Jag har i tidigare blogginlägg och i podradion kommenterat riksdagens svårigheter med att debattera ett ämne som försvarsunderrättelstjänst. Inom statsförvaltningen genomgår de tjänstemän som hanterar hemliga uppgifter en säkerhetsprövning av säkerhetspolisen. Motsvarande prövning görs inte av riksdagsledamöterna. Bakgrunden till detta är att ledamöterna är valda och att folkets vilja inte ska överprövas av någon myndighet. Detta leder dock till att det uppstår en stor försiktighet med att delge riksdagsledamöterna sekretessbelagd information. När det gäller FRA-frågan och värderingen av den strategiska underrättelsetjänstens värde har denna komplikation blivit mycket tydlig. Jasidan hade givetvis haft enklare att debattera om man hade kunnat redovisa konkreta aktuella fall där underrättelsetjänsten hade varit till nytta för Sverige. Men om man gjort detta så hade man samtidigt skadat underrättelsetjänstens framtida möjligheter. Det samma gäller frågan om inhämtningsmetoder. Ja-sidan har därför tvingats genomföra debatten med ena armen bunden bakom ryggen.
SvD
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
25 kommentarer:
Detta låter som Ja-sidan har svaga argument för ett ja till FRA. Jag efterlyser konkreta exempel på vad som anses vara så kallade hot. Jag tycker man ska våga lösa upp armen och "redovisa konkreta aktuella fall där underrättelsetjänsten hade varit till nytta för Sverige."
Ja -sidan är fega!
Mhm, och vem band fast handen som sattes bakom ryggen?
Det är ingen vacker bild som tecknas av våra folkvalda, att de röstar som partipiskan dikterar utan att förstå vad som ligger i potten och utan att förstå varför de beordras rösta åt ena eller andra hållet.
Jag har ingenting emot signalspaning - historiskt sett har det varit en värdefullt för Sverige att kunna spana på sina grannar. Problemet är bara att gamla tiders signalspaning inte låter sig översättas rakt av till dagens läge. På Internet transporteras idag affärskorrespondens, kärleksbrev, patientjournaler, själavård, politisk planering och mycket annat. Det är inte jämförbart med pejling av stridsvagnar under kalla kriget.
FRA-lagen tvingar fram byggandet av en massiv infrastruktur för avlyssning. Påståendet att denna bara skulle kunna utnyttjas för att spana på ryssen är så naivt att man baxnar.
Principer är det enda skydd vi har mot övervakningssamhället, och om vi inte kan övervaka ryssen som konsekvens av att vi inte vill övervaka vår egen befolkning - ja då må det vara hänt.
/Jan Garefelt
"Försvarets radioanstalt (FRA) är en civil myndighet som lyder under försvarsdepartementet. FRA:s två huvuduppgifter är att bedriva signalunderrättelsetjänst (kommunikationsspaning KOS, eng. SIGINT resp teknisk signalspaning TES, eng. ELINT) samt stödja informationssäkerhetsarbetet hos myndigheter och statligt ägda bolag. Kommunikationsspaning inriktas mot både civil som militär telefoni och datakommunikation. Inom KOS ingår forcering av signalskydd (dekryptering). Teknisk signalspaning riktas primärt mot militära signalkällor, ex vis radar-, navigerings- och vapensystem.
Signalunderrättelsetjänst, eller signalspaning, bedrivs av FRA från egna stationer på signaltekniskt lämpliga platser i Sverige, från fartyget HMS Orion samt flygplan av typ Gulfstream IV (S102B). All signalspaning vid FRA sker på uppdrag av uppdragsgivarna som är Regeringen, Försvarsmakten, Rikspolisstyrelsen, Inspektionen för strategiska produkter, Tullverket, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och Krisberedskapsmyndigheten.
FRA:s verksamhet granskas bl a av den parlamentariskt sammansatta Försvarets underrättelsenämnd.[1]
Motsvarande verksamheter som FRA finns i ett stort antal länder. Till de mer kända hör NSA (USA), GCHQ (Storbritannien), FSB (Ryssland), DGSE (Frankrike) och BND (Tyskland). Danmark har en motsvarande organisation i Forsvarets Efterretningstjeneste (FE) , Norge i Etterretningstjenesten och Finland i Viestikoelaitos (Signalprovanstalten).
I vissa organisationer är signalspaningen en del av verksamheten (ex vis DGSE och FSB), i en del huvudverksamheten (ex vis NSA och GCHQ".
Allt detta och mer därtill finns såväl på Wikipedia som andra källor på nätet.
Att ministrar och riksdagsledamöter inte ens kan säga detta (vilket hade varit ett lyft i debatten) tyder på mer än bakbunden arm. Det tyder på inkompetens.
Man kan även direkt citera FRA egen hemsida för att finna argument för en lagstiftning som är värda namnet.
Men det är för mycket beärt kanske?
Tvingats arbeta med ena handen bakbunden. Men i mycket har försvaret drivits med huvudet under armen.
Det roliga i dag är i alola fall att ALLIANSEN har kommit till heder. Inte en dag för tidigt men något år försent.
Och du förutsätter att de som inte vill ha massavlyssningen inte förstått hur det ligger till? Yeah, right. Jag skulle säga att det är precis det som de gjort.
Men å andra sidan har ju Tolgfors deklarerat att alla som är emot lagen är vänstersympatisörer, så vi får väl rösta på (v) då...
Dumma mig, jag trodde ju att det var (m) som stod upp för privatlivets sfär, äganderätt och privat företagsamhet, men så fel man kan ha...
Till "hmmm": Bra sammanfattning, och jag håller med om slutsatsen att våra valda ledamöter verkar ha haft rätt dålig koll på området. Tyvärr. Men det är på väg att ändra sig, och jag hoppas att det samlade ledarskapet i borgerligheten förmår ta till sig området utan att fastna i skyttegravarna.
Vidare:
En sak ska man ha klart för sig och det är att ländernas olika signalspaningsorganisationer inte nödvändigtvis sätter rikets säkerhet främst. Historiskt sett har de blandat ihop "vad som är bäst för riket" med "vad som är bäst för myndighetens verksamhet".
Det kanske tydligaste exemplet på detta är under 1990-talet när amerikanska NSA försökte driva igenom förbud mot kryptering utan myndighetsbakdörr. Brittiska GCHQ hade liknande idéer. Jag vet inte om svenska FRA också lobbade i denna fråga, men jag vet att den dåvarande FRA-chefen Per Kjellnäs i likhet med sina internationella kollegor hade åsikten att programvara med kryptering borde ligga under exportkontroll.
Tanken var - då som nu - att kunna övervaka terrorister och främmande makt genom att skaffa sig tillgång till deras kommunikation. Mänskliga rättigheter mm vägde även då lätt i sammanhanget.
Den intresserade läser "The Risks of Key Recovery, Key Escrow, and Trusted Third-Party Encryption som innehåller en ekonomisk-, teknisk- och riskmässig analys av problemen som uppkommer när staten försöker tvinga igenom användandet av kryptering med myndighetsbakdörrar. Analysen är skriven 1998 för att bemöta NSA:s dåvarande agenda, men delar av analysen är relevant för FRA-lagen.
Jag anser att våra politiker måste börja inse att datorer och datanätverk är mer än glorifierade skrivmaskiner och kopieringsapparater. Vårt samhälle är under förändring. Våra mänskliga fri- och rättigheter måste uppfinnas på nytt för att vi inte ska förlora dem.ohvadhemligt
"Ja-sidan har därför tvingats genomföra debatten med ena armen bunden bakom ryggen."
Är det politiska för att ljuga?
Ja-sidan har båda armarna bakbundna. Och båda benen. Och halsen:
Av den svenska grundlagen, och Europakonventionen. Och FN:s deklaration om mänskliga rättigheter.
"Jag vet inte om svenska FRA också lobbade i denna fråga, men jag vet att den dåvarande FRA-chefen Per Kjellnäs i likhet med sina internationella kollegor hade åsikten att programvara med kryptering borde ligga under exportkontroll."
Jovisst, allt krypto betraktades som krigsmaterial i Sverige till runt 1990, det var därför svensken Boris Hagelin startade ett av världens mest framgångsrika inom branschen, Crypto AG, i Schweiz...
Men det vore väl för mycket begärt att våra politiker skulle lära sig av historien.
Göran
Läs länken
http://www.expressen.se/nyheter/fra-lagen/1.1227234/de-rostade-ja-men-vet-inte-vad-fra-gor
Och kommentera gärna inläggen som gjorts i relation till denna OCH se på Alliansens kommentarer ur en pedagogiskt vinkel.
Jag tycker det är mer och mer självklart att folk blir förbannade. Är politiker så helt befriade från sunt förnuft att ni inte kan förstå detta?
Flera av kommentarerna under den senaste veckan har handlat om partipiska och bristande detaljkunskap hos riksdagsledamöterna. Genomgående har kommentatorerna hänfört detta till de riksdagsledamöter som röstat ja. Om man ser på riksdagsdebatten och behandlingen av signalspaningslagen så skulle jag nog vilja påstå att de stora kunskapsbristerna inte finns inom området personlig integritet. Den frågan har belysts både omfattande och djupt. Däremot torde det vara ett ytterligt fåtal av riksdagsledamöterna som har någon insyn i den strategiska underrättelsetjänstens värde för rikets säkerhet. Huvuddelen av dem som röstat nej till singalspaning i kabel torde ha gjort det för att deras parti ville det och utan möjlighet att riktigt värdera värdet för Sveriges säkerhet.
Så du menar att man gjort rätt med att vara icke påläst?
Prata svenska och inte politiska
det ar jobbigt att ha en demokrati,,satt dock och skrattade at Allan Widmans kommentar att han ”lagt ihop två och två” far man gora en liten 1984 referens och skriva 2+2=5 kanske?
Det finns en gammal politisk regel. "Svaga argument, höj rösten" Jag tycker mig märka väldigt mycket av detta i FRA-frågan.
Björn Wiklund
Till Björn:
Vilken sida anser du talar med den högsta "röststyrkan"?
Lagen gick ju faktiskt igenom. Därmed torde ja-sidan haft den största röststyrkan.
Men nu kan ni minska ner antalet riksdagsledamöter till 7.
En per parti, och viktad röststyrka beroende på antal röster i senaste valet.
Fler behövs inte.
Till Ron:
Jag har nog aldrig varit med om en mer komplicerad debatt än denna. Vad jag än skriver så är det någon av er som lyckas missförstå det. Min kommentar till Björns inlägg handlade om röststyrkan som används i debatten inte om antalet röster vid omröstningen i riksdagen.
Tack för svaret. Jo, debatten är synnerligen komplicerad. Och jobbig. Helt klart.
Du har också rätt i att jag gjorde mig skyldig till att missförstå ditt svar till Björn. Ber om ursäkt för det. Tangentbordet rasslar lite väl fort ibland.
Men väljarna har samtidigt mycket starka anledningar att pressa er: de har ju uppenbarligen inte fått veta hela bakgrunden.
Vi grillar er beslutsfattare för att ni varit, ska vi säga "sparsamma med sanningen", helt enkelt.
Det här beslutet som riksdagen tog handlar ju inte bara om själva avlyssningen. Det går djupare än så - beslutets tentakler når ända ner till Sveriges grundlagar och till frågan om vem riksdagsledamöterna egentligen är satta att representera.
I den här frågan ser det inte ut som om riksdagen representerat väljarna.
Tvärtom tydde opinionsundersökningarna på ett starkt motstånd mot lagen. Ändå piskades den igenom. Medelst partipiska.
Hur är det då i andra frågor? Är det andra intressen än väljarnas som ges företräde där också?
Är det kanske bara i "oviktiga" frågor som riksdagsledamöterna tillåts representera väljarna?
Frågorna hopar sig.
Mvh Ron
Till Ron:
Som jag sagt och skrivit många gånger förut. De moderata väljarna är visserligen splittrade i frågan men de två större opinionsmätningar som gjorts har båda visat att en klar majoritet av dem är för lagen. Jag är dessutom för lagen vilket gör att jag både röstat efter min övertygelse och i enlighet med vad "mina" väljare tycker.
Om ett parti regelbundet röstar på ett annat sätt än vad dess väljare anser så kommer de snart vara utan dessa väljare.
Jag förstår dilemmat.
Lösningen är dock kanske inte att förutsätta att riksdagsmän är dumma i huvudet och lösmynta med saker som äventyrar rikets säkerhet? Om de har fått förtroendet att stifta lag i Sverige så kanske de är värda förtroendet att ta del av argumenten för att massavlyssna befolkningen?
Det andra problemet är att befolkningen inte tycker att det räcker med att riksdagsmän säger: "Jag har fått information om det här, men jag kan i nationens intresse inte berätta mer än så, och ni får lita på mig."
Vad säger det om riksdagsmännens förankring i folkdjupet? Jag tycker det är en anledning till självkritik för er, eller hur?
Om väljarna inte upplever att ni lyssnar på dem, så kommer inte dom att lyssna på er, så enkelt är det.
Göran Pettersson: Tack för svar igen. I ditt fall finns kanske ingen konflikt, eftersom du enligt egen uppgift röstat efter din övertygelse.
Men de som personkryssade liberala centerpartister har helt klart en konflikt. Som du säkert vet finns det en hel del personer som röstat på en viss kandidat - just för att den kandidaten gått till val på att försvara individens frihet.
Just i sådana här frågor.
När det sedan visar sig att dessa löften var tomma och att partilinjen är det enda som gäller, ja då försvinner ju hela poängen med personkryss (och poängen med 349 riksdagsledamöter också).
Det finns ju ett liknande fall även i ditt parti (Karl Sigfrid). Han har annars i egenskap av "moderat emot FRA" visat upp liknande tankegångar som jag känner.
Men han var ju ärlig och deklarerade i förväg att han avsåg att rösta nej. Varpå er riksdagsgrupp såg till att han inte kunde trycka på knappen alls.
Inte bara ena handen bakbunden alltså, utan båda två...
Inte var det snyggt inte. Och var är "mina" representanter i riksdagen undrar jag försynt?
Varför ska jag bry mig om att gå och rösta 2010?
"Om ett parti regelbundet röstar på ett annat sätt än vad dess väljare anser så kommer de snart vara utan dessa väljare."
Precis, var det trevligt att få sitta en mandatperiod i alla fall?
Göran petterson sa:
Som jag sagt och skrivit många gånger förut. De moderata väljarna är visserligen splittrade i frågan men de två större opinionsmätningar som gjorts har båda visat att en klar majoritet av dem är för lagen.
Och som jag sagt ett som svar ett flertal gånger, tycker jag det är märkligt att du helt ignorerar det stora antal väljare som redan valt bort moderaterna före undersökningen. Det finns 2 lögner.. Lögn, och förbannad statistik.
B!
Skicka en kommentar