Man kan tycka vad man vill om det men flera undersökningar har visat att så är fallet. Om vi har väsentligt högre marginalskatter än konkurentländerna så kommer vi förlora huvudkontor och därmed i förlängningen skatteinkomster och tillväxt.
Skicka en kommentar