Fallande bostadspriser hämmar Nederländernas ekonomi.

The Economist skriver i veckans nummer om den svaga ekonomiska utvecklingen i Nederländerna. IMF:s ekonomer identifierar hushållens förväntningar och relativt låga konsumtion som de avgörande faktorerna bakom den svaga ekonomiska utvecklingen. Skälet till hushållens pessimism härleds till fallande bostadspriser. Nederländerna har under de senaste decenniet haft en stark bostadsmarknad med stora prisuppgångar, nu har dock trenden vänt och priserna gick ned 6% förra året och de har fallit med 16,6% från toppnoteringen. En av anledningarna till att man fick så här uppblåsta priser står att finna i skattereglerna, bostadsräntor har varit fullt avdragbara mot inkomst av tjänst vilket i många fall gett en avdragseffekt på hela 52%. Vad finns det som talar emot att vi får se en liknande utveckling i Sverige? Utformningen av de svenska ränteavdragen gör att vi troligen inte kommer att få se samma utveckling som i Nederländerna utan snarare en stabilisering av bostadspriserna runt nuvarande nivå. Det är endast de första 100000 i räntor som är avdragsgilla med 30% därutöver är avdragseffekten endast 21%. Genomsnittspriset för en villa i Stor-Stockholmsområdet är nu uppe i 3,921 miljoner och en bostadsrätt i samma område är uppe i 2,366 miljoner. Det innebär att hushåll med bara en räntebetalare redan vid en ränta på 3,0 % får reducerade ränteavdrag och en marginalavdragseffekt på 21% för lån på en genomsnittsvilla belånad upp till bolånetaket. För en genomsnittlig bostadsrätt slår hushållet med en lånebtalare i avdragstaket vid en räntesats på 5,0% För hushåll med två räntebetalare nås avdragstaket vid 6 % för villa respektive 10,0 % för bostadsrätten. Denna avdragsbegränsning torde medföra att vi undviker det nederländska scenariot.