Ingemar Stenmark sägs ha sagt "Jag vet ingenting om tur, bara att ju mer jag tränar desto mer tur har jag". Det ligger mycket i Stenmarks ord. Huruvida Anders Borg har haft tur eller inte finns det uppenbarligen olika åsikter om. Jag vill dock lyfta fram ett par saker som enligt min uppfattning bidragit till att Sverige klarat finanskrisen så pass bra. Det första är budgetpropositionen 2008. Det var högtryck i ekonomin och miljarderna rullade in till staten. Råden var många. Ökade utgifter och ofinansierade skattesänkningar krävdes från snart sagt alla intressorganisationer. I det läget höll Anders Borg emot och sparade i ladorna så att krutet var torrt när krisen kom. Det andra viktiga ställningstagandet handlar om synen på räddning av banker. Anders Borg var mycket tydlig med att svenska staten inte tänkte rädda aktieägarna om svenska banker kom på obestånd. Istället byggde Sverige på bankernas bekostnad upp en stabilitetsfond som skulle nyttjas om svenska banker behövde återkapitaliseras. Följderna av dessa åtgärder blev att de stora svenska bankerna förstärkte sitt egna kapital genom att ta in pengar från sina ägare.
DN
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
5 kommentarer:
Tänk om samma framsynthet - med därtill hörande tur (!?) - hade funnits inom försvarspolitiken....
Ja uttrycket "sparat i ladorna så att krutet var tort" stämmer ju på ekonomin men inte på försvaret.
Men vi har en fantastisk finansminister utan brister. Försvaret sitter i sitt eget klister.
Trams. Svensk ekonomi må se bra ut när man jämför statens skuld i förhållande till BNP med andra länder. Det man då glömmer är att svenskarna har desto större privata skulder, främst i form av bostadslån som är baserade på fiktiva låtsasvärden i form av en bostadsbubbla. Genom dessa privata lån, skapade ur tomma intet av bankerna genom Fractional Reserve Lending, hålls ekonomin igång på samma sätt som FED gör i USA och ECB gör i Europa genom att trycka papperspengar. När, inte om, vår bostadsbubbla spricker eller åtminstone börjar pysa, bryts denna onda cirkel av ständigt ökande penningmängd och vi kommer att kastas in i Finanskrisen 2.0
Till Martin:
Jag håller med dig om att man bör vara vaksam på den privata skuldsättningen. 1 mars har finansutskottet en offentlig utfrågning i ämnet. Här finner du mina tankar i frågan
http://www.youtube.com/user/dinledamot#p/u/10/TqWjyxm0Xi8
Har sett filmen nu och jag tycker du har bra synpunkter och en nykter syn på detta. Det jag dock ser som det stora problemet är ju bankernas möjlighet att skapa pengar ur tomma intet. Varför diskuteras inte ändringar av reglerna för kapitaltäckningsgraden? Jag anser att hela FRB-systemet är att likställa med falskmynteri, hur kan en helt privatägd bank annars låna ut 1 miljon kronor men endast ha 2800:- i riktiga inlånade pengar? Baselreglerna bör alltså ses över och kravet på kapitaltäckning bör höjas. Det värsta är ju nästan att folk i gemen inte vet om att det fungerar på detta sätt. Man tror att banken lånar 1 miljon av riksbanken eller från sina kunder genom sparande, och att det sedan är denna miljon som lånas ut, vilket ju bara en en fraktionell del av sanningen.
Man bör också på sikt se över möjligheterna att knyta valutan mot en myntfot. Inte nödvändigtvis guld, som ju är det man först tänker på, men någon form av fysisk koppling bör finnas. Kanske en korg av varor, lite guld, silver men också energi, kanske 1kWh skall vara värd en viss mängd kronor. Att dagens system är dödsdömd och skapar stora problem med inlation (som inte minst höjer matpriserna som gör att folk gör revolution i arabvärlden) torde det inte råda nån tvekan om.
Skicka en kommentar