Min riksdagskollega och partikamrat Anne-Marie Pålsson meddelade tidigare i veckan att hon inte avser att kandidera för omval till riksdagen nästa år. Som motiv för sitt beslut framför Anne-Marie riksdagsledamöternas osjälvständighet gentemot parti och regering. Jag kan i princip instämma i mycket av Anne-Marie Pålssons beskrivning av riksdagen och dess arbete. Men riksdagens arbete är i mycket en konsekvens av vårt valsystem. Det proportionella valsystemet med många stora valkretsar och utjämningsmandat ger en mångfald av partier och regeringsmajoriteter med knappa majoriteter i riksdagen. Dessutom ser det ut som att vi under en lång tid framöver också kommer att ha koalitionsregeringen som regel. Detta begränsar friheten för den enskilde riksdagsledamoten om regeringen ska ha någon regeringsduglighet. Med sju mandats majoritet i riksdagen skulle det bli i stort sett omöjligt att få majoritet för något förslag om varje enskild riksdagsledamot kunde uppträda enskilt i alla frågor. Gunnar Wetterberg skrev en intressant artikel på DN Debatt för någon tid sedan, jag kommenterade den i ett tidigare blogginlägg. Dessutom diskuterar jag denna fråga med SvD:s politiske chefredaktör PJ Anders Linder i veckans avsnitt av ”Den politiska talradion – dinledamot.se”. Du kan lyssna på programmet genom att besöka sidan http://dinledamot.wordpress.com/2009/05/20/pj-anders-linder-gastar-den-politiska-talradion/ eller genom att klicka på playknappen på spelaren här nedanför.
Newsmill DN Sydsvenskan
Du startar radioprogrammet genom att trycka på playknappen på spelaren här under. Programmet startar efter cirka 30 sekunder.
__________________________________________
Lyssna på ”Den politiska talradion” med Göran Pettersson och Jacob på dinledamot.wordpress.com
Andra bloggar om: politik
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
6 kommentarer:
Ingen nyhet att det är så här i riksdagen, partipiskan skrämmer nog många att rösta "fel".
"Regeringsduglighet" är inte att regeringen ska få igenom allt den önskar. Riksdagsledamöter måste få rösta enligt samvete om deras åsikter skiljer sig från partiets. Hur katastrofalt det kan bli när partierna kräver att ledamöterna röstar som partierna kan ju ses i FRA-lagen där flera ledamöter tvingades "kvittas ut" (nåt annat som måste ändras, systemet är till för sjukdom och resor, inte politisk oenighet) eller rösta ja.. Vad är det för demokrati?
Att skylla på liten majoritet är att säga att man har en dålig regering. En bra regering tar fram förslag som är så bra att de går igenom. Partipiskor som tvingar folk att rösta emot sitt samvete är problemet. Partipiskor som låter regeringar komma undan med dålgia förslag är problemet. Ja, för att uttrycka det kort är partipiskor problemet.
Eller är det regeringen som är problemet?
Det är synd att partiernas riksdagsgrupper uppenbarligen verkar ha lite problem med att agera som en egen enhet som lägger fram förslag för partiledningarna t ex och driver frågor på egen hand. Gissar att den starka ställning partiapparaterna har i Sverige, där det är ledningen som avgör om man får stå på valsedeln vid nästa val, bidrar till att ledamöterna inte vågar agera på eget bevåg. Har jag förstått rätt att det är partiledningen som avgör vilka ledamöter som får sitta i utskotten också?
Tror det vore bra för hela det demokratiska systemet om riksdagsgrupperna fick en relativt fristående och separat ledning (inte bara på pappret) som kunde agera motvikt i vissa frågor. Lojalitet mot paritet kommer ju ändå råda i många fall.
Det är trist, men tyvärr inte någon nyhet.
Fredrik Reinfeldt drabbades själv av detta under ungdomsåren i riksdagen då han blev utskälld av Carl Bildt inför riksdagsgruppen.
Utifrån Fredriks egen erfarenhet, hade man kanske förväntat sig en förändring inom detta område.
Förnyelsen av moderaterna handlar om innehållet i politiken. Däremot har det, ännu så länge, inte handlat särskilt mycket om politikens form och maktstrukturer.
Apropå Din tyngdpunkt på finans = bl a nationalekonomi...
Skicka en kommentar